Under de senaste 5 åren har det kommit in en ny teori som kännetecknar handikappet autism. Detta är det som kallas för metarepresentationsteori eller Theory of Mind.
En forskargrupp i London med bl.a Uta Frith, Alan Leslie och Simon Baron-Cohen hävdar att den autistiska triaden med störningar i social interaktion, kommunikation och beteende kan bero på oförmåga att tillskriva andra människor mentala tillstånd. Sådana mentala tillstånd som t ex: att veta, tro, tänka,föreställa sig, hoppas, komma ihåg och att låtsas, inte direkt är iakttagbara utan måste intuitivt förstås.
Brister i Theory of Mind dvs. empatistörningar, oförmåga att föreställa sig hur en annan människa tänker och känner, är representativa symptom vid autism.
Lorna Wing påpekar att "Människor med autism kan inte tolka världen och de har svårt att lära av erfarenheter. De finner det svårt att organisera sig i tid och rum".
Även Peteers (1998) bekräftar att människor med autism har svårt att avläsa känslor, tankar och avsikter. Han påstår att de är "Mentalblinda" och "Socialblinda".
Att ha normalutvecklade "Theory of Mind" funktioner är avgörande för att lyckas med integrering i ett socialt liv för detta behövs den inbyggda förmågan med gradvis framväxande kunskaper om att andra människor har tankar och känslor. Uta Frith (1991) menar att när man har en "Theory of Mind" kan man reflektera över sitt eget och andras tänkande på olika nivåer, och det är det som man kallar metarepresentation av tankar.
Duvner (1994) stödjer Uta Frith´s beskrivnming av Theory of Mind och att denna kan indelas i tre nivåer:
Nivå I, "jag förstår att Du tänker", finns redan hos det späda barnet, och är en förutsättning för kommunikation. Det finns ett medfött intresse för människorna och en önskan till kontakt och till att förstå den andre.
Nivå II, "jag förstår att Du förstår att jag tänker", utvecklas under förskoleåren. I detta ligger en insikt om andra om andra människor reaktioner på mina handlingar. Det är en grund för utveckling av samvete, att följa gemensamma regler och att ställa upp på andra människors krav.
Nivå III, "jag förstår att Du förstår att jag förstår att Du tänker" kommer normalt under skolåren. Det är analogt med att "jag förtår hur Du tänker när du tror att jag tänker så här". Det innebär en okänd förmåga att se konsekvenser i samspelet mellan flera människor såsom inom en familj.
En annan viktigt aspekt är svårigheterna med s.k. "Join attention", dvs att dela gemensamma upplevelser. Man anser nu att barn med autism saknar eller har stora brister i fråga om denna motivation att söka gemensamma upplevelser och att läsa av den andras ansiktsuttryck.
De utvecklar inte ett riktat kontaktsökande eller färdigheter i turtagning och ömsesidighet , att jämföra med barn med enbart förståndshandikapp som kan göra detta före treårsåldern. Ett tydligt tecken på autism är a barnen före sexårsåldern inte pekar för att visa något , för att få dela en upplevelse.Däremot kan en del barn med autism lära sig att peka för att tillfredsställa sina egna behov.
Den andra aspekten inom Theory of Mind är ”Central Coherens”, vilket innebär individen föds med en central coherens, dvs. en förmåga som skapar helheten utifrån detaljerna. Den här funktionen hjälper till att se händelseförlopp, tidsuppfattning, utan den här förmågan blir omvärlden fragmentarisk.
Åstrand (1996) i boken De sköra barnen poängterar att ”För att kunna generalisera förstå att ord kan ha olika betydelse i olika sammanhang och för att kunna fungera flexibelt krävs en förmåga att samtidigt både uppfatta delarna och deras samband till helhet” . Men denna förmåga är nedsatt eller oftast bristfällig hos personer med funktionshinder inom autismspektra .
Enligt Tossebo (1993) har personer med autism uppenbara problem med att förhålla sig till vad andra tänker och tror, att se andras perspektiv. Problem med förståelsen av mentala kategorier som inte har förankring i ett eller annat slags konkreta fakta. En oförmåga att dela med sig av olika upplevelser.
Peters (1998) skriver att :”Det kan verka som om personer med autism inte tar någon hänsyn till andra men det är inte en fråga om känslomässig egoism utan snarare problem med kognitiv oflexibilitet (svårigheter med det metafysiska). I det hänseendet är motsatsen till en del psykotiska personer som ser mening och avsikter bakom allt”.
Theory of Mind, Central coherens och Join attention är sådan som människor utan autism utvecklar spontant . Personer med autism måste däremot lära sig att utveckla och hantera förmågan att ha en ömsesidig kommunikation med, och relatera till, andra människor.
Huvuddragen i beskrivningen är a personer med autism har specifika problem med hur de ska förhålla sig till vad andra tänker och tror, att mentalt se andras perspektiv, dvs de har problem med mentalisering.
Sammanfattningsvis kan sägas att personer med autism har specifika problem med att ta in andras perspektiv, att förstå att andra individer känner och tänker samt att de har svårt att dela med sig av sina upplevelser.