Carl Gottfrid Petersson
Familj med Maria Charlotta Carlsdotter (1870 - 1955)
| Noteringar |
gift m Maria Carlsdotter barn Anna 1891,Gerda 1894 Min rätte morfar Karl Gottfried Petersson kan jag tyvärr inte så mycket om eftersom han dog när min mamma var tre år. Han föddes 1862-11-06 som tvilling med brodern Gustaf Theander på föräldrarnas gård i Gränö, Helleberga socken. När han och mormor Maria gifte sig den 1 nov 1890 var han bonde på egen gård i Gränö. Dottern Anna föddes samma år så det var nog bråttom med bröllopet. Ingen lätt situation på denna tid. Min mamma Gerda föddes 1894 och troligen var morfar sjukligredan då, så mormor hade mycket svårt att hålla gården i skick. Morfar Karl Gottfried dog den 27 december 1897 och var då endast 35 år. Mormor fick ju svårt att klara gården med två småbarn så hon fick sälja och skaffa sig försörjning genom att arbeta på andra gårdar. Där träffade hon min andre morfar Per Johansson som var född 1875. Honom har jag ju många minnen av som en riktig morfar. Nog har mamma berättat att han var en spelevinker innan mormor fick honom på kroken men hon var nog rätt fruntimmer att tämja honom. När jag minns morfar Per så är det en vithårig snäll gubbe, vars enda last var att han snusade. Eftersom han var lantarbetare så var han ju så intresserad av naturen. Han såg så mycket som jag inte skulle upptäckt utan honom. När vi hälsade på hos mormor och honom på sommaren så tog han mig många gånger i handen och vi gick ut i skogen och han visade och berättade, på den tiden fanns det ganska mycket vilt i trakterna kring Bocklareboda där de bodde då. När han arbetade på torvmossen fick jag följa med och han visade mig en s k torvkupa där en fågel hade byggt sitt bo. Jag fick för mig att det var en gök, men jag har nog fel. I alla fall hade han markerat så ingen rörde den kupan förrän ungarna hade lämnat boet. Spännande var det när han satte upp mig på cykelstången (fanns ingen pakethållare) och vi åkte till Orrefors för att handla.Det var ju några kilometer så jag minns att jag var mör i rumpan efteråt, men det var det värt. Ibland fick vi ju åka hästskjuts när han hämtade oss på järnvägsstationen i Orrefors, det var ju också ett äventyr. Mormor och han fick två barn, Martin som dog när han var tre år och Elsa som blev en mycket snäll moster till mig. Där var jag mycket på sommaren, där lärde jag mig köra kor i vall separera mjölken och kärna smör. Morfar Per brukade följa med oss ut i skogen och plocka bär och det var mycket lustfyllt att sitta i skogen och äta matsäck hela gänget och sen när jag blev litet äldre cyklade jag hem i skymningen till Flygsfors och mamma med välfyllda kärl. Morfar Per dog den 4 augusti 1945 i lunginflammation. Fastän han inte var min riktige morfar vet jag att bättre morfar kunde jag inte haft. |
|