|
| |
Sven Olow Olsson

Info om Sven Olow
Olsson Sven Olow och
Jazzen
I Sven Olow Olssons atelje på Övre Bergsgatan 13,
hänger balalajkan och gitarren i god sämja med hans eget dekorativa måleri. På golvet
skuttar hunden Chico och hasar mot våta visioner från Frankrike och Röda
torget i Moskva. I rummet intill ateljén dundrar radiogrammofonen på en svängig
jazzplatta, medan Sven Olow visslande och stönande sitter vid sitt arbetsbord och
graverar ett nytt motiv i rask takt till musiken. I köket stökar frugan
Kerstin. Det luktar köttbullar. Den lille sonen Jens sniffar förnöjt i sig
de frestande matångorna från köket, medan han ligger försänkt i ett lyckligt efter
middagsslummer.
|
-Jag har bott här i tio år, berättar Sven Olow
Olsson under det att hammarslagen dånar genom det trevliga lilla huset. -Vi håller på
att bygga ut, förklarar han. Tidigare var huset i trängsta laget men nu när jag får en
stor ateljé sker omkring nyår och då kommer jag samtidigt att ha en utställning.
Gävle är en bra konststad och här i reservatet är det lugnt och skönt, så arbetsro
får man. Det är som att bo i en liten stad. Vi konstnärer på Söder har två
gemensamma konstutställningar per år. En underbar sed här uppe är att intresserade
kommer in och tittar om det finns något som faller i smaken.
Det är inte bara jag som stortrivs utan även hela familjen. Detta är det idealiska
stället för barn. Här är det friare än i andra delar av staden och barnen har alltid
lekkamrater i närheten. Men en sak önskar jag mig -tänk om det vore kullerstenar på
gatan !
Det går faktiskt inte att leva något bohemliv i våra dagar. Att vara konstnär innebär
arbete och åter arbete. Konstnärer slår sig inte ner och väntar på att inspirationen
skall flöda över dem. Man måste som konstnär alltid förnya sig men samtidigt kunna
behålla sitt personliga uttryckssätt i konsten, man behåller sin stil men utökar sitt
register. Just nu håller jag på med nya material. Jag vill glädja folk med mitt
måleri. Problem finns det ju förut. |

Sven Olow Olsson med sonen Jens
|