Stipendier från Valands konstskola 1954 samt från Konstakademien 1957 och Kiruna stad 1965. Göteborgs kulturstipendiat 1966.

Representerad i H.M. konungens samlingar, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Borås konstmuseum samt Tessininstitutet i Paris.

Separatutställningar i Stockholm 1957, Göteborg 1959, Gävle 1959 och Sandviken 1962.

Yngve Dahlbäck, som har något både av skådespelarens och lyrikerns natur inom sig, hör till den fjärde generationen i vår unga länskonst. I likhet med den första, de gamla friluftsmålarna Eric Hedberg och Axel Erdmanns tycks denna unga generation i större utsträckning än närmast föregående söka sig till de större konstmetropolerna Stockholm, Göteborg, ibland Köpenhamn och Paris. Många gånger är det en lycka för de unga om de hunnit finna sig själva innan de dras in i konstskolornas speciella atmosfär med dess ofta drivhusmässiga kotteristil. För Yngve Dahlbäck tycks emellertid elevskapet under Endre Nemes vid Valands målarskola ha betytt ett personligt uppklarnande, ökad målmedvetenhet i det konstnärliga sökandet, ökad självkännedom. I hans konst finner man ofta en ljus lyrisk ton, ett finstämt valörmåleri och en känsla för formens uppbyggnad, som allt klarare framstår som uttryck för en personlig uppfattning. Rent tekniskt kan ibland ännu märkas en viss slöja över det grå, men i sitt undvikande av lättvunna, insmickrande effekter har Dahlbäck utan tvivel valt en riktig och i längden för hans måleri lyckosam väg.