Kriminalvård

Kriminalvård

Uppgifter och mål
	Kriminalvården har ett ansvar gentemot samhället att bidra till att brottsligheten minskar och att människors trygghet ökar. Vi ska samtidigt arbeta för att människor som dömts för brott behandlas så att deras förutsättningar att leva ett laglydigt och värdigt liv ökar. En human människosyn ska prägla arbetet. God omvårdnad och aktiv påverkan, så att klienterna inte återfaller i brott ska vara vägledande för kriminalvårdens personal. Arbetet ska ske med hög säkerhet, men också med respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet.
I medeltal sitter 4 890 människor i fängelser och häkten i Sverige varje dag
	Under 1998 dömdes ca 55 000 människor för olika brott vid våra domstolar. 14 566 dömdes till fängelse. Av dessa avtjänade 3 930 straffen med intensivövervakning (elbojan).
Kriminalvårdens organisation
	Kriminalvården är organiserad i fem regionmyndigheter och 37 kriminalvårdsmyndigheter.
Personal
	I oktober 1998 fanns 7 786 anställda inom kriminalvården. Av dessa var: 300 chefer, kriminalvårdsinspektörer 915 frivårdsinspektörer, klienthandläggare 4 308 vårdare 545 verkmästare, fastighetstekniker, förrådspersonal. 163 sjuksköterskor 403 kökspersonal, lokalvårdare 388 administrativa handläggare 726 kontorspersonal 38 arbetsterapeuter, studieledare Alla vårdare går en grundutbildning inom kriminalvården för att sedan kunna fungera som kontaktmän med personligt ansvar för de intagna.
Hur mycket kostar Kriminalvården?
	Den totala kostnaden för kriminalvården under 1998 var 4,2 miljarder kronor. Den stora kostnaden svarar anstalterna för med 2,5 miljarder kronor. Frivården kostade 577 miljoner kronor och häktesverksamheten 862 miljoner. Transporttjänsten kostade 82 miljoner. Ett genomsnittligt frivårdsdygn kostade 137 kr. Motsvarande dygn i anstalt kostade 1 870 kr och i häkte 1 869 kr.