Skogsmaskiner för avverkning har kört på och sönder vandringsleden utefter Kåsjön (7,5 km leden). Träd har körts ned, stammar skavts sönder och stigen körts upp utan anledning. Spårbredd på c:a 3 meter och spårdjup på ned till en halv till en meter (se markerad stig, till vänster på kartan ovan).
Avverkning av 100-årig skog.
Avverkning i friluftsområdet norr om Kåsjön har inneburit att ett oersättligt värde i skog gått förlorat i ett område där motionsspår, Bohusleden och Vildmarksleden går fram. Detta område är klassat som friluftsområde och skall sedan mitten av 80-talet behandlas med speciell varsamhet, allt enligt kommunens egna beslut.
Vy mot Bohus och vildmarksleden vilka går parallellt med avverkningsgatan (det ljusa i bakgrunden).
Partille kommun marknadsför sig
som ett friluftsalternativ till Göteborg med "Livskvalité och nära till allt, bra företagsklimat, storstadens utbud och landsbygdens vackra och fridfulla natur.". Samtidigt körs motionsspår och vandringsleder sönder av skogsmaskiner, oersättlig skog avverkas, utredningar utförs inte. Det stämmer dåligt med bilden som kommunledningen vill ge att vara ansvarsfull förvaltare av naturresurser. (se bofogad kopia på tidning, längst ned)
Skogsskador genom oaktsamhet
.
Omtanken, kärleken och ansvaret för miljön och till människor som trivs i en fin natur brister. Grova skogsmaskiner har använts i skogsarbetet och sönderkörning av natur och leder är ett faktum. Dessa maskiner som använts för röjning och gallring, ger skogen bestående skador. Enligt sakkunniga är tidigare oaktsam gallring troligaste orsak till de skador som granar avverkade i området har. Avskavd bark och skadade rötter ger grogrund för svamp och röta, och ger på 15-20 år dessa skador som denna skog visar. Ett skogsparti hade c:a 25% rötskadade träd.
Rötskadat träd.
Kommunens ansvar.
Vår natur och miljö representerar inte ett kapital vi äger utan är ett arv vi förvaltar för kommande generationer. Genom bristande ledning och kortsiktighet har skogsavsnitt som utvecklats under hundra år fördärvats och lämnat efter sig omfattande skador i miljön genom avverkning och metoder som ger grogrund för skogsskador. Den del av kommunallagen som avser kommunens skyldighet att förse kommunens invånare med vatten och avlopp, innebär också att kommunen är skyldig att göra en utredning Miljö- och Konsekvensbeskrivning (MKB). Redan vid ett antagande att en byggnation eller förändring av en verksamhet kan medföra betydande miljöpåverkan skall en samlad bedömning göras. Detta för att kortsiktiga intressen inte ska slå ut och överskugga en långsiktig ansvarsfull och ödmjuk samhällsutveckling. Det räcker med att det kommunen planerar göra kan antas ha betydande miljöpåverkan, för att en samlad bedömning skall göras. Syftet är, bland annat, att värna om värdefulla marker och naturresurser för en god och långsiktig samhällsutveckling. I MKB-utredningen skall kommunen bland annat utgå från platsens förutsättningar och studera effekter, kvailteer, nyttan av förändringen. Där ingår också inverkan på människors hälsa både vad som kan ge sjukdomar men också ge trivsel och välbefinnande. En viktig del av MKB är att redovisa olika alternativ och presentera ett riktigt beslutsunderlag. Denna lag är från 1992, alltså väl i tiden för kommunens planer för förändringar i vattenförsörjningen. Statens VA-nämnd prövar lagen, enligt Naturvårdsverket. Någon MKB utredning för projektet har inte genomförts.
Restaurering av naturområden
Förläggning av VA ledning mellan Björndammen och Puketorp, Finngösaravinen har slutförts under -98. Området har återställts och är färdigt enligt kommunen. Kommunen har chansen att återskapa något, åtminstone vårda skadade träd, återplantera avverkade träd och vegetation, placera ut parkbänkar, mm. Tekniskt är sträckan mellan Björndammen och Finngösa ravinen där vattenledningsrör lagts ned är åter trafikerbar för gående och cyklister men naturen är inte återställd och träd är skadade.
Det behövs mer omtanke vid restaurering.
Det pågående V(A) projektet, kort beskrivning av förändringen i vattenförsörjningen.
Kommunen avser att trygga dricksvattenförsörjningen till Öjersjö-området genom att ersätta en "gammal" vattenledning från 1980-talet, förlägga dubblerade vattenledningar samt höja trycket i ledningen. Hoppkoppling av vattensystemet med Göteborgs system vid Östra sjukhuset avslutad under -98. Det är den ledningen som lagts ned mellan Björndammen och Puketorp. Vidare har man tänkt koppla ihop Härrydas vattenledningssystem med Partilles.
Trycket höjs i ledningarna genom att vid vattenreservoaren Kåsjön anlägga en tryckstegringsstation för systemet till Öjersjö och Furulund. Kommunen anlägger därifrån dubbla ledningar från vattenreservoaren i naturvårds-området och fram till Kåsjövägen för att öka säkerheten om någon ledning skulle gå sönder. I Kåsjövägen ligger den gamla ledningen och den kompletteras med en ny så att säkerheten också på den sträckan ökas. Från N:a Örjansvägen i Öjersjö är ledningarna i gott skick. Systemet förbinds vidare med Härryda kommuns system.
Vattenverket byggdes ut 94-95 med bland annat mer rening, minskning av flourtillsatser mm, men också med högre kapacitet (?). Enligt tidigare plan var det tänkt att trycket i ledningarna skulle hållas med hjälp av en högreservoar (vattentorn c:a 25 m) i närheten av golfbanan i Öjersjö. Förläggningen ansågs vara för nära boende och ge för låg vattenomsättning i området enligt ansvariga på kommunen. Lösningen på detta blev alltså att man ej genomförde planerna på vattentornet vid golfbanan utan att istället anlägger en tryckhöjnings station (pumpar ute i skogen) med varvtalsreglerade pumpar i anslutning till befintligt vattentorn vid Kåsjön. Tryckstegringspumpar blir tekniskt ett känsligare system för strömavbrott mm. jämfört med en höjd behållare som ett vattentorn är.
Något om vatten ekonomi och projektet.
Projektet att förlägga det nya dricksvattensrörsystemet kostar c:a 8 MKR och utförs av kommunens egen personal. Kostnaden för vatten debiterad till kommuninvånarna är 12,32 Kr/m3 plus moms (15,40 Kr/m3 inkl. moms) och beräknas sänkas till 11,60 plus moms efter ombyggnaden. Sänkning kan göras för att kommunen under en längre tid hållit priset på vatten på en högre nivå för att finansiera projektet. Vid en jämförelse med annan ej angränsande kommun i storlänet, erhålls ett pris på 10,50 Kr/m3 inkl moms (30% billigare än Partille) och 20% lägre fasta avgifter. VA avgifterna grundar sig där liksom här endast på vattenavgifterna.
Kan svaren på de inledande frågorna finnas här?
