|
|
|
| Aln | Längdmått 1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 tum = 0,5938m |
| Aved | Avigt, bakvänt, bak och fram. |
| Bihaven | Plats i trädgården där bikuporna stod uppställda. |
| Bilav | Bikupa. |
| Blejeplass | Plats i trädgården där man la ut sina linnearbeten till blekning. |
| Brunnljung | Träkonstruktionen som man lyfte upp vattnet med. |
| Budkavle | En trästav som var svedd i ena änden, bars motsols från gård till gård för att kalla åboarna (se detta ord) till byastämman. |
| By | Köpstad på danska tiden. |
| Böckare | Tunnbindare |
| Bööl | Att sätta bak på lien för att få det man högg att ligga snyggt. |
| Elling | Andfågel. |
| Ellingedamm | Damm för änder. (Ellinger) |
| Fastebrev | Av häradshövdingen utfärdad handling med intyg om meddelad fasta, stadfästelse å skedd föryttring av fastighet, å skett jordförvärv. Fastebrev är kända sedan slutet av medeltiden och kom först ur bruk 1876. De motsvaras i dag närmast av lagfartsbevis. |
| Fjärding | Mått = 15,6 liter i våta varor och 18,32 liter i torra varor. |
| Fold | Inhängnad i gamla tider för kreatur som man för tillfället ej viste vem som ägde. |
| Fähave | Plats där kreaturen gick. Oftast nära huset. |
| Fälad | Bete |
| Fäladsmark | Betesmark |
| Frälsebönder | Var inte jordägare utan "arrenderade" sin mark. Jorden tillhörde i regel adelsmän. |
| Grisla | Brödspade |
| Halldorra | Halvdörr |
| Halmejda | Halvrunt takfotsfönster med halmtak, ofta placerat över finingångsdörren. Jmf. Holmeja |
| Hanefjät | Ett tuppkliv ca 1 dm |
| Harpa | Ett mått, storleken vet vi inte i nuläget. Skulle Du veta det skriv gärna ett e-brev till oss. |
| Haven | Trädgård, park jmf. kålhaven. |
| Himmlingesäng | Säng med sänghimmel. |
| Holmeja | Halvrunt takfotsfönster med halmtak, ofta placerat över finingångsdörren. Jmf.Halmejda. |
| Hovbönder | Bönder som gjorden hov d.v.s. arbetade åt något större gods. |
| Hustavlan | Levnadsregler |
| Hyllebuske | Fläderbuske |
| Häsken | Hushåll |
| Höre | Herde, person som hade hand om byns kreatur. |
| Kappa | Mått = 4,6 liter torra varor. |
| Kappland | 154,3 kvadratmeter. |
| Klineväggja | Skånsk lervägg som man smetade på. |
| Knävlingar | Träbit med bomärke i vilken man skar skåror vid försyndelser, är också träbit med inristat bomärke som hängde fast på kreaturen för att kunna identifiera dem. |
| Kollani | Landsbo Jmf. Villani |
| Kronobönder | Var inte jordägare utan "arrenderade" sin mark. Jorden tillhörde kronan. |
| Kronogatuhus | Hus på kronans mark. |
| Kvarnkommisionen | Utredde vad det fanns för kvarnar, vatten eller vind i landskapet. Den tillsattes den 13/4 1697 och arbetade i några år. Den var även en slags specialdomstolar med uppgift var att utreda om en ny kvarn skulle vara till förfång för redan etablerade och därför borde rivas. |
| Kålan | Sjukdom, frossan |
| Kålhaven | Köksträdgården Jmf. Haven |
| Landgille | Den årliga avgift som en bonde erlade till jordägaren brukningsrätten till jorden. Jmf. Landränta |
| Landränta | Den årliga avgift som en fästebonde erlade till jordägaren brukningsrätten till jorden. Jmf. Landgille. |
| Legden | Den del på huset som sitter längs huset över fönster nivå. |
| Le-knagg | Handtaget till ett lieskaft, oftast tillverkat av något fruktträd. |
| Leknivar | Avbrutna liar som man ofta stack i bikuporna till skydd mot onda händelser. |
| Lestolpastenen | Le-stolpa-stenen. Gråsten, med hål i, som utgjorde det nedre gångjärnet till en grind eller port. |
| Lispund | 1 lispund = 1/20 skeppund = 20 skålpund = 8,502 kg. |
| Lysegluggar | Små fönster för att släppa in ljus. |
| Lågen | Port, ofta gångdörr i större port eller en port som stänger till en släppa. (se detta ord) |
| Middingen | Gödselstaden jmf. möjmidding. |
| Middingekorra | Centrum av gödselstacken. |
| Myll | Mil = 10 km |
| Möjmidding | Gödselstaden jmf. midding |
