Morgan träder fram: -Det var jag!

Efter en längre tids spekulationer träder Morgan fram. Han vill inte att någon oskyldig ska bli utpekad. Efter att ha hört en del vilda rykten och att allt fler började tro att Benny var den skyldiga väljer Morgan att avslöja att det är han som tagit en golflektion. Det var svåra beslut för Morgan, både att ta lektion men även att träda fram, det avgörande för besluten är att hans fru stöder honom till fullo. Morgan vill inte gå in allt för mycket om detaljerna kring lektionen men avslöjar att han betalade 180 kr, då ingick även fyra hinkar bollar. Givetvis tyder det på att han är desperat i sin jakt på att bli årets Akbahld men detta förnekar Morgan och säger föga övertygande: Jag är inte speciellt bekymrad för hur det ska gå för mig i årets Akbahld. Jari har ett totalt järngrepp om spelet och det är han som bestämmer vem som skall vinna. Morgan anser att det var väl investerade pengar och försöker tona ner det omoraliska i att i sluttampen av tävlingen ta hjälp av utomstående; -jag tror inte att mina lektioner (har han tagit flera?) kan jämställas med doping. Jag kommer inte att ta till några omoraliska trick för att vinna i år. Vi får se hur det blir år 2001(!).

Morgan berättar att han gått fyra niohålsrundor efter lektionen med resultaten 13-12-9-7 poäng. Och för att ytterligare rättfärdiga sig själv säger han: \par - Det verkar ju snarare som lektionernas (!) positiva effekter är på väg att försvinna. Det kan tyckas vara oskyldigt att ta lektion (er?) för att bättra sina chanser till Akbahld. Men vad leder det till? Blir nästa steg träningsläger på aktuell tävlingsbana? Säga upp sig från arbetet för att hinna trä na mer? Vägra sänka sitt hcp för att inte försämra sina möjligheter ( se artikeln "Chans till sänkning"). Jag bara frågar var gränsen går? Kanske är det bättre om vi auktionerar ut Akbahld?