 Miljöklassning av bilar
Alla nya bilar har sedan 1993 års modell miljöklassats i någon av tre klasser.
Inplacering av bilar i de bättre miljöklasserna sker efter anmälan från biltillverkaren.
Avgasutsläppen av koloxid, kolväten, kväveoxider och partiklar styr klassningen.
Andelen miljöklassade personbilar har ökat snabbt: från 11% av försäljningen år 1992
till 60% år 1996. Lätta lastbilar och tunga bilar har miljöklassats i mycket mindre utsträckning
än personbilar.
Systemet med miljöklasser har kommit till för att snabbare minska biltrafikens
miljöbelastning. På det sättet kan lägre avgasutsläpp stimuleras långt innan de införts som
obligatoriska miljökrav.
Bilar i miljöklass 1 och 2 har lägre utsläpp än miljöklass 3.
Miljöklass 3 är de obligatoriska avgaskraven. Bilar som inte klarar miljöklass 3 får inte säljas.
Miljöklassningen förändras med tiden. De frivilliga kraven miljöklass 1 och 2 skärps i takt med
att de obligatoriska kraven i miljöklass 3 blir strängare.
Inredning i nya bilar
Nya bilars inredning avger under fordonets första användningsår ångor av lösningsmedel, mjukgörare m.m.
Det bildar en hinna på insidan av bilens rutor.
Biltillverkaren skulle kunna upplysa om vad som finns i klädseln.
Slitage av däck mot vägbanan
Partiklar från däck frigörs vid slitage mot vägbanan.
Varje år nöts t.ex.14 ton polyaromatiska kolväten (PAH)
och 160 ton zink av från bildäck på svenska vägar.
Däck bör ha slitbanor utan aromatiska oljor, för att minska spridningen av decancerogena PAH-partiklarna.
Alternativa minneraloljor med lägre giftighet används idag i slitbanor både i regummerade
däck och i nya personbilsdäck.
Biltillverkarna kan uppge om nybilsdäcken har slitbanor utan giftiga aromatiska oljor.
|
