Släkt och vänner

Mamma är en väldigt bra mamma. Jag är mycket nöjd med henne. Hon heter Marie och hon bor uppe i Umeå. Hon är särbo med Reine som bor i Sundsvall.

Mamma bor i en jättemysig trea på Kungsgatan. Jag brukar hälsa på henne ibland men det blir inte så jätteofta eftersom det är en bit att åka. Men på sommaren och till jul är det givet.

Mamma har ett eget företag, hon jobbar med annonsförsäljning till några olika tidningar (t.ex några som Lärarförbundet ger ut) och hon gör annonser och skriver texter till olika företag. Hon jobbar även mycket med Noliamässan som är väldigt stor i Umeå och Piteå. Nu senast är hon projektledare för SkogsNolia som är en stor mässa om skogen och som går av stapeln i maj. Hon är väldigt duktig min mamma, jag är väldigt stolt över henne för hon har kämpat hårt för att komma dit hon är.

Morfar heter Holger och han bor uppe i Boden. Han är 89 år gammal och han blir glad när vi kommer och hälsar på. Vi brukar fira jul där, och det tycker han är kul, även om han blir trött efter några dagar och nog tycker att det är ganska skönt när vi åker hem också så att han får lugn och ro...

Han är uppväxt i Gagsmark i Västerbotten i stugan som vi fortfarande har kvar. Han flyttade till Boden som ung och det var där han träffade min mormor Stina. Mormor var en av de snällaste och mest godhjärtade människor jag har träffat. Morfar är lite mer tjurig och envis, och det är nog lite av ett släktdrag tror jag.

Evert är inte bara morbror utan även gudfar. Han är sambo med Monica och de är väldigt söta som ni kan se på bilden. En av deras hobbys är att åka land och rike omkring och gå på marknader och fika. Vill man ha tips om utflyktsorter och bra fik så ska man kontakta dem. När de inte är ute och far så återfinns de oftast hemma i lägenheten i Gustavsberg.

På somrarna brukar vi grilla korv tillsammans vid vår lilla älv i Gagsmark, och det brukar oftast vara Evert och Monica som ser till att jag och Tobbe kommer iväg på utflykter när vi har semester i Gagsmark.

Pappa är väldigt duktig på att fickparkera och det ska han få äran att lära mig. Jag har övningskört många gånger med min kära far och vi kan nu båda Dalvägens industriområde utantill. När han inte kör bil så åker han tunnelbanans blå linje som fungerar utan störningar, eller så skickar han roliga SMS-meddelanden till mig.

Han är gift med Eva som är världens bästa extramamma och de bor i en jättefin lägenhet i Solna. Där bor även mina bröder som ni kan läsa om nedan. Bilden på pappa är tagen hemma i deras vardagsrum på hans 50 års-fest. Tänka sig att du redan är 50 bast pappa, jag kommer ihåg din 40 års-fest som om den vore igår. Tiden går fort när man har roligt!

Jag är verkligen glad att jag har så mycket bra människor omkring mig i mitt liv! Eva är min extramamma och det är inte alla som är så lyckligt lottad att ha en sån!

När jag var liten så gick jag och pappa och plockade kastanjer och la i Evas brevlåda för att hon inte var hemma. Vid ett senare tillfälle när hon var hemma och då fick jag mata hennes fiskar - jättespännande! Nuförtiden så bor ju såklart Eva med pappa och mina ohängda bröder så några fler kastanjer lär det inte bli...

Eva du är toppenbra! Jag är så himla glad att pappa träffade dig och att du inte blev avskräckt av kastanjerna!

Detta är min kära bror Adam. Han är 18 år, herregud vad alla börjar bli gamla!

Adam är en till naturen cool typ och han är som resten av familjen en inbiten djurgårdare. Om han fick rekommendera en bra site så skulle det förmodligen bli järnkaminernas.

