Uddevalla 01 02 06
Bohusläningen
Magnus Holmberg har i en
utmärkt Artikel 6/2 framfört åsikter om veganismen som jag i alla delar.
Till denna hans artikel
vill jag gärna lägga till några egna reflexioner.
Under hundratals miljoner
år har evolutionen frambringat ett otal arter från de allra minsta
mikroorganismerna som virus och bakterier till jordens alla växter, till
växtätare och till rovdjur. Allt detta har skett utan några som helst moraliska
överväganden. Varje art tar reflektionslöst det han behöver, om han kan ta det.
Varje art som överlever har funnit sin nisch. Målet för både arter och
individer är ständigt detsