Artiklar skrivna för den saligen insomnade tidskriften Zodiak:

Fruar och äkta män
Ascendenten och vänkretsen
Jupiter
Pluto
Neptunus
Skuggan
Saturnus

Skuggan - vårt undermedvetnas spegelbild

Vad är en skugga? Är den frånvaro av ljus eller tydliggörande av mörkret? När vi står badande i ljus och ser in i mörker verkar mörkret olidligt svart och vi kan inte urskilja vad som händer därinne. Befinner vi oss däremot omgivna av mörker börjar snart ögonen vänja sig, och skönjer konturer och rörelser, och plötsligt är det mörka inte längre skrämmande eller mystiskt, ännu mindre okänt.
Solen glider ur ett moln och plötsligt har jag en följeslagare, fast förankrad vid min person. Hur jag än vrider och vänder mig, hur snabbt jag än springer, viker den inte från min sida. Så går solen i moln igen och min följeslagare är borta. Min skugga - mitt mörka jag.


Låt oss för en stund frångå den gängse bilden av zodiaken med planeterna inneslutna i zodiakcirkeln, och istället placera dem utanför. Framför ditt tecken lyser då din sol frikostigt över alla de egenskaper ditt tecken representerar, men samtidigt händer också något annat. Ditt teckens skugga faller rakt igenom zodiaken och träffar det motstående tecknet, som nu är det enda i zodiaken som döljs helt av din skugga.
Stanna upp ett slag och ponera att du står där i din egen strålglans. Vad är det egentligen du skuggar? Vad är det för mörkt och oregerligt som lurar där på andra sidan? Är det något som kan hota dig? Något främmande och skrämmande? Skuggan är något vi har svårigheter att förstå, men okänt? Knappast. Den visar inte bara på skillnader utan också på slående likheter hos de motstående tecknen, även om dessa likheter tar sig olika uttryck.

Ännu en aspekt av polaritetsteorin kan vi titta på om vi helt enkelt delar zodiaken på mitten vid det första tecknet - Väduren. Då får vi två halvmånar bestående av den undre Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet och Jungfrun i den undre halvan och Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna i den andra. Halvorna, som egentligen utgör den nödvändiga helheten, är beroende av varandra och speglar sitt motstående tecken på så sätt att den undre halvan handhar individens utveckling medan den övre är förknippad med individens förhållande till samhället/kollektivet och människans andliga utveckling. Samma frågor och personligheter återfinns alltså hos de motsatta tecknen, skillnaden utgörs av denna distinktion mellan det inre och det yttre, individen och kollektivet.

Vårt skuggtecken är en spegelbild av oss själva. Eller snarare baksidan av spegeln. Den representerar de egenskaper vi inte riktigt vill kännas vid eller erkänna. Egenskaper vi helt enkelt inte kan hantera men likafullt har inom oss, ibland väl dolda. Vi kan reta oss på det motsatta tecknets egenskaper och ser dem som svagheter eller bristande karaktär. Något vi anser oss ha rätt att kritisera eller inte förstå.
Mitt emot oss i zodiaken befinner sig en utmaning - att lära känna något för att sedan kunna acceptera det. Låt oss titta lite på dessa motsatspar.


Väduren och Vågen

Beroende/Oberoende
Väduren speglar sig i sig själv och är helt oberoende av ett sammanhang. Den provoceras av Vågens önskan om närhet och spegling och bryr sig inte om omgivningens gillande eller ogillande. Väduren ansvarar bara och uteslutande för sig själv.
Vågen behöver en annan person att spegla sig i och är beroende av bekräftelse på den egna existensen. Vågen blir osäker på Vädurens obeständighet och krav på självständighet och styrs mycket av vad andra tycker och hur den uppfattas av omgivningen. Upplever sig synliggjord vid yttre bekräftelse.

Vilja
Väduren är viljestark men inte envis och känner ingen skuld över att uttrycka sin vilja. Den reflekterar inte ens över den utan ser den som självklar.
Vågen är envis och viljestark men vill helst inte framhålla de egenskaperna. Den ger sig i situationer där viljan utmanas men hittar bakvägar att så småningom - omärkligt - få som den vill.

