Hon på bilden är min lilla vän Hege. Hon tillhör ett annat rike än det som vi dödliga skulle kalla verklighet. Hon tror på troll och ufon och är säker på att Elvis aldrig ens har funnits, utan är en sammansättning av fri vilja och choklad. Det är därför jag älskar henne.



Detta är vännen Per. Han är ingen riktig människa utan ett misstag som blev till då forskare på Kalmars institut för kroniska missbrukare försökte tillverka en helt ny variant av hembrännt. Tack vare detta så är hans drivmedel sprit.



Här är Kalle. En nybliven vän från de yttre delarna av minnets dunkla sidor. Påminner om en smurf som går på LSD. Det vill säga att han har svårt att inse att han, i mina ögon, alltid kommer att förbli tre äpplen hög.



Det prasslade i buskarna och fram kom Anneli det lilla trollet. Nyvaket tittade hon upp och fick till sin förskräckelse se att den stora starka lampan lös högt där uppe även idag. Ja Ja tänkte hon, kliade sig i huvudet och kröp tillbaks in i sitt lilla krypin.



Sakta dansar Emma över ängen i tron om att hon hörde glassbilen. Besvikelsen väller över henne då hon upptäcker att det bara var näcken med hans fiol. Ja ja, det får väl duga säger hon tyst för sig själv och dansar vidare mot nya äventyr som gärna får vara klädda med strössel av olika vackra färger.