Törst
Jag saknar dig
Dig och dina kramar
Kramar som värmer
Värmer min frusna själ……

En själ som törstar..
Törstar efter kärlek..
Kärlek ifrån dig..
Dig och din kropp…

En kropp som tänder.
Tänder min åtrå.
Åtrå och längtan..
Längtan efter att förenas..
Förenas bara du och jag…

© Catharina Olsson

Ensamhet
Ensam hemma
Ensam med smärtan.
Smärtan som gnager..
Jag vill bara gråta.
Låta tårarna rinna.

När jag har torkat tårarna.
Vill jag sova.
Jag är så trött.
Trött på allt utom dig.

Du får mig att leva.
Leva för stunder.
Stunder som jag får med dig.
Stunder av glädje och lycka
Och bara ha dig nära.

När du går..
Måste jag sova
Sova så jag orkar leva..
Leva när du kommer nästa gång……..

© Catharina Olsson

Att återförenas
Min kärlek till dig aldrig tog slut.
Jag kände mig pressad och ville ut.
Att förlora ett efterlängtat barn var inte så lätt, så det så.

Allt som blev fel då.
Kan vi göra om så det blir rätt.
Det kommer definitivt INTE vara lätt.
Med stöd av kärlek; det som vi känner.
Kan jag säga att jag inte klarar av att bara vara vänner.

Vi ska fixa det DU & JAG.
Endast ha kärleken som rätte snöre och lag.
Vi är inte dem samma som då.
Vi har lärt oss att livets skola kan vara rå.

Alla gamla problem vi håller på och reda ut.
Detta gör att det var bra att det tog slut.
Att vara två och dela på allt är inte lätt.
Å andra sidan så känns det definitivt rätt.

© Catharina Olsson
Döden - livet
Döden dansar son en älva i min närhet.
Ser ut som en demon.
Jag känner hans kalla existens.
Han drar i mig; försöker komma in under min nakna hud.
Jag ryser; vet att han finns där.
Känner hans kyla.
Allt är svart så även han.
Jag ser honom, möter hans kalla blick.
Men han ser det som jag redan vet.
Det är för sent.
Livet hann före.
Livet har kommit till mig igen.
Jag och livet ska besegra denna demon.
Tillsammans är vi starka.

© Catharina Olsson
En stjärna föll
En stjärna föll inte så långt ifrån mig denna
svarta och kalla vår natt.
Ljuset från stjärnan lös upp mina fötters stig
och blev dess lykta.
Strålarna fick mina gröna ögon att lysa upp
av glädje och lycka.
Glansen lös upp mina ande, hela min själ.
Jag kände mig stark och osårbar.

Denna stjärna var DU.

© Catharina Olsson