Öppet brev till politikerna i Älmhults kommun Centerpartiets Ungdomsförbund i Kronobergs län har tillsammans med några ungdomar i Älmhults kommun genomfört en enkätundersökning bland 13 till 15-åringar för att ta reda på vad de tycker om skolan. Alla klasser 7:or, 8:or och 9:or har fått chansen att svara på enkäten och vi har fått in 492 svar. Enkäten genomfördes med anledning av att CUF-medlemmar och elever i grundskolan i Älmhult ansåg att skolpolitikerna inte tog deras åsikter på allvar.

Hösten 1997 infördes 0-9skolan i Älmhults kommun. Det var en stor omorganisation av skolan som på kort tid skulle genomföras och beslutet fattades snabbt, utan att föräldrar, elever och lärare fick vara med och diskutera hur skolan skulle utformas. De åsikter som fördes fram från elevmöten, föräldraföreningar och samarbetskommitté lyssnade politikerna inte på, utan beslutet om 0-9skolan fattades diktatoriskt över deras huvuden. Är det rätt sätt att förändra skolan? Blir det en bra skola? Är det rätt att inte ta tillvara på de åsikter, erfarenheter och idéer till förbättringar som elever, lärare och föräldrar har? Vi vill gärna att majoriteten i BoG, eller dess ordförande, Mayken Nilsson, personligen, ger svar och kommentarer till resultaten av enkätundersökningen.

Möjlighet att påverka
"Känner du att skolledningen tar dina åsikter på allvar när du försöker påverka skolan?"
Ja: 9%         Nej: 25%            
63% svarade vet ej, har aldrig försökt föra fram åsikter till skolledningen. Bortfall: 3%

CUF:s kommentar: Är det så att man som elev inte uppmuntras av skolledare och politiker att ta aktiv del i skolans utveckling? Hur ter sig en sådan attityd i ett vidare perspektiv; som medborgare uppmuntras man inte att ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Detta innebär en stor fara för demokratin.

Viktigt med nya kompisar
"Hur viktigt är det att ungdomar från olika delar av kommunen träffas och lär känna varandra?"
Mycket viktigt: 43%       Viktigt: 28%      Inte så viktigt: 13%       Spelar ingen roll: 15% Bortfall: 1%

CUF:s kommentar: I åldern 13-15 år är sociala kontakter mycket viktigt. Vänskapsförhållanden som ofta varar livet ut formas i den åldern. I en så pass liten kommun som Älmhult anser vi att det inte finns fog att dela upp ungdomarna, vilket med all säkerhet kan komma att skapa motsättningar mellan olika delar av kommunen.

Att inte informera - ett sätt att slippa åsikter?
När eleverna i "gamla högstadiet" (8:or och 9:or)tillfrågades om de har fått tillräcklig information om 0-9skolan för att kunna tala om vad de tycker om den, utföll svaren som följer: Ja: 29%      Nej: 63%        Bortfall: 8%

CUF:s kommentar: Eleverna i "gamla högstadiet" har många förslag och synpunkter att ge till skolpolitikerna i Älmhults kommun. Så mycket som 78% av de förslag som 8:or och 9:or lämnade handlar om 0-9skolan och vad de tycker om omorganisationen. (Förslagen finns i klartext som bilaga 1.) (Finns ej på hemsidan)Eftersom eleverna visar så tydligt att de bryr sig om hur framtidens skola ser ut, hur det blir för deras småsyskon osv., begår politikerna ett enormt misstag genom att inte ge eleverna tillräcklig information, inte låta dem utvärdera "gamla högstadiet" eller vara med och utforma framtidens skola.

Likvärdig kvalitet?
"Tror du att de olika 0-9skolorna kan erbjuda likvärdig kvalitet på undervisningen?"
Ja: 23%        Nej: 66%
Bortfall: 11%

Motiveringen för ett ja-svar var att "det är skolans uppgift" eller "det är skolans skyldighet". De 66% som svarade nej på frågan inkom med många olika motiveringar till att de inte trodde att kvaliteten skulle bli likvärdig. Det hävdades bl a att en del skolor var rikare än andra, skolorna utanför centralorten hade inte råd att skaffa den utrustning som krävs. Dessutom hävdades att den nya organisationen var rörig; lärarna ska åka runt på flera olika skolor och eleverna upplever det som att lärarna aldrig är anträffbara när så behövs.

Utrustning saknas
På de skolor som inte varit högstadieskolor förut (Ryfors, Klöxhult, Gemö (Bloméhuset) och senare också Diöskolan) upplever eleverna att mycket utrustning saknas för att man ska kunna ha alla läroplansenliga ämnen. Vi tänker här främst på laborationssalar i fysik och kemi, musiksal och idrottshall. Datorutrustning är också något eleverna säger sig sakna.

På frågan "Finns det, för tillfället, utrustning på din skola så att man kan ha alla ämnen, t ex fysik?" fördelade sig svaren på de olika skolorna så här:
Klöxhult:    Ja-svar saknades        Nej: 94%    Bortfall: 6%
Ryfors:      Ja: 4%                      Nej: 91%    Bortfall: 5%
Gemö:      Ja: 10% ( fn Blomé)  Nej: 89%    Bortfall: 1%

Sammantaget på de tre skolorna som inte tidigare varit utrustade för högstadieutbildning utföll frågan som följer:
Ja: 5%    Nej: 92%    Bortfall: 3%

CUF:s kommentar: Det är ohållbart att sätta igång med en helt ny sorts undervisning när flera av skolorna inte är anpassade för det. Eleverna kan inte annat än att känna sig som försökskaniner, och resultatet är inte bra! Hur kan man påstå att eleverna ska få samma kvalitet på utbildningen om grundläggande utrustning för den sortens utbildning saknas?! Skall dessa elever sedan jämföras, betygs- eller kunskapsmässigt, med de elever som nu går på Linnéskolan i 8:an eller 9:an och som började sjuan ifjol eller för två år sedan?