Denis Law föddes 1940 i Aberdeen . Trots att han var mager och var tvungen att bära glasögon för ett synfält så spelade han för en rad skolor innan dess att han upptäcktes av Archie Beattie, som var bror till managern för Huddersfield Town. Han bjöds in för att provspela i två veckor, men fick ett kontrakt redan efter en vecka. I december 1956 så debuterade han för laget som den yngsta någonsin och blev professionell fotbollsspelare i februari 1957. Vid 18 års ålder så blev han den yngsta sen efter kriget att debutera och göra mål i landslagströjan. Det var Wales som stod för motståndet och de tränades av den inte idag helt okände Matt Busby. Law skrev på för Manchester City i mars 1960 och gjorde sex mål i en av sina matcher för klubben mot Luton Town, men matchen avbröts och han fick inte tillgodoräkna sej de här målen. I juni 1961 så skrev för på för Italienska Torino som den första 100.000 punds transfern. Men det kom att bli en svår och orolig period för honom. Efter att han inte fått tillstånd att spelade för Skottland så gick han ut och krävde att han skulle få byta klubb. I augusti 1962 så säkrade Matt Busby han namnteckning och fick honom tillbaka till Manchester, men den här gången var det till United. I sin debut mot West Bromwich Albion gjorde han första målet i en match som slutade 2-2. Han gjorde också mål i FA-cupfinalen 1936 mot Leicester City när man vann med 3-1. 1964 så valdes han till europas bäste fotbollsspelare. Efter detta följde två ligatitlar men en knäskada satte stopp för honom i Europacupen 1968. När United slog Benfica så var Law på sjukhuset och rehabiliterade sej. Han var en pålitlig målskytt såväl som i landslaget som klubblaget, på 55 landskamper gjorde han 30 mål för Skottland. Under sina 11 år i Manchester United så spelade han 305 matcher och gjorde 171 mål. Han gjorde otroliga 41 mål totalt i FA-cupen. I juli 1973 så valde han att återigen skriva på för City. Han hjälpte City till en Ligacupfinal som man dock förlorade med 2-1. Hans sista ligamål kom i derbyt mot United då han klackade in en boll och därmed skickade ner United en division. Det här var sista gången han rörde en fotboll i seriesammanhang och direkt efter målet bad han om att få bli utbytt och lämnade genast, mycket nedstämd, planen. Senare så har han sagt att nog aldrig känt sej så nedstämd som efter just det här ögonblicket. Han fortsatte att spelade för Skottland och la till slut skorna på hyllan efter 1974-års VM-slutspel i Väst-Tyskland. På planen var han mycket temperamentsfull och drog sej inte för att tala om för domarna när han tyckte att de gjort fel. Men, han hade en otrolig speluppfattning, blixtsnabba reflexer, kraftfull i luften och med ett kraftig grepp runt sina tröjärmar. Han fick så av fansen smeknamnet, "The King". Ett smeknamn som även en annan spelare lite senare skulle komma att få bära...