Nya raskoder innebär att avkommebedömningen kommer att upphöra inom hela nuvarande ras 3 óSKB
Det anser både Svensk Mjölk och Svensk Avel
men även Agneta Brasch Jordbruksverket har
samma åsikt. Därmed mister populationen
det viktigaste redskapet för att göra ett bevarande som mjölkko
möjlig.
Hur kan överhuvudtaget ett beslut med sådana konsekvenser fattas?
Genom att de tjänstemän som främst har hand om miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser samt frågor som berör dessa raser, visar en okunskap om ämnet och utformningen av det stöd som de är satta att administrera. Samt vänskapen mellan den tjänsteman som under längst tid har arbetat med dessa frågor och ordföranden för Svensk fjällrasavel , som lyfter både stöd för utrotningshotade husdjursraser och erhåller flera hundra tusen i föreningsbidrag till sin förening. Följden blir att de rasföreningar som får stöd styr fullständigt både utformningen av detsamma och angränsande områden, som i det här fallet beslut om nya raskoder.
Vi har inte fått ta del av jordbruksverkets beslut om nya raskoder!
SKB-föreningen finns med på en utskickslista och beslutet skickades ut 19/4-2000 trots det så har SKB-föreningen ej erhållit beslutet. Tiden för att överklaga var satt till 3 veckor.
Beslutet borde ha skickats som rekommenderat brev, då det kommer att få så katastrofala konsekvenser, så alla berörda säkert fått ta del av beslutet.
Vänskapskorruption, okunskap och jäv samt brott mot EU-direktiven!
Vi har skickat en skrivelse till jordbruksverket och endast fått svar av Svensk fjällrasavels ordförande. Andra skrivelser har Svensk fjällrasavel känt till omedelbart vi har skickat in de till jordbruksverket. Vice ordförande i Svensk fjällrasavel som erhåller stora belopp i stöd för utrotningshotade husdjursraser, valde -96 ut vilka tjurar som ska tillåtas i härstamningen för stödberättigade djur (faktum är att han kunde valt ut tjurar av Indisk zebu utan att tjänstemännen reagerade). När vi såg vilka tjurar han valt ut kunde vi konstatera att nöt som innehöll upp till 36,4% SLB/SJB blev godkända som stödberättigad fjällras. När vi tog kontakt med byrådirektör Sven Jeppson och påtalade brotten mot EU-direktiven, som säger att max gränsen är 12,5% främmande ras, svarade Sven Jeppson att Jordbruksverket inte kan bestämma vad en fjällko ska innehålla. Alla SKB-tjurar både rekommenderade och ungtjurar är under 12,5% främmande ras vilket SKB:s avelsledare Camilla Swärd kan verifiera. Samtidigt blir vi som enskilda lantbrukare övervakade in absurdum, t.ex. misstag i sättet att föra journal kan innebära att stöden dras in. Även länsstyrelsens kontrollanter övervakas av andra kontrollanter.
Vad ingår i fjällko och rödkulla?
Två resp. tre utländska raser, varav vissa överhuvudtaget inte är släkt med de svenska raserna. En resp. två raser kommer från länder utanför EU, raser som därigenom får EU-stöd i Sverige. Samt en ras som är för stor till antalet för att få stöd i sitt hemland men om den exporteras till Sverige får den stöd här. Även stutar av alla nämnda raser får stöd som utrotningshotade husdjursraser. Då jordbruksverket anser att alla dessa raser ingår i populationerna fjällras och rödkulla så borde verket redovisat det totala antalet djur inkl. de djur som finns i utlandet till EU inte bara de djur som finns i Sverige.
Är det så här EU, riksdag och regering hade menat att stödet ska utformas? Knappast!
Det måste vara endast de raser eller delpopulationer som är unika, med så låg inblandning av andra inhemska eller utländska raser eller helst ingen inblandning alls samt med en så låg produktionsförmåga och litet antal djur att de inte finns någon möjlighet att genom avel-avkommebedömning höja produktionen. Därigenom kan stödet kraftigt ökas till de raser som har störst behov och är mest hotade.
Vi motsätter oss vare sig stödet eller nya raskoder, men det måste vara rätt utformat!
I det här fallet innebär det att rödkulla utan inblandning av västfinsk boskap och fjällnära fjällrasdjur som kommer ifrån ensligt liggande boställen i fjällvärlden som både är mindre förädlade och har låg produktion samt helt utan inblandning av andra raser. Genom att göra dessa förändringar kan stödet kraftigt ökas och nya raskoder kan införas utan att det påverkar avkommebedömningen.
Vi begär inget stöd, utan kräver bara att även i fortsättningen få möjligheter att bedriva ett
avelsarbete med avkommebedömning.
Med vilken rätt anser sig jordbruksverket kunna försämra vår lönsamhet, sänka värdet på våra djur och omöjliggöra ett bevarande samt försvåra för oss att leva på våra jordbruk? Är detta handlingssätt förenligt med direktiv ifrån Sveriges riksdag, regering och EU.
SKB-Föreningens styrelse