|
Kapitel
|
Lite
om undret
När jag skulle bli reflexolog och läste om kroppens biologiska funktioner,
eller urverk, satt jag med gapande mun och rynkade ögonbryn och försökte
förstå.
Hur kan människan leva längre än bara några få
minuter utanför livmodern?
Hur kan de kemiska processerna i varje kubikmillimeter i vår kropp
vara så intelligenta och evigt pågående medan vårt medvetna
jag mest ägnar oss åt trivialiteter som vad vi ska handla till middagsmat
eller vad arbetskamraten egentligen menade med att säga det han sade?
Hur kan hjärta och lungor och allt annat bara fortsätta och
fortsätta och fortsätta?
Hur kan varje del i kroppens universum korrespondera med alla de övriga,
i en aldrig upphörande kommunikation under den långa tidsrymd som en
full människoålder utgör?
Hur i all världen kan en kropp vara så uthållig och
utstå så mycket utan att helt plötsligt bara lägga av när
den tycker att den tillfälligt är lite trött och behöver vila
en stund?
All den komplexitet våra kroppar innesluter är för mig en förunderlig
gåta. Ett under. Jag begriper inte varför inte alla medicinstuderande
drabbas av akut religiositet!
Ändå gör vi allt vi bara kan för att förgöra det
Stora. Vi misshandlar oss själva fysiskt och själsligt och vi tillåter
dessutom att andra gör det, när vi istället borde vårda och
ömma detta känsliga, men samtidigt robust fungerande, universum. Det
tempel som inhyser den själ jag tar för givet att vi till sist och syvende
är - vad nu själ är, och hur den nu kan definieras.
Någonstans på vägen får vi alltid en, och för all
del många fler, möjligheter att reparera och reda ut det som kommit
till skada i vår kropp och i vårt själsliv. Oftast är dock
förutsättningen en kombination av en någorlunda uppnådd
kroppslig och själslig balans. Den första gången kanske vi inte
är redo att ta chansen, kanske inte den andra heller eller ens den tredje,
men när tiden är mogen står vi där och lyfter händerna
i en uppgiven och hjälpsökande gest. "OK, jag ger upp. Nu är
jag redo att sätta igång".
Teckning/Måleri/Skulptur-övning
| Ilska |
Hopp |
Vilja |
Glädje |
Skuld |
Val |
| Rädsla |
Självförtroende |
Medkänsla |
Avsky |
Ansvar |
|
| Litenhet |
Vilsenhet |
Trots |
Förvirring |
Vila |
|
| Ensamhet |
Förälskelse |
Respekt |
Kärlek |
Sorg |
|
Välj material och välj en känsla att illustrera och undersöka.
Ta först några minuter till fokusering och koncentration innan du börjar.
Gå in i känslan. Vad har du för relation till den? Försök
se situationer som väcker känslan. Förstärk den och tänk
dig färger, former och bilder. Sätt sen igång och arbeta med ditt
material.
|
|