| Onera | "Ränta" eller avgift för vissa plikter, underhåll av väg eller skjutsplikt eller inkvarteringsplikt. Kunde uttagas i form av arbete. |
| Ongantagsman | Kallades man när man flyttade till det så kallade undantaget d.v.s. ett mindre hus nära gården dit de gamla flyttade då den yngre generationen flyttade in på gården. |
| Otidigt sängalag | Om ett barn föddes tidigare än 9 månader efter vigseln dömdes till otidigt sängalag. |
| Pilebollingar | Delade pilstammar. |
| Prästrellationen | I denna kan man läsa om fornminnen och märkliga händelser inom socknen. |
| QV-refvar | Ytmått = 0,178 tunnland. |
| Rundstycken | Mynt, ursprungligen 1 öre i silver till skillnad från de då cirkulerande danska kvadratiska klippingarna. Beteckningen övergick sedan på 1 öre kopparmynt och slutligen på 1/12 skilling. |
| Salpetersjudare | Män som grävde ut jorden i stallar för att utvinna salpeter för kruttillverkning. Jorden koktes och salpeter utvanns. Ofta var salpetersjudare ett kringresande folk som inte var väl sedda hos bönderna. I kyrkoböckerna förkortades salpetersjudare med S.S. Utvinningen av salpeter skedde genom kronans män. |
| Skarväktenskap | Kallades det då en änka eller änkling gifte sig andra gången och därefter dog, varefter den efterlevande gifte om sig. |
| Skattebönder | Ägde sina gårdar och sin jord och betalade skatt till kronan. |
| Skevarp | Fru Alstads grannby som försvann. |
| Skilling | Mynt, 48 skilling var en Riksdaler. |
| Skopligg. | "Spiken" som skosulan monterades med. Pliggen var i gamla tider tillverkad av benved. |
| Skammel | Fotpall eller tröskel. |
| Skrammelhoddan | Skräpkammaren, där sådant förvarades som hade ringa värde. |
| Slaen | Slagen, t.ex. slagen sten eller slaget hö. |
| Slavoln | Den del av slagan som slogs mot säden då man tröskade. Ofta tillverkad av askträd. |
| Släppa | Skilje mellan två hus, smal passage. |
| Spannstenar | En kvarnstens storlek anges i måttet spann, vilket är den sträcka som kan nås med utsträckta fingrar (långfinger och tummen) ca 6 tum eller 15 cm |
| Sprudehus | Hus där brandsprutan förvarades. |
| Spänne | Avståndet mellan 2 takstolar i ett korsvirkeshus. Jmf. Väggerum |
| Stendien | Stendiken |
| Stuelängan | Boningshuset |
| Stuvla | Kapa alla grenar på en pil så att huvudet på pilen blir större. Gjordes ca vart 7:e år. |
| Städja | (Arrendera) engångsavgift när man ingick jordegodsavtal. |
| Syneprotokoll | Ofta bilaga till bouppteckningar, syn av ett hus med angivelse av dess brister och med ett pris för att åtgärda dessa. |
| Tunna | Mått = 125,6 liter i våta varor eller 146,6 liter i torra varor. |
| Tvillingegår | Pargård, tvillinggård |
| Vattensnadran | Vattenpumpen |
| Viggstenar | Stenyxor som man trodde skyddade mot åska. Jmf. Åskviggar. |
| Vigsel Carta | Betalning för en vigsel. |
| Villani | Stadsbo jmf. kollani. |
| Vång | Odlad betesmark. |
| Vårdkasar | Vårdkasar var tjärtunnor utplacerade på olika högt belägna platser för att vara till hands om fienden skulle landstiga. Då skulle den närmast havet liggande vårdkasen tändas och sedan nästa och nästa o.s.v. Vårdkasarna skulle bilda en eldtelegraf genom landet. |
| Väggerum | Avståndet mellan 2 stående sparrar i ett korsvirkeshus. Jmf. Spänne. |
| Vär | Väder |
| Värahorn | Horn som Hören blåste i för att kommunicera med omgivningen. |
| Åbo | Äldre juridisk term: En bonde som hade rätten att bruka en gård som någon annan ägde, denna rätt gick även i arv.
Han kunde eventuellt äga husen men ej jorden. Kan dock även vara en äldre allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jord. |
| Ålderman | Ordföranden vid byastämman och tillika byns polischef var åldermannen. En syssla som för ett år i taget vandrade från bonde till bonde. |
| Åskviggar | Stenyxor som man trodde skyddade mot åska. Jmf. Viggstenar. |
Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.
|
|
|
