UISGE BEATHA
Det gamla uttrycket uisge beatha, som är en gaelisk
motsvarighet till latinets aqua vitae eller
livets vatten, förvanskades på 1770-talet till
usky, och sedan till whisky
kort presentation av föreningen
Uisge beatha
Föreningen har som mål att ge medlemmarna möjlighet
att prova och lära om olika whiskysorter. Avsikten är att på
träffarna både ha en teoretisk genomgång samt provsmakning
och analys enligt särskilda former. Föreningen avser att sätta
kvalitet före kvantitet.
Föreningen tar för tillfället inte in några
nya medlemmar.
Kontakta klubben:
pontus.svensson@swipnet.se
Maltwhisky
hur gör man?
Maltwhisky görs av tre råvaror: säd, vatten, och
jäst.
I maltwhisky ingår endast korn till skillnad från andra
sorters whisky.
Mältning: Bästa sortens korn stöps
först i vatten i stora stöpkar efter två till tre dygn
hälls vattnet av och kornets sprids ut på mältgolv för
att gro. Det vänds regelbundet för att inte värmen skall
bli för hög. Traditionellt skedde detta genom att man kastade
upp kornet i luften med träskovlar. När kornet gror och groddarna
börjar växa ut bildas enzymet diastas som har förmågan
att omvandla stärkelsen i kornet till socker. Kornet kallas nu för
mältat korn eller grönmalt. Efter sex till tio dagar stoppas
groningen genom att man torkar grönmalten på ett perforerat
golv i kölnan, i våningen under eldar man värmen stoppar
tillväxten och den rök som kommer från torven på
elden ger whiskyn en speciell smak.
Mäskning: Den torkade malten mals till
ett grovt mjöl, kallat grist eller på svenska gröpe. I
stora kar som kallas mashtuns blandas mjölet med 60 gradigt
vatten. Kvaliten på det rena skotska vattnet är viktigt. Mäsken
rörs om, vilket hjälper till att förvandla stärkelsen
till socker. Efter mäskningen kallas den sockersöta vätskan
för vört eller wash. Karen tömmes genom silar i botten
och de fast rester som bli kvar säljs till lokala bönder som
kreatursfoder.
Jäsning: Vörten kyls ner till ungefär
20 grader och pumpas in i jäskar washbacks, där jästen
tillsätts och jäsningen börjar. Den levande jästen
får näring av sockret vilket producerar alkohol samt små
mängder av andra sammansatta föreningar som bidrar till whiskyns
smak. stora mängder koldioxidgas bildas också, och blandningen
skummar ordentligt. Roterande knivar skär av jästäcket så
att det inte skummar över. Efter cirka två dagar sjunker jäsningen
undan och blandningen innehåller ca 7-8% alkohol.
Destillering: De stor pannor som används
vid destillationen kallas pot stills eller stills och varje
destilleri har exakt samma form på sina pannor år från
år. Destillations apparaterna kan beskrivas som mellan fem till sex
meter höga päronformade kopparpannor. Vid destillering värms
pannan upp till 86 grader, och alkoholen och andra föreningar förångas
och leds in i en kondensor eller snäcka. Kondensorn omsluts av rinnande
kallvatten och ångan kondenseras till vätska. Blandningen destilleras
två gånger först i wash still till något
som kallas low wines med cirka 25 procent alkohol. Resterna efter
första destillationen kallas pot ale och är näringsrikt
och sälj även det som djurfoder. Det tar cirka sex till åtta
timmar att destillera en normal stor wash på 10-12000 liter, den
har då reducerats till ca 2500 liter low wines. Det går nu
vidare till spirit still för den andra destilleringen. De flyktigaste
föreningarna som kommer först foreshots eller head
lagras inte utan blandas med nästa sats low wine. När brännerimästaren
genom sina kontroller anser att kvaliten är tillräckligt hög
för att bli whisky övergår den till att kallas heart
mot slutet sjunker kvaliten igen och då leds det också till
low wines tanken för att sedan blandas med nästa sats low wine,
detta det sista kallas tail. The heart det som sparas för lagring
innehåller ca 75 procent alkohol. Detta är för starkt och
därför späds det med vatten till ca 65 procent innan det
tappas på ekfat för att sedan lagras. Irländsk och skotsk
whisky måste lagras minst tre år på ekfat.
Spirit safe: Alla destillat passerar genom
spirit safe,som är ett låst skåp av glas och mässing
de kontrolleras av tullmän. Brännerimästaren kan således
aldrig komma i fysisk kontakt med spriten utan utnyttjar det instrument
termometrar och hygrometrar som är inlåsta i skåpet även
färg och flödeshastighet av gör kvaliten.
™©® Pontus Svensson