Pedagogik vid Autism
Grudläggande principer är att autism är en organisk skada samt att ett nära samarbeta mellan föräldrar och personal är viktigt. Att man har lärt sig hur barn med autism fungerar och anpassa omgivningen efter deras förutsättningar är också viktigt. Det är också viktigt att uppnå ett bra samarbete både med föräldrarna som med andra personer somär inblandade i banets dagliga liv.
En av de metoderna som används med personer med autism är TEACCH. TEACCH-programmet kommer från North Caroline i USA och har utvecklats under drygt tjugo år. TEACCH står för "Treatment and Education of Autistic and related Communication Handicapped Children" dvs behandling och utbildning av barn med autism och besläktade kommunikationshandikapp.
TEACCH är ett special program för behandling och undervisning av barn med autism och autism liknande tillstånd . TEACCH programmet bygger på ett specialpedagogiskt arbetssätt, som i teori och praktik grundar sig på kunskaperna som man idag har om handikappet.
Arbetet i TEACCH-programmet omfattar barnet, dess anhöriga, förskolan, skolan även den vuxne. TEACCH uppstod ur ett samarbete mellan föräldrar och yrkesverksamma redan på 60 talet.
Enligt division TEACCH hjälper strukturerad undervisning personer med autism att organisera sin tillvaro, via den betydelsefulla visuella informationen.En undersökning av Schopler, Brehm, Kinsbourne och Reichler (1971) har visat att den strukturerade undervisningen är ett bra alternativ och att barnen kan utvecklas från en rigid struktur till en struktur med små förändringar. Undersökningar har också visat att elevernas beteende och koncentration förbättras med en strukturerad inlärningssituation.
Struktur är nödvändig för att göra världen mer förutsägbart och mindre förvirrande. Detta minskar beteende problem och ökar självständigheten hos personer med autism.
Strukturen ska svara på följande frågor:
Var ska jag vara.
Vad ska jag göra?
När ska jag göra det?
Hur länge?
Vad hände sedan?
Den generella strukturen ska utforma en helhet och i detta ingår strukturering av den:
fysiska miljö, tiden, arbete (sysselsättning) och hjälpbehovet.
Den fysiska miljö dvs rummet ska organiseras i olika aktivitetsområde. Varje rum eller varje plats tillhör en bestämd aktivitet som till exempel, undervisning, lek, mat situationen, övergångsområde etc.
Klara fysiska visuella gränser.Materialet måste organiseras och visuella eller auditiva distraktioner ska undvikas.
Tiden struktureras via dagschema som visar vad som händer och i vilken ordning, detta ökar självständighet. Arbetet atruktureras via en individuell arbetssystem som visar vad ska jag göra, hur mycket, och när eleven är klart. För detta används arbetschema som kan består av matchning av färger, symboler, föremål, eller skrivna instruktioner.
Eleverna arbetar från vänster till höger, dvs den materialet som är framplockad och möjligtvist i korgar står på den vänstra sida av eleven, när eleven har arbetat färdig ställer den materialet på sin högra sida.Eleven läser sin arbetschema uppifrån och ner, samma system som används med dagschema som visar dagens aktiviteterna. När arbetet ska strukturera rekonenderas att börja med en uppgift som eleven redan kan, eller som eleven är intresserad av så att energin kan läggas på arbetsorganisationen.
Stödnivå kan variera från fysisk hjälp, gester, demostrationer, verbalt stöd för att komma till den bästa självständighetsnivå utifrån elevens behov.
Undervisningssätt ska vara en till en. Det är mycket viktig att glra samma uppgift en lång period för att övergå från en automatisk handling till en kognitiv förankrad aktivitet. Elever med autism har svårt med att vänta därför måste man ge de en alternativ aktivitet när de väntar, man ska också ge de tid för att utföra en aktivitet eller för att svara på något fråga man ska absolut inte stressa de.
Man ska ge de tiden som de behöver för att utföra vilken aktivitet som helst.
Här får du se ett förslag på enkla bilder som kan användas på dagschema.
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |