Jag har en vag hypotes ikring prioriteringen av denna offensiv i ett så avgörande skede: Hitler var som bekant född i Österrike. Fram till första världskriget satt Österrike och Ungern ihop i samma kejsardöme. Detta kan möjligen delvis förklara varför Hitler gjorde detta drag. Förutom detta: om och när Ungern föll, vilket land skulle då stå på tur att skövlas av bolsjvikerna? Jo - Österrike och Wien - Hitlers födelsestad. Sett i ljuset av detta är det kanske lättare att förstå: det var kanske viktigare för Hitler att wehrmacht stod emot ryssarna vid österrikes gräns än vid den tyska!

Sen, naturligtvis: bortsett från detta fanns ju naturligtvis oljan, som du även nämnt. Men det kanske bara var ett sekundärt syfte men det offentliga skälet att motivera soldaterna inför detta våghalsiga uppdrag. En lyckad offensiv skulle vid denna tidpunkt inte kunna ha några förutsättningar att leda till några bestående framgångar för wehrmacht.

Det var emellertid allmänt känt att ryssarna sedan sommaren 1943 brukade möjligheten att angripa på flera punkter av östfronten samtidigt. Där tyskarna var som svagast brukade satsning på genombrott ske. Vid mars 1945 var tyskarna så försvagade längs stora delar av fronten att det egentligen inte fanns någon anledning militärt för ryssarna att möta tyskarna vid de frontavsnitt där de hade militära styrkor och pansar i någon större omfattning. Man skulle utifrån detta kunna dra hypotesen att en lyckad tysk offensiv som pressade tillbaka ryssarna skulle kunna vara tillräckligt för ryssarna att inta försvarsställning här och prioritera offensiv på annat frontavsnitt. Om detta var Hitlers syfte skulle det möjligen förklara denna 
märkliga operation.

Om det var så misslyckades den i alla fall kapitalt. Men Hitler visade efteråt hur viktigt det hade varit för honom att tyskarna hade lyckats. Efteråt beordrade han soldaterna i Leibstandarte, division Adolf Hitler att riva av sig bindlarna med samma namn. Vid det laget hade bränslet till tanksen börjat tryta, vilket helt omöjliggjorde alla offensiva intentioner. När en av de ledande officerarna Sepp Dietrich bad Hitler om tillstånd för taktisk reträtt tillbaka mot Österrike svarade Hitler någonting i stil med: stå fast eller dö!

En annan faktor som kan ha betydelse i sammanhanget kan ha varit att Ungern i 
krigets initialskede var en av Tysklands förbundna, satellitstaterna som tillsammans med bl a flera andra balkanstater deltog i det ryska fälttåget. I slutet av kriget drog sig som bekant tysklands allierade ur kriget en efter en, Italien först sommaren 1943. Det kan ha funnits någon sorts vagt hopp hos Hitler att om wehrmacht tillfogade sovjets styrkor betydande förluster i området kring Balkan skulle protyska krafter i dessa länder, Ungern, Bulgarien och Rumänien kanske åter sluta upp på Tysklands sida igen och åter få vågskålen att väga över till axelns fördel på dessa breddgrader.

Att vinna tid av någon anledning förefaller emellertid ha varit en viktig grundsten för denna operation, "vårligt uppvaknande". Somliga säger att nästan all stridsverksamhet från tyskarnas sida efter Normandie var av fördröjningskaraktär. Hoppet stod som du nämnde, dels till att skapa split i de allierades bräckliga allians, vilket var en av ardenneroffensivens huvudsyften.

En annan faktor som bör nämnas i sammanhanget var Hitlers tilltro till de sk "wunderwaffen", som de tyska teknikerna och forskarna sent omsider fick medel för att utveckla. Bla kan nämnas V 1 och Panzer 7, den senare hann emellertid aldrig tas i bruk. Tyskarna lyckades genom Speer, trots omfattande strategisk bombning från de allierades sida, öka och upprätthålla sin krigsproduktion under 1943 och fram till ungefär Market-garden, september 1944, när de började förlora sina viktiga hamnar, Antwerpen.

Denna tyska strategi fungerade som synes under en tid. Men i krigets slutskede när tyskarna inte längre hade resurser och kraft att vidmakthålla denna strategis förutsättningar blev konsekvenserna katastrofala. Slutet kom abrubt och snabbt, och hade förmodligen kommit ännu snabbare om inte de västallierade hade gjort halt vid Elbe.

Slutligen, den mest absurda men inte omöjliga teorin är att Hitler i mars 1945 helt enkelt struntade i krigets utgång men nu också önskade sitt eget folks och sin krigsmakts undergång. För Hitler stod det nu förmodligen klart att Tyskland skulle förlora kriget, de verkliga övermänniskorna var ryssarna. Stora militära förluster som omintetgjorde möjligheter att försvara "Vaterland" skulle endast påskynda slutet, att tyska folket drabbades av det öde som det enligt Hitler hade visat sig förtjänt av.

Jag har skrivit det här väldigt spekulativt en sömndrucken novembernatt. Dessa intrikata teorier bör källgranskas, sannolikheten för för dessa scenarion. Tex har jag inte kollat när sattelitstaterna föll/drog sig ur kriget. Var de över huvud taget att räkna med i mars 1945? OSV. Men texten kanske är användbar som synopsis för en tänkt epilog?

/Lennart Wedin