| Ingenmansland |
| I ingemanslandet är klockor förbjudna där lever vi som vi är utan våndor, skuld och krav där föds vi men aldrig dör så rena att vi kan spegla oss i allt utan att dömas... © Marie Madssen. |
| Går bredvid |
| Aldrig förbi vi färdas åt samma håll Jag dröjer inte, går bredvid mitt inre röjer inskter som väcker lusten att gå från klarhet till klarhet Att ha funnit ron är allt be mig inte göra det som gör ont! Jag dröjer inte, går bredvid © Marie Madssen. |
| Törstig |
| hårdhudad med levande språk och en själ av omtänksamhet stod han där otadlig ruckade min fogpunkt otaligt Gav upp och tillät transformationen då jag insåg att man aldrig kan suga nektar ur en elefant... © Marie Madssen. |
| Slälens resa |
| Min själ flyter fram i ett badkar min längtan bärs upp av vinden viljan min, inspireras av flammorna i brasan tårarna blir tillflöden i världens hav och min rikedom stärks av gåvan att få hålla av Dig... © Marie Madssen. |
| Kylan |
| Går ut och ser på
kylan i träden kylan på marken ser mörkret som döljer men min värme smälter ner kylan den dryper ur träden tränger ner i jorden får allt att blomstra igen av min vilja är jag vår © Marie Madssen. |
| Vågspel |
| Vågorna sköljer in sköljer över suddar ut gränser agerar smörjmedel mellan själar havets spegelblanka yta mot oron i orkanen är olika roller skapade av samma ocean av droppar © Marie Madssen. |
| Åter faller |
| Stråk av mörker förfärar ljuset bottenlös sorg väller över skratten Destruktiva gärningar förgiftar det positiva i tanken Hämningar i skymningen upplöses då känslokylan återinträder i det som en enda gång vågade hoppas © Marie Madssen |
| Vänskap |
| En Vän som så starkt binder mig till liv och död till brott och straff till frihet och vilja omstörtning och rubbade cirklar jag inte bara blygsamt tackar honom Jag älskar honom såsom min själ mig förbjudit © Marie Madssen |
| Funderar |
| En söndag i ensamt förvar skyddad undan stoj, från påverkan reflekterar som oftast mediterar över orden och behoven Ser att rädslan som bor i mig viskar om avgränsningar och barriärer vad egot kan tillåta när Du förför mina sinnen med dina ords blottade närvaro Ändå är Du bara den gäckande skugga vars framfart i mitt inre kan avstanna närsomhelst... © Marie Madssen |
| Livet mot döden |
| kanske en rädsla att
dödas kanske en om att förtäras kanske en stark lust att leva kanske en om att förföras brukade jag rädas döden i varje liv finns en död © Marie Madssen |
| Mörker o ljus |
| Mörkret är bara en skugga en plats av stulet ljus Ljuset är när allting uppdagas och man tillåter sig och man ser jag lämnar aldrig mer © Marie Madssen |
| Orenlighetens svarte pajas |
| Obefläckad, så vit skimrar i den klara dagen men till natten tassar svarten upp ur sina hålor besudlar det skimrande med sin gåpåighet kör över kvar blir en fläckighet skimret bleknar och oskulden dör ut där blodiga fingernaglar river mot lakanet hon vaknar mitt i ett skri går upp duschar skollhett om och om igen... © Marie Madssen |
| Kriget |
| och kriget i mig pågår för fullt har just rustat upp mitt försvar och kriget i dig andas vapenstillestånd men utan en chans till försoning och kriget måste föras innifrån och ut vi måste ändå inget mer än veta om kriget någongång hinner ta slut är vi båda på väg mot den andra! © Marie Madssen |
| Straff |
| Inne i det svarta
rummet av iskall tystnad där bor bara jag och en piska Jag slår mig och straffar © Marie Madssen |
| Karusell |
| Den blå elefanten var vackrast hade siktat in mig på den En karusell full av djur i alla färger Jag ville bara ha elefanten den var min från första stund bara stod där med skrattande snabel och öronen fladdrande för vinden Den log mot mig såg bara mig Den var min och jag var elefantens bästa vän © Marie Madssen |
| Ljus |
| Ljuset gick självmant
upp och öppnade luckan i lyktan Ännu en gång ett under en förvandling i mitten av en stelfrusen själ © Marie Madssen |
| Vidgade vyer |
| Stjärnorna lär oss att se storheter Planeterna vi färdas till om natten bär underbara platser att beskåda Våra drömmar bjuder oss allt vi kan minnas Det låga som kroppar bär som minnen från förr kan säkert tynga oss om dagen, i mardrömmen Så vänder du blicken uppåt och minns då finns bara själen där ty det lilla djuret bor i stora själen trots att vi ofta lärt oss precis tvärtom! © Marie Madssen |
| Masq |
| På sinnenas maskerad gömmer du ditt nakna ansikte bak masken Fattas det sinnet som ser väcker det sinnet som känner desto mer. © Marie Madssen |
| Ljuset i din hand |
| När solens glädje sänker sig ner och bugar för natten och tankarna samlar sig till bokslut och vila När du hälsar mig med ljuset i din hand Ljuset som alltid håller skuggorna på avstånd Då kan jag växa fri. © Marie Madssen |
| Du är min källa |
| Vem sover när din själ styr mot höjderna? När orden som vibrerar som höstlöv gör att sällsamheter vaknar Allt som var spänning, lust når crescendon och vilar naket mot huden och dansar som just bara din tunga kan Hur du tar mig uppför och får mig hoppa utan skydd Det ger mig insikten att du är både här uppe på höjden och nere i grunden och tar emot när jag singlar ner som en fjäder. © Marie Madssen |
| Ringen |
| Nåidens ring gav mig syner Det ringer i mitt hjärta Det ringer till perspektiv och förståelse för något så mycket mer än det vi tror och ser. © Marie Madssen |
| Höstlikt |
| Vandrade i höstlikt gemak Färgfulla kronor kastade av sig sina juveler över mig Dränkte mig i sina varma färger och klistrade fast sitt bladguld runt mina skor Ekorrsvansarna och duggregnet gav lisa och vemod till min själ där jag gick ensam genom skogen men anade din närvaro som spår i marken... © Marie Madssen |
| Quiet? |
| My privilege to write is gone My plesure to talk is gone Your need to respond is gone My feelings for you drowned in the ocean You decided not to dare left me stone cold quiet? © Marie Madssen |
| Dinner |
| My burnt out tongue is served on a silverplate to everyone that prefers the silence be my guest! © Marie Madssen |
| Unity |
| The big unity Has proposed I´m walking recovered Through the landscape Were the flowers thrives Compeeting the eternity He Is powerful, silent An caring He Speaks to me In a wispering tone Just the way I loves to listen... © Marie Madssen |
| Human forest |
| I´m walking
thrue the woods Of human warmth Embracing every tree The older ones gives me Wisdom The younger ones gives me The pleasure to dare © Marie Madssen |