"Hitlerstenen" är rester från en stor beställning som Tyska riket gjorde till flera stenhuggerier i Sverige, Finland och Norge under 1940-talets början. Man behövde sten till representationsbyggnader och till Hitlers sk segermonument. År 1944 stod det klart att tyskarna inte kunde fullfölja avtalet och arbetena upphörde. Mycket sten låg länge kvar på kajen i Vånevik. Först vid 1960-talets slut hämtades den betalda stenen hem. Den sten vi ser i väggen nu kommer från Bussvik. Sätttet att foga samman stenarna med en speciell förtagning var något som tyskarna hade patent på.

Gatsten skulle vi kunnat se exempel på i miljontals på gamla vägsträckan mellan Påskallavik och Oskarshamn. Ett nödhjälpsarbete från 1930-talet som nu är utraderat. Stenen har brutits upp och sålts vidare.

Faktarummet är ritat under 1980-talet av dåvarande stadsarkitekten i Oskarshamn, Krister Hallberg. Utgångspunkt har varit ett stenhuggarskjul med öppen långsida. Efterhand har den granitmur som på en tidig ritning fanns som skydd framför byggnaden, integrerats med byggnaden. Stenhuggarskjulen hade ofta öppna långsidor. När stenhuggaren arbetade med kantjärn och sättstamp eller mejslade ytor så yrde det stenskärvor som den värsta kulspruta upp till 20-30 meter runt omkring. Det hände att stenhuggaren fick en stenskärva i ögat. I Ångkransbrottet finns ett litet hemtillverkat redskap att se med vilket stenhuggarna plockade bort stenskärvorna.