Charlottenberg
Gränsträffen i Eda-parken i Charlottenberg var något som vi såg fram emot. Vi skulle åka dit i Anders 245:a (som snart kommer finnas presenterad på sidan). Tillsammans med 2 st kompisar och 1 st flickvän begav vi oss norrut. Stämningen var positivt laddad men tyvärr var vi försenade vilket "tvingade" oss att hålla ett rent lagvidrigt tempo, som vanligt med andra ord.
På sista etappen däremot, stötte vi på ett litet problem. Fläkten hade visst tröttnat på den respektlösa behandlingen och beslutat sig för att sätta sig i kylaren och vila ut en stund. Detta var ju dock inga problem så länge vi stod på lite.
Men när vi anlände vid ett broarbete och tempot sjönk till stillastående så ville det sig inte mer. Tempmätarn gick i taket och sedan stod det strålar upp i skyn. Det blev till att parkera bilen och ta fram telefonen.
Tyvärr fick vi inte tag på någon som kunde bogsera oss den sista biten utan det blev till att ringa en bärgare. Till sist kom bärgaren och tog bilen, men inte fick vi följa med, nejnej. Bärgarkillen upptäckte en norsk "bil" (det var en opel) som hade fått stopp några meter längre fram i kön. Därför tog han det irriterande beslutet att köra dem till Norge först.
Det var bara att påbörja promenaden till Säffle - 4 mil har jag för mig att det var - och försöka få lift på vägen. Efter mycket om och men lyckades vi ta oss fram. Nu var det bara att vänta på bilen.
Efter några timmar kom den (se bild nedan) och arbetet kunde börja. M8 bultar inhandlades för att skruva fast fläkten igen. Övertryckspluggen på kylet ersattes med en bottenplugg till båt som inhandlades hos OK Säffle (en riktig bensinstation). Vi påbörjade nu på nytt vår resa efter drygt 4 timmars väntan och det såg ut att bli Eda park för vår del trots allt.
När vi var så gott som framme så mötte vi dock lite väl mycket Volvobilar och oråd började anas. Mycket riktigt, när vi kom fram till Eda-parken så var den tom... argh. Med envist telefonerande fick vi till sist reda på att vi hade missat hela gänget med 20 minuter, det är ingen siffra man lätt kör ikapp, inte svårt heller.
Lite lätt besvikna vände vi och påbörjade dom 35 milen hem igen. Vid Arvika stannade vi för en pizza och där sprang vi på ett helt gäng från eda träffen...
.
Efter 4 timmars väntan fick vi se bilen igen
.
Bilen reparerades enligt egna metoder. En bottenplugg till båt gjorde sig strålande som övertrycksplugg på kylet (inringad)
.
.
Denna syn mötte oss när vi just skulle äntra Charlies pizzeria
.
.
.
Bilarna stod sedan uppradade på torget
.
Sedan begav vi oss hemåt. Såhär såg det ut i framsätet
.
...och så här såg det ut i baksätet