När Adam var liten terroriserade han mig genom att riva i någon av sina gigantiska legolådor tidigt på förmiddagen (ofta i samarbete med andra terroristen Andreas) och de slutade inte förrän jag till slut gick upp ur sängen arg som ett bi för att ha blivit väckt på detta skoningslösa sätt. I övrigt är han väldigt snäll, men vissa saker sätter djupa spår i en morgontrött storasyster...

Andy-pandy är min andra lillebror. Han är 15 år och också djurgårdare (såklart). Andreas gillar att pyssla med olika saker, t.ex gillar han att rita och skriva och hålla på att fixa och dona inne på sitt rum. Han är också en hejare på att möblera om i sitt rum, det finns nog ingen möbleringskombination som han inte har testat. Fast när jag tänker efter har det nog sett likadant ut ett bra tag nu... hm...

Ett annat drag hos Andreas är att han har väldigt svårt att sitta stilla vid matbordet. Han har mycket svårt att sitta kvar en hel middag, jag kan inte påminna mig att det någonsin har hänt faktiskt. Det skulle vara kul att se någongång.

Farmor och farfar heter Gunvor och Arne. De har en underbar sommarstuga utanför Uppsala där de tillbringar hela somrarna och lite till. Farmor är en hejare på allt vad trädgårdsväxter heter och jag har tänkt anlita henne som konsult till min egen lilla trädgård. Farfar är en bokmal och han är särskilt förtjust i deckare.

Farmor är expert på en sak till, nämligen att laga mat. Det finns ingen som lagar så underbar mat som min farmor. Att äta middag som hon lagat är alltid det godaste man ätit på länge. Om man dessutom äter den ute på landet så är det bara så himla underbart som det någonsin kan bli. Oj, vad jag längtar till sommaren!

OK, Tobbe kanske också borde få vara med på denna sida...? Han är ju typ familj. Och typ vän.

Tobbe är världens bästa pojkvän även om han är ganska bra på att driva mig till vansinne också. Det finns ingen som jag kan bli så galen på som honom men det finns ingen som jag tycker så mycket om heller. Jag vet inte riktigt vad jag skriva om honom. Han är bäst helt enkelt!

Katja är en Luletjej som dök upp i mitt liv för snart tio år sedan, i Skellefteå. Hon bodde på samma elevhem som jag när vi gick gymnasiet, och det är jag himla glad för. Katja är den bästa slags vän man kan önska sig. Hon är dessutom rolig och lagar god mat.

Katja bor nästan granne med mig. Hon är tillsammans med Georgios och de har två underbara killar som heter Pierre och Leon. Katja har just börjat en ettårs utbildning på Medieskolan, hon ska bli min privata webguru. Hon är en hejare på html och såklart har även hon en egen hemsida, vill ni se den så klicka här: .

När jag pratar om vad jag gjort de senaste åren dyker Katjas namn upp stup i kvarten. Hon har alltid roliga upptåg på gång och det är med henne som jag gjort mycket hyss i mina unga dagar (nu är vi ju gamla och har tappat stinget). Vi försöker dock att gå ut och dansa lite då och då för att hålla partystämningen uppe trots vår höga ålder.

Sofia är min jobbarkompis. Fast just för tillfället får jag klara mig utan henne på dagarna för hon befinner sig hemma med sin och Gustafs nyfödda lilla son Joakim. Joakim är supersöt och jättegullig och gosig och han är jättesnäll. Tack vare honom så har Sofia som annars kan vara väldigt energisk, lugnat ner sig lite. För Sofia är det en svår konst att sitta still en hel minut utan att göra något speciellt. Det är alltid full fart när hon är i närheten och hon har tillochmed lyckats få med mig till en simhall vilket inte är en dålig bedrift. Men frågan är - hur ska jag få slut på mitt 10-klippkort nu när jag måste gå dit själv??? Sofia - hjälp!!

