LINDHEM:s BIGÅRD

BIODLING
PÅ LINDHEM SVÄRMLÅDA

SIDAN UPPDATERAD 2003-02-01
© Webbmaster

BzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzZZzzzzzzzzzzzZZZZzzzzz Ibland får man en svärm.......

MIN BIGÅRD

BIGÅRD Här bredvid ser Du hur min bigård ser ut just nu. Jag har vintrat in nio samhällen. Som synes använder jag både skölderhus och SBR kupor. Själv trivs jag bäst med skölderhuskupor.
En regnig senhöstdag som här är det inte roligt att vara bi! Det är bara att hoppas att vinterfodret räcker, och samhällen överlever.

BI I SOMMARVÄRMEN Annat var det för några månader sedan, när inte ens bina klarade av "stugvärmen" då kunde det se ut såhär.
Men så blev det också en hyfsad skörd i år, åtminstone här i Skåne, söder om landsvägen.

Det är här som vi är med i: Sydvästra Skånes Biodlareförening. En mycket trevlig och aktiv förening, vi har under 2002 byggt en klubbstuga med bigård. Mer om denna finner Du på länken ovan.

BIODLING PÅ LINDHEM
SIDAN UPPDATERAD 2003-02-01 © Webbmaster
BzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzZZzzzzzzzzzzzZZZZzzzzz	Ibland får man en svärm.......

	Här bredvid ser Du hur min bigård ser ut just nu. Jag har vintrat in nio samhällen. Som synes använder jag både skölderhus och SBR kupor. Själv trivs jag bäst med skölderhuskupor. En regnig senhöstdag som här är det inte roligt att vara bi! Det är bara att hoppas att vinterfodret räcker, och samhällen överlever.

	Annat var det för några månader sedan, när inte ens bina klarade av "stugvärmen" då kunde det se ut såhär. Men så blev det också en hyfsad skörd i år, åtminstone här i Skåne, söder om landsvägen.

	Nu är det dax att se över utrustningen. Här smälter jag ner gamla ramar. Tanken är att i framtiden skaffa någon utrustning för att själv kunna valsa eller gjuta mellanväggar, men allt sådant är ju så förbaskat dyrt! Eller hur? Har någon ett tips?

Nedan kan Ni se hur jag fyllde myrsyra på krämerplattorna. Ett otrevligt moment att hantera syra, men med en "avloppsrens och oljesug" inhandlad på Hjula för cirka en hundring, gick allt mycket lättare.
(Tack Kjell-Erik för tipset)
För mig är det helt självklart att bekämpa varoan med ekologiska metoder. Hittills har det räckt med mjölksyra och myrsyra, men jag börjar tvivla på att dett kommer att hålla i längden. Arbetsinsatsen blir för stor, och ekonomiskt lönar det sig inte! Men vi har som policy att allt som vi odlar skall vara ekologiskt, även honungen. En tid hade jag tänkt ansluta mig till KRAV-odlarna, men det blev för dyrt som hobbyodlare, men vi uppfyller nästan alla deras regler. (Birgit vingklipper t.ex. drottningarna)

FYLLER PLATTOR SUGER FRÅN DUNK DETALJ PLATTOR

VEM DÖLJER SIG BAKOM SIDAN?

En glad amatör, som blev intresserad av biodling då jag träffade Birgit och hennes far Harry. De här i trakten, som varit med ett tag, minns säkert honom. När jag besökte Räng Sand, gick jag oftast först en runda till bigården, för att se så allt verkade bra.
Där var en lättarbetad, lite speciell uppställning av kupor, placerade i ett hus med portar, som han lyfte av om sommaren, längs hela den ena långsidan. Kuporna stod skyddade för väder och vind, och man arbetade under tak.
Bina var av "gammal Svensk lantras", den där svarta varianten, som har ryktet att de flyger baklänges, med gadden före. Dessa hade han köpt nån gång på -40 talet, och sedan hade de hängt med. Men dom var enligt Harry "rätt så snälla", och stacks sällan. Då var myggen värre!

Själv fick jag bara närkontakt två gånger på över 10 år, så de har nog sämre rykte än vad de förtjänar. Båda gångerna rotade jag i komposthögen endast några meter från bigården, och enligt vad jag hört, är där en doft som de ej uppskattar. Har fler märkt detta, "mejla" mig. Det kann vara bra att veta vad som stör bina. Om jag får tips från olika håll, kan jag sammanställa dessa och skriva in här. Kanske det kan bli ett helt litet uppslagsverk på nätet om vi hjälps åt!

Vad som däremot förvånar mig mycket är att Harry aldrig varoabekämpade. Han levde i tron att han inte fått in varoa. Ändå hade han bi fram till 1996, då han fyllde 90 år! Då hade varoan funnits här i Skåne åtskilliga år, så även i dessa trakter. Hur gick detta till? Var de gamla Svenska bina tåligare? Drottningbyte skötte han genom att helt enkelt ta bort den gamla dåliga vicen, sedan skötte naturen resten. Här var det inte tal om att köpa renparade, de egna var ju lika bra. Ibland behövde han inte ens ta bort vicen, det skötte bina själv om. Har vi missat något viktigt i vår iver att hålla så renrasiga bi som möjligt. För mycket inavel vet vi ju att det inte är bra i något sammanhang. Men Harry hade tydligen fått fram några goda egenskaper vid sin avel, ren inavel var det inte heller eftersom det fanns andra bigårdar med Buckfast i närheten.

Ofta har jag tänkt hur det hade varit om jag övertagit ett samhälle av dessa och kontrollerat hur mycket varoa de hade. Fanns här anlag till att de själva putsade bort varoan? Det får vi aldrig veta, men konstigt verkar det.

Finns här i landet någon som har skött sin bigård på samma sätt som Harry, utan varoabekämpning skulle det vara intressant att få kontakt för synpunkter i ämnet. Risken är nog att dessa äldre biodlare inte tittar på Internet, men om någon känner någon.... osv, sök kontakt. Varoan är ett gissel, och finns det anlag i gamla raser tycker jag att vi skall försöka avla på dessa.
1997 såg jag en artickel om "klubben med sting" i Trelleborgaren. Ett samtal med S-O, och sedan var jag anmäld till en nybörjarkurs. Mina första bi fick jag till sista säsongen förra seklet, så nu börjar jag tro att jag vet något om hur bina beter sig. Där ser Ni hur lite jag kann!
(Dom é ju honor, som någon sa.)

SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD

Här skall jag lägga in lite olika information om bigården på Lindhem, hur vi har lagt upp den och sköter den, samt om möjligt lite tips vad som skall göras mm.
Om någon har information som Ni tycker är lämpligt att skriva eller påminna om, eller annat som Ni tycker bör stå på sidan, tipsa mig gärna med ett e-brev så kanske jag tar upp det.

En glad amatör, som blev intresserad av biodling då jag träffade Birgit och hennes far Harry. De här i trakten, som varit med ett tag, minns säkert honom. När jag besökte Räng Sand, gick jag oftast först en runda till bigården, för att se så allt verkade bra. Där var en lättarbetad, lite speciell uppställning av kupor, placerade i ett hus med portar, som han lyfte av om sommaren, längs hela den ena långsidan. Kuporna stod skyddade för väder och vind, och man arbetade under tak. Bina var av "gammal Svensk lantras", den där svarta varianten, som har ryktet att de flyger baklänges, med gadden före. Dessa hade han köpt nån gång på -40 talet, och sedan hade de hängt med. Men dom var enligt Harry "rätt så snälla", och stacks sällan. Då var myggen värre! Själv fick jag bara närkontakt två gånger på över 10 år, så de har nog sämre rykte än vad de förtjänar. Båda gångerna rotade jag i komposthögen endast några meter från bigården, och enligt vad jag hört, är där en doft som de ej uppskattar. Har fler märkt detta, "mejla" mig. Det kann vara bra att veta vad som stör bina. Om jag får tips från olika håll, kan jag sammanställa dessa och skriva in här. Kanske det kan bli ett helt litet uppslagsverk på nätet om vi hjälps åt! Vad som däremot förvånar mig mycket är att Harry aldrig varoabekämpade. Han levde i tron att han inte fått in varoa. Ändå hade han bi fram till 1996, då han fyllde 90 år! Då hade varoan funnits här i Skåne åtskilliga år, så även i dessa trakter. Hur gick detta till? Var de gamla Svenska bina tåligare? Drottningbyte skötte han genom att helt enkelt ta bort den gamla dåliga vicen, sedan skötte naturen resten. Här var det inte tal om att köpa renparade, de egna var ju lika bra. Ibland behövde han inte ens ta bort vicen, det skötte bina själv om. Har vi missat något viktigt i vår iver att hålla så renrasiga bi som möjligt. För mycket inavel vet vi ju att det inte är bra i något sammanhang. Men Harry hade tydligen fått fram några goda egenskaper vid sin avel, ren inavel var det inte heller eftersom det fanns andra bigårdar med Buckfast i närheten. Ofta har jag tänkt hur det hade varit om jag övertagit ett samhälle av dessa och kontrollerat hur mycket varoa de hade. Fanns här anlag till att de själva putsade bort varoan? Det får vi aldrig veta, men konstigt verkar det. Finns här i landet någon som har skött sin bigård på samma sätt som Harry, utan varoabekämpning skulle det vara intressant att få kontakt för synpunkter i ämnet. Risken är nog att dessa äldre biodlare inte tittar på Internet, men om någon känner någon.... osv, sök kontakt. Varoan är ett gissel, och finns det anlag i gamla raser tycker jag att vi skall försöka avla på dessa. 1997 såg jag en artickel om "klubben med sting" i Trelleborgaren. Ett samtal med S-O, och sedan var jag anmäld till en nybörjarkurs. Mina första bi fick jag till sista säsongen förra seklet, så nu börjar jag tro att jag vet något om hur bina beter sig. Där ser Ni hur lite jag kann! (Dom é ju honor, som någon sa.)
SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD
Här skall jag lägga in lite olika information om bigården på Lindhem, hur vi har lagt upp den och sköter den, samt om möjligt lite tips vad som skall göras mm. Om någon har information som Ni tycker är lämpligt att skriva eller påminna om, eller annat som Ni tycker bör stå på sidan, tipsa mig gärna med ett e-brev så kanske jag tar upp det.

GLÖM INTE ATT MÄRKA VICEN:

2000
2005 2001
2006 2002
2007 2003
2008 2004
2009

RÖD

http://home.swipnet.se/2lindhem.

Till startsidan TALA GÄRNA OM VAD DU TYCKER OM SIDORNA Till sidtopp