Yamabuki ogon, hona         Logga
     
 

Koidammbygge hos Tsunami Koi

År 2000 inledde vi vår satsning på koiodling och sedan dess har behovet av utrymme för koi i olika storlekar varit konstant växande. Efter att ha färdigställt tre inomhusbassänger och tre yngeldammar började vi planera en ny damm för "avelsdjurens" sommarvistelse efter avslutad lek.

Alltså: Snabbt iväg till det lokala byggvaruhuset, som annonserade om "Ny damm på en eftermiddag! Extrapris på dammpaket med färdiggjuten plastdamm och en fontänpump." Fiskar och vatten fanns ju hemma.

Nja... Det var nog inte riktigt den typen av damm vi hade tänkt oss. Efter nogsamt studium av Koi Kichi, engelsk och amerikansk koipress samt en mängd information från nätet var våra idéer mera inspirerade av det sätt som man internationellt bygger dedikerade koidammar. Eftersom vi här endast eftersträvade en "väl fungerande fisktank", bestämde vi oss för en fyrkantig damm med lodräta väggar. Samma byggnadsmetoder går dock utmärkt att använda för mera oregelbundna former och med andra krav på estetiska värden.

Vi skissade på följande premisser:

  • Dammen bör rymma minst 15 m2 vatten och ha ett hyfsat djup, för att fiskarna skall kunna utvecklas maximalt.
  • Filtrering och luftning skall vara optimal, vilket kräver effektiva metoder och rejäla dimensioner.
  • Skötsel och underhåll bör minimeras. Även detta innebär effektiva filtreringsmetoder och rejäla dimensioner, men även byggnadsmaterial, som är föga underhållskrävande.
  • Eftersom dammen innebär en investering, bör den kunna användas även vintertid, när lekfiskarna går inomhus. Detta medför förutom isolering någon form av betäckning, vilken även bör kunna ge skugga sommartid.
        Så här var det tänkt:                       Principer och skisser
                                                                Torra & dammiga fakta
        Och så här blev det:
  
       
  Försommaren 2002 bjöd inte på något vidare väder, varför bottnen i vår fina, fyrkantiga grop förvandlades till ett gungfly av vatten och lera. För att torka upp marken tillräckligt för att kunna börja med underarbetet, tvingades vi täcka hela hålet med ett presenningstält samt gräva pumpgropar dit vi kunde leda vattnet. (Presenningstältet förstärktes senare för att stå kvar över denna vinter som ett provisorium.)

Sedan vi fått bottnen tillräckligt fast, lade vi på ett rejält gruslager. Ovanpå gruset lade vi 10 cm frigolit och på denna gjöts en armerad sula, som skulle bära väggarna. Ytan i mitten lät vi vara, medan väggarna restes. Dessa består av skalblock, som lavas upp och fylles efter hand med betong och armeringsjärn.

  
       
  Att bestämma filtersystem vid ett nybygge var inget problem. Vi är fast övertygade om, att system, som gravitationsmatas via bottenavlopp, principiellt är vida överlägsna pumpmatade filter. Ett urtag gjordes därför i nederkant på väggen, där ett 110 mm:s rör kunde föras ut för avloppet. Ett annat urtag gjordes i övre kanten för en skimmer. Den syns på bilden borta vid hörnet, för tillfället inklädd i plastkassar. Somliga (?) skvätter med betongen!

När väggarna var resta, sneddades hörnen av med gjutning, för att undvika döda fickor med dålig cirkulation. Därefter täcktes botten först med frigolit och sedan med grus, som släntades upp mot väggarna för att falla mot mitten. Att skapa fall redan med gruset innebar en besparing i fråga om betong. I gruset sattes bottenavloppet och avloppsröret bäddades in.

Alla rörskarvar limmades.