Ego
Båda har starka egon.
Väduren utgår ifrån sig själv och sina behov och tvekar inte att hävda dem när det behövs. Eftersom Väduren är oberoende finner den ingen anledning att inte vara ärlig i varje situation och använder därför metoder som kan verka burdusa i sin strävan mot självständighet och egen tillfredsställelse. Metoder som lätt uppfattas som irriterande egocentrerade.
Vågen har stora bekräftelsebehov och är därför beroende av någon annans närvaro, vilket innebär att Vågens behov ofta tillfredsställs genom manipulation. Den vågar inte alltid hävda sitt ego för rädslan att avvisas och tullar ibland på ärligheten för att få sina behov tillfredsställda.

Allmänt
Väduren leder. Behöver lära sig att anpassa sig till en annans närvaro och behov. Vill utvecklas isolerad och utsätter sig helst inte för konfrontationer. Behöver inte socialt stöd. Ensamarbetare, och är inte självklart en social person. Ovillig till kompromisser. Beslutsam - ser ett mål och tar sig snabbt dit. Söker skillnader.
Vågen blir, och vill bli, ledd. Behöver lära sig att inte sky självständighet. Utvecklar sin personlighet med hjälp av en annan person och ofta genom konfrontationer och utmaningar. Vågen är beroende av socialt stöd och är en samarbetare. Föredrar att umgås och arbeta en och en. Söker den gyllene medelvägen. Vågen har svårt att välja - ser alla aspekter med för- och nackdelar, vilket försvårar valunderlaget. Söker likheten.


Oxen och Skorpionen

Sex
Oxen avvänder sex för att förstärka tryggheten och närheten i en relation. Det sensuella är därför viktigt i den sexuella akten. Den älskar den sinnliga njutningen och den fysiska kroppens möjligheter. Sexualiteten är för Oxen också ett uttryck för tillhörighet.
Skorpionen ser sexakten som transformation och orgasmen som dödens beröring. Genom samlaget söker Skorpionen nå egodöd och komma bortom den fysiska kroppens njutning men använder sex som den högsta njutningen.

Förändring
Oxen vägrar förändring eftersom den rubbar tryggheten och stabiliteten. Oxen är stabil i såväl humör som åsikter och värderingar och söker beroende för att befästa tryggheten och kontinuiteten.
Skorpionen söker och behöver förändring för att inte stagnera. Med sina intensiva, svårförstådda känslor provocerar Skorpionen gärna sin omgivning för att på så sätt möta andras upprördhet och därmed ärlighet. Går djupt in i varje känsla och skiftar lätt känsloläge. Skorpionen hävdar sitt oberoende tills den hittat sin "familj" och slår sig till ro först då.

Envishet
Oxens envishet - som är stor - grundar sig på en oförmåga att skifta fokus. Behöver alla fakta, övertygande sådana, för att kunna byta ett invant synsätt.
Skorpionen ser försvarandet av sin ståndpunkt som en ren principsak och för att mäta sin makt med någon annans.

Retar sig på
Oxen ser Skorpionen som obeständig och opålitlig och retar sig på dess hemlighetsfulla väsen.
Skorpionen anser att Oxen är trög, förutsägbar och orubblig.

Makt och kontroll
för Oxen är makt och kontroll viktigt för att det ökar och bibehåller trygghet och möjlighet till stabilitet.
Skorpionen söker makt för att den ger möjlighet till på- och inverkan på människors innersta psykologi, vilket ökar förståelsen för människans väsen.


Tvillingarna och Skytten

Förändring
Tvillingen ser djupa relationer som en begränsning för den personliga rörligheten. Vill förändra för förändrandets skull. Ändrar ständigt fokus för att omfatta så mycket som möjligt som händer runtomkring. Ser all rörelse som berättigad.
Skytten vill förändra samhället och har teorier om hur det ska gå till. Idealist. Behöver ett mål att fokusera på och har ett större djup än vad Tvillingen besitter.

Självständighet
Tvillingen hävdar sin självständighet för att inte behöva bindas vid någon eller något.
Skytten är självständig för att kunna utveckla sig själv maximalt.

Expansion
Tvillingen behöver många stimuli för att lära sig lite om mycket. Allkonstnärens tecken. Den vill täcka många områden och offrar kunskapen för informationen. Förmedlare, ej innehavare av kunskap. Tvillingen är splittrad men har en snabb förståelse. Den är kommunikativ och fångar hela tiden upp impulser. Registrerar och förmedlar. Rastlös. Målet är underordnat vägen.
Skytten använder resor och kunskap för att utvidga sitt medvetande. Vill omfatta och kunna övergripa ett område. Törstar efter och söker kunskap för att införliva den med sin egen personliga utveckling. För Skytten är den personliga friheten en garanti för total mental och fysisk rörelsefrihet. Självförverkligande är en av de starkaste drivkrafterna.

Intellekt
Tvillingen diskuterar för att hålla den intellektuella kapaciteten på topp. Bollar idéer och tankar utan att nödvändigtvis värdera dem. Förstår snabbt men utan inlevelse och engagemang. Nyfikenheten styr den intellektuella riktningen.
Skytten argumenterar och diskuterar för att nå större förståelse. Uttrycker åsikter och tankar livligt med patos och utifrån ideologiska kriterier. Behöver kunna tillämpa sin kunskap.


Kräftan och Stenbocken

Avundsjuka
Kräftan engagerar sig alltid känslomässigt. Tycker inte om att offra sig men tar gärna på sig offerrollen. Svårt att ta för sig.
Stenbocken uppoffrar sig för ett mål om det behövs. Engagerar sig på ett kyligt, objektivt sätt och är starkt målinriktad. Kan vara asket om målet är viktigt men har svårt att ta andras framgång.

Integritet
Kräftan har sitt skal som skyddar den innersta kärnan. Integriteten sitter delvis på ytan eftersom Kräftan är subjektiv och känslostyrd och kan därför inte skydda sig, såvida den inte bepansrar sig med ett skal.
Stenbocken är reserverad och observerande och använder sin objektivitet som skydd av kärnan. Integriteten sitter på insidan. Stenbocken har inte många hemligheter men skyddar sin känslighet genom att avskilja sig och bli objektiv.

Närhet
Kräftan hyser en önskan om att såväl bli omhändertagen som att få vara den som är omhändertagande. Den behöver få ge och ta emot omsorg för att må bra. Är beroende av närhet men är samtidigt rädd att bli avvisad.
Stenbocken tar avstånd från starka känsloyttringar och känslomässigt beroende men riskerar samtidigt att mista närheten.

Kan reta sig på
Kräftan har lätt att känna sig underlägsen Stenbockens upphöjda lugn. Och provoceras av Stenbockens skenbara kyla och bristande empati/sympati. Den tycker att gränserna är för snäva.
Stenbocken har svårt att väcka sympati p g a att den inte gärna visar sina känslor och inte gärna blir tröstad eller omhändertagen. Retar sig på Kräftans känslosamhet och "bristande ryggrad". Har också svårt att stå ut med Kräftans förmåga att ständigt överskrida Stenbockens gränser.

Sparsamhet
Kräftan sparar för att försäkra sig om att en dag inte bli utan. Hushållar med sina medel för att kunna plocka fram dem när nöden tränger på. Den är rädd för att bli utnyttjad, vilket ibland kan uppfattas som snålhet.
Stenbocken kan åstadkomma mycket med små medel men föredrar kvalitet framför kvantitet. Ser slöseri som ett tecken på svaghet i karaktären. Sparsam för att upprätthålla ett oberoende.


Lejonet och Vattumannen

Individualitet/Ledarskap
Lejonet vill leda en grupp med ett eget uppsatt mål. Om gruppen föredrar att gå i annan riktning återförs den av Lejonet till den utstakade vägen. Det är en utpräglad individualist men använder sig av gruppen för att nå sina mål. Lejonets uppenbarelse är tydlig och burdus.
Vattumannen vill leda en grupp mot gruppens uppsatta mål. Om gruppen föredrar en ny riktning avsäger sig Vattumannen ledarskapet och söker en ny grupp. Vattumannen underordnar sig kollektivets vilja bara om målet är gemensamt. Den är en utpräglad individualist men använder gruppen för att nå sina mål. Vattumannens uppenbarelse är diffus och lite tillbakadragen.

Retar sig på
Lejonet provoceras av Vattumannens opersonliga, till synes kyliga ledarskap. Lejonet är karismatiskt och charmigt och når ledarpositionen med hjälp av sin övertygande personlighet. Lejonet behöver dessutom känna en förmåga att kontrollera sitt eget öde och inte vara i händerna på någon annan. Lejonet tycker att Vattumannen offrar individen på kollektivets altare. Anser Vattumannen kylig.
Vattumannen provoceras av Lejonets egocentrism och privata framtoning. Vattumannen är idealistisk och tror på kollektivets styrka och retar sig på Lejonets krav på individuell frihet. Vattumannen har svårt att fördra Lejonets utrop "Allt ljus på mig!" men kräver samtidigt att få leda, även om det sker i mänsklighetens tjänst. Anser Lejonet vara en kalkylerande hetsporre.

Social tillhörighet
Lejonet behöver känna andras beundran för att lita till sin egen kompetens. Det behöver social acceptans i omgivningen för att må bra. Lejonet är medveten om omvärldens krav och lever gärna upp till dem om det innebär att det renderar status i omvärldens ögon. Lejonet ser till individens välmående.
Vattumannen agerar aldrig utan en social dimension och behöver det sociala sammanhanget för att uppleva sig som verklig. Den är inte beroende av gruppen på annat sätt än för att förverkliga någon slags förbättring som alla kan gynnas av. Ideologierna är överordnade de enskilda medborgarna.

Beroende/Oberoende
Lejonet har inte förmågan att förhålla sig objektiv utan refererar allt till sig själv som subjekt. Lejonet skapar sig själv men behöver någon annan som ser vad som skapats.
Vattumannen är inte beroende av vare sig grupp eller individ utan älskar mänskligheten - och har svårare att älska och göra sig beroende av en enda människa. Kan förhålla sig opersonlig och lite på avstånd för att behålla sitt oberoende.

Krav
Lejonet ställer krav på sig själv att leva upp till omgivningens krav.
Vattumannen ställer krav på mänskligheten.


Jungfrun och Fiskarna

Anpassning
Jungfrun har ofta behov av att vara lydig och är rädd att bli kritiserad och tillrättavisad. Genom att anpassa sig hoppas Jungfrun på att accepteras för den den är. Anpassar sig till sitt fysiska universum men ser det samtidigt som ett hinder som måste forceras. Jungfrun är beredd att offra sig för någon annan.
Fiskarna underkastar sig och anpassar sig till universums lagar snarare än till människornas. Fiskarna kan verka anpassningsbara till människors förväntningar men förhåller sig istället passiva och tenderar fly in i en fantasivärld när kraven blir för höga.

Självbild
Jungfruns negativa självbild baseras på ett eget krav på personlig effektivitet. Jungfruns självkritik är stor. Anser egot vara ett hinder om man ska kunna tjäna sina medmänniskor. Jungfrun känner att den är till för att uppfylla andras behov på bekostnad av sina egna.
Fiskarnas negativa självbild baserar sig på den egna otillräckligheten att lyfta sig över det egna egot. Fiskarna har behov av att känna ett kall, men inte för enskilda människor utan för hela universum. Fiskarna har en vag jag-uppfattning, eftersom den har passerat såväl den personliga som den socialiserade människan, och har svårt att definiera sig själv.

Retar sig på
Jungfrun, som står med båda fötterna på jorden, anser att Fiskarna är svårförståeliga och flummiga. Anser att de saknar verklighetsförankring och ansvarskänsla och hellre flyr än tar itu med det som måste göras.
Fiskarna å sin sida tycker att Jungfruns jordnära uppoffring genom att tjäna det jordiska är egennyttigt och ett uttryck för behovet att bli uppskattad.

Religiositet
Jungfrun följer doktriner och håller sig till de strukturer samhäller erbjuder. Accepterar och föredrar att kombinera socialt arbete och religiöst engagemang, t ex som missionär eller som socialarbetare. Eller sjukvårdare på ideell basis.
Fiskarna accepterar sällan ett hierarkiskt, uttolkat trossystem utan utövar hellre andliga metoder som går utanför det som kyrkan företräder. Fiskarna söker det djupaste och högsta i sitt andliga sökande.

Konflikträdsla
Jungfruns önskan om att vara till lags och lydig bidrar till rädslan för konflikter och konfrontationer. Jungfrun kamouflerar ofta sin konflikträdsla genom att göra sig rättrådig och oantastlig.
Fiskarna har svårt att vara raka och tydliga och har inte förmågan att se konfliktens uppkomst. Undviker genom att t ex projicera och lägga skulden på den andre eller att helt enkelt göra sig vag och oåtkomlig.

Allmänt
Såväl Jungfrun som Fiskarna söker det fullkomliga, men medan Jungfrun gör det med de verktyg som världen erbjuder försöker Fiskarna nå det bortom det världsliga, i det religiösa eller det andliga.