|
|
|
Under 1700-talets senare del tillkom, under HATTARNAS och MÖSSORNAS tid, en del konstiga förordningar. Man skulle bl.a. betala skatt för bruket av lyxartiklar.
Fönsterskatt
Att ha fönster betraktades på den tiden som lyx och man fick alltså betala fönsterskatt. Fönsterskatten utgick för stora sexrutiga blyinfattade fönster med 1 skilling och 6 RUNDSTYCKEN. För små sexrutiga blyspröjsfönster fick man betala 6 rundstycken per par.
Tobaksskatt
Tobaken beskattades även då. "Storrökare" erlade en avgift av 4 skilling och "smårökare" betalade 2 shilling.
Mer lyxskatter
Skatt utgick också för ekipagehästar, rum med sidenmöbler, rum med sidentygstapeter, guld- och silverur och för sidentyg för krigsmannahustrur.
I Fru Alstad socken finner vi att klockaren erlade stora fönsterskatten, liksom Annexhemmanet för tillsammans 6 par fönster. Annexhemmanet hade nya fönster. Bönder och gatuhusmän betalade den lilla fönsterskatten för tillsammans 244 st. 6-rutiga fönster. 38 församlingsbor måste betala den stora tobaksskatten medan 4 st. slapp undan med den lilla. Detta innebar att ca 9% av befolkningen i Fru Alstad rökte på denna tid.
Ingen enda
församlingsbo var ägare till någon sidenlyxartikel. Det fanns heller inte några
ekipagehästar i socknen. Däremot fanns det en som var ägare till ett silverfickur.
Han hette
JÖNS PETTER AHLBERG och bodde i gatuhus nr 17.
Han måste
också betala fönsteravgift för 2 par 6-rutiga fönster, däremot tycks han inte
tillhöra rökarnas skara i byn.
Gården nr 11 i byn beboddes på denna tid av ANDERS RASMUSSON och antagligen sonen RASMUS ANDERSSON. Den förre erlade såväl stor som liten tobaksskatt samt avgift för 2 par 6-rutiga fönster. Den andre betalade bara fönsteravgift för 3 par 6-rutiga fönster.
Husmannen
HANS KNUTSSON hade 3 par 6-rutiga fönster och ANDERS SVENSSON hade 2 par.
Den avskedade ryttaren STHÅL hade 4 par 6-rutiga fönster att betala skatt för.
Det ser ut som om bondgårdarna i Fru Alstad vid denna tid inte var mycket större än gatuhusen.
Kyrkoherden ANTON B SANTESSON betalade inte någon tobaksskatt men var ägare till en guldklocka. Dessutom erlade han den höga fönsterskatten för 10 par 6-rutiga blyinfattade fönster och den låga skatten för 2 par fönster.
Salpeterskatten
För att utvinna salpeter till kruttillverkning grävde man ut jorden i stallarna på gårdarna för att ur den urindränkta jorden utvinna salpeter. Före 1634 var varje jordägare skyldig att hjälpa till med denna utvinning. Efter 1634 ersattes detta arbete med en skatt. Den så kallade Salpeterskatten.
1652 infördes denna skatt som en särskild skattetitel under mantalsräntan. 1830 indelades landet i 13 SALPETERSJUDERI-DISTRIKT under var sin direktör.
1895 upphörde salpeterns betydelse vi kruttillverkningen och skatten försvann.
Salpetersjudare
var män som grävde ut jorden i stallar för att utvinna salpeter
till kruttillverkning. Jorden koktes och salpeter utvanns. Ofta var
salpetersjudare ett kringresande folk som inte var väl sedda hos bönderna. I
kyrkoböckerna förkortades salpetersjudare med S.S. Utvinningen av salpeter
skedde genom kronans män. Mellan åren 1561 och 1658 fanns ett 70-tal salpeterskjudare registrerade i Skåne.
Som en del i kruttillverkningen fanns det i Skåne krutmöllor. Det förekom att ingredienserna till
krutet maldes men mest var krutmöllorna till för att "stampa" krutet. Stampning innebar att
ingredienserna till krutet arbetades ihop i ca 24 timmar.
Ett riskfyllt arbete.
Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.
|
|
|
