Yamabuki ogon, hona         Logga
     
  I det här systemet tar vi ut vatten och avfall från två punkter: Avfall på botten tas ut via bottenavloppet, medan skimmern just "skummar" ytan. Vi beslöt oss för att utnyttja detta faktum, eftersom den mekaniska filtreringsprocessen har helt andra krav på genomströmning än vad som är lämpligt för UV-ljus och dammvärmare.  
       
  För att hålla efter svävalgerna valde vi ett 105 cm långt UVC för koidammar på 36 W, vilket borde räcka eftersom dammen ska skyddas från direkt solljus. Detta monterades tillsammans med en VorTech 6 000 på utloppet från skimmern via 50 mm rör. 6 000-pumpen har en maximal utvolym på 5 880 l/h och eftersom den här inte har någon lyfthöjd till returen utan endast motståndet i rören att arbeta mot, borde den inte förlora alltför mycket. Vi har inte mätt, men om vi antar en genomströmning på 5 000 l/h, får UV-ljuset lagom tid på sig och vi vänder ändå den totala dammvolymen på tre och en halv timme.

Alla rörskarvar limmades, medan pumpen anslöts med förskruvningar för att kunna tas loss för service. Av serviceskäl installerades även knivventiler i såväl början som i slutet av slingan. A och O vid all limning är: Sätt ihop allting "torrt" först och märk alla skarvar med ett streck. Tangitlim hugger direkt och är skoningslöst mot misstag.

För att hålla en acceptabel vintertemperatur (c:a 5° C) och för att snabbt komma förbi de farliga temperaturerna på våren bestämde vi oss för en dammvärmare på 3 kW, vilken redan har visat sig kunna hantera våra 17,5 m2 utan problem. Med 10 cm frigolit runt väggar och botten, 20 cm betongvägg, ett minimidjup på 120 cm och ett presenningstält över är 3 kW-värmaren nästan overkill. Vid -10° i luften var vi tvungna att stänga den, när den var på väg att skena över +8°.

  
       
 

När skimmerslingan var klar kunde vi övergå till filterslingan. Här gäller i största möjliga utsträckning 110 mm rör och få, flacka böjar för att optimera genomströmningen och effektivisera den mekaniska filtreringen.

Sedan vi anpassat höjden på ståndarröret från bottenavloppet, monterade vi ihop hela slingan utan lim och gjorde nödvändiga justeringar. Därefter började det spännande - Vi kunde gå upp i limningen!

Först limmades en 110 mm knivventil på vortextunnans inlopp. Denna skarvades med en 90° böj och en 110 mm muff med en 50 mm förgrening. Därefter lyftes hela paketet och muffen trycktes ner över ståndarröret - ett typiskt tvåmansjobb!

På 50 mm förgreningen sattes sedan en knivventil och ett rör bort till sumpen (se även nästa bild). Detta möjliggör en ordentlig genomsköljning av röret från bottenavloppet genom att stänga den stora knivventilen och öppna den lilla.

  
       
  Nästa moment var att förbinda vortextunnan med det biologiska filtret meddelst 110 mm rör.

Från filtrens avloppsventiler monterades sedan 50 mm rör till sumpen. Eftersom dessa inte skulle stå under konstant tryck utan endast släppa ut dräneringsvatten och avfall då och då, behövde de inte limmas utan vi använde här vanliga PP-rör, som trycktes ihop.

  
       
  Sista steget var att reducera ner till 50 mm och ansluta till pumpen. Även denna pump anslöts med förskruvningar och försågs med knivventiler på ömse sidor. Ovanför utloppet från pumpen syns utloppsröret från UV-ljuset. Här monterades sedermera dammvärmaren strax före vinkeln.

Då vi inte ville ha pumpen att stå i vägen inuti filtret, valde vi en Sequence 15 000, som är en kraftfull arbetshäst och som är byggd för att stå på land. Den har en maxkapacitet på 15 350 l/h, vilket gör den väl lämpad att ta hand om de c:a 14 000 l/h, som ett normalt bottenavlopp med 110 mm anslutningar klarar att leverera.

 
       
  Vid provkörningen visade det sig, att vi var tvungna att strypa pumpen en liten aning, vilket gör att vi kan anta att vi hamnar runt de 14 000 l/h. Med våra 17,5 m3 skulle det innebära en rotationstid för den totala dammvolymen på en timme och en kvart, vilket är ganska bra med tanke på att en timme är optimalt och två timmar är minimalt med tanke på effektiviteten hos den mekaniska filtreringen.

Här är systemet under provkörning. Den extra luftningen till den biologiska avdelningen i vårt Tsunami System 15 tappas från Medo-pumpen, som levererar luften till Spindriftern, vars bubblor kan anas i mitten av dammen.

 
       
 

Trots den ganska häftiga genomströmningen klarar Tsunami Vortex-tunnan pga sin storlek av att skilja ut koiavföring och annat skräp, som samlas i botten i väntan på att spolas ut i sumpen.

Dammen har nu befolkats av ett gäng testpiloter över vintern i väntan på att "avelsdjuren" ska på sommarferier. Nästa sommar ska enligt planerna också medföra konstruktion av ett tak, som kan ge skugga, täckning av filteravdelningen samt avtagbara, transparenta väggar inför nästa vinter. Det är alldeles för nervöst med ett presenningstält, när vinterstormarna och blötsnön gör entré.