Personligt brev

Patrik , som idag är 25 år, är  tredje generationen av en familj som präglats av en uppfinningar, snabba beslut, stora insatser och kanske en för liten dos av eftertanke. Hans farfar var en mångsysslare som hoppade från tuva till tuva  här i livet, han drev hotell, var fiskare, mäklare, bilförsäljare, bonde, hade korgaffär, garnaffär, kiosk. Patriks far ärvde inte sin pappas  rastlöshet utan hans liv präglades att nya ideér. Han kom på ett nytt sätt att frakta cement och startade ett företag som blev succé. Insatsen var hela tiden maximal och med endast med ett hårstrås marginal  klarade sig projektet från att helt gå överstyr.

Att komma på och tänka igenom saker präglade även Patrik liv även om genom en uppväxt utan sin far gjorde att han lärde sig en sak som missat tidigare generationer, han lärde sig att lyssna, att värdera och  kunna tänka efter en gång till innan man hoppar ut för stupet. Mottot "No guts no glory" står sig dock starkt, och att kunna ta ett beslut och sedan stå för det  kan vara det som skiljer agnarna  från betet tycker Patrik. Att kunna modifiera beslutet är  givetvis intressant, men att följa sin inre övertygelse  och tro på det man gör är ett sätt att få saker och ting att drivas dit man vill att de ska. 

Han känner inte att han hela tiden måste vara i centrum utan känner sig trygg i sin person. Han vill verka framför att synas, men syns han är det  givetvis en bonus. Hans college år  i Costa Mesa utanför Los Angeles värderas som en stor upplevelse, att upptäcka nya kulturer, nya människor. En stor insikt  i hans liv är att det är människorna runt om kring honom som är det mest intressanta här i livet. 

Efter att ha gjort en, med tanke på hans ekonomiska gymnasieutbildning, lite oväntad militärtjänst som motorman på en isbrytare, stod han för första gången  utan varken mål eller planer inför framtiden. Patrik  packade återigen väskan och det  engelska lexikonet för att läsa marknadsföring i San Fransisco. Allt skulle bli som den gången för två år sedan men efter  en månad insåg han att det inte alls var detsamma. Efter treveckors isolering i China Town, tvingad att läsa om samma kurser som han tidigare redan läst, utan bostad och en skola vars elever nästan uteslutande läste på kvällstid, återstod endast alternativet att vända hemåt igen. 

Väl hemma kände han att  han inte kunde  nöja sig med den sista resan utan åkte då till Spanien för att lära sig språket. Ännu en ny kultur och nya människor och han trivdes som fisken i vattnet. Efter denna utlandsvistelse, följde ett år av diversearbete, allt ifrån lager arbete till ett eget litet företag där Patrik och hans sambo Linda kom på iden att sälja fruktkorgar till företag och personalrum. Tålamodet tröt kanske lite för tidigt  och när så ett erbjudande kom från Helsingborgs Dagblad om att driva ett projekt om lösnummerupplagan nappade han direkt och där jobbar han fortfarande, med  nya arbetsuppgifter.

Du träffar honom sällan på ett café, eller på stan eftersom han försöker aktivera sig så mycket  han kan, att han har spelat division ett handboll under en lång tid märks på det sätt han lätt blir rastlös om han inte får  motionera av sig. Han gillar att läsa böcker, om än stötvis. Förutom den halvolästa boken på hans nattygsbord ligger där alltid ett litet block och en penna, för det är ofta  på kvällarna som tankarna och idéerna sätter in

Saknaden av en akademisk och intressant utbildning  gjorde sig ständigt påmind, samtidigt som det hela tiden  inom honom funderats på allt han  skulle vilja och kunna göra. Att  studera till  webmaster på kvällstid har i och för sig givit honom en känsla av att vara  på rätt väg och men nu gäller det att satsa fullt ut.