Det var väldigt länge sedan Li och jag  jobbade i charken på Domus tillsammans. Det var sommaren 1993 och vi hade väldigt kul! Ni kanske undrar hur man kan ha kul i en chark, men det är faktiskt möjligt. Att vi hade lite fritid när vi inte packade köttfärs eller hackade kotletter gjorde också sitt till, då var vi ute och gjorde stan osäker.

Nu bor Li  i Linköping för hon pluggar där. Hon har träffat sin drömprins Håkan och jag får nästan aldrig se henne nuförtiden. Bästa sättet är att åka till henne så det är väl dags snart igen. Vi har nog en hel del att ta igen eftersom vi inte hörs så ofta. Li är dessutom jättedålig på att skriva mail vilket inte förbättrar saken, men å andra sidan är ju jag helt värdelös på att ringa, så det går väl jämnt ut gissar jag...

Tolan är en Sundsvallsbrutta som har varit klok nog att flytta till storstan. Hon är sambo med Micke som är en sportig typ som passar Tolan som handen i handsken. Tolan, eller Victoria som hon egentligen heter, är nämligen en rastlös person som har svårt att sitta still. Kanske av den anledningen har Tolan och Micke nu lämnat landet och befinner sig på en sex veckor lång semester till USA och Australien/Nya Zeeland.

Tolan är proffs på PhotoShop och jag brukar ibland be henne om hjälp när mina egna kunskaper tryter. Hur ska jag nu klara mig?

Linda är min favvis-tjej i Umeå. Där bor hon tillsammans med sin Tomas och deras "lilla" Rambo. Rambo är en hund, en Golden retr... (jag vet inte riktigt hur man stavar men ni kan säkert gissa vilken ras det är). Linda & Co har nyligen flyttat till en stor, fin och lyxig villa med egen brygga och egen sandstrand i Umeälven. Det ska bli kul att komma och hälsa på när det blir sommar och varmt och skönt så jag kan låna deras strand och badplats!

Varje gång jag befinner mig i Umeå brukar jag hälsa på min Linda. Det är alltid lika mysigt att sitta och surra om ditten och datten. Vi är också ett väldigt bra team när det gäller sällskapsspel som t.ex Pictionary. Grabbarna har inte en chans! Vi är oslagbara!!! Vilken tur att bara jag kan ändra texten på denna sida...

Maria är jättemysig tjej som även hon är en webbare. Hon har gått en utbildning på Fryshuset och lärt sig massa kul i massa roliga program. Innan hon började där så skulle jag lära henne PhotoShop var det sagt (men som så mycket annat blev det liksom inte av), men nu är det nog hon som får lära mig PhotoShop istället. Maria är jätteduktig på att rita fina bilder i datorn och det är definitivt överkurs för mig. Om ni vill se Marias hemsida som hon gjorde när hon gick på Fryshuset så klicka .

Maria är inte bara webdesigner utan även mamma. Hennes lilla Elias fyllde två för ett litet tag sen och då var vi på kalas.

Sofia och jag träffades på Balettakademin där vi dansade jazzfunk till "Yabba dabba doo-låten", ni vet den ur Flintstones. Vår danslärare var inte så enagerad i vår grupp (han kanske inte såg någon framtid i vårt skuttande) så han lät oss helt enkelt dansa samma dans till denna låt vareviga vecka en hel termin. Men vi gjorde så gott vi kunde även om det var lite tröttsamt i längden...

När jag fyllde 20 (tror jag det var) så var Sofia med och firade och vi hamnade på Fashing som var Sofias stamställe. Vi andra var inte så pigga på att vara kvar där så vi lämnade Sofia där med en kompis. Och vad hände sen när vi hade gått...? Jo, hon träffade sin Ira, han som ni kan se på bilden. Tiden gick och Sofia och Ira har nu en jättesöt liten dotter som heter Olivia.

Med dessa båda är det så att vi ses inte alls ofta. Men det gör inget, för när vi ses (ca en gång i halvåret) så är det alltid lika trevligt och mysigt och vi fortsätter liksom där vi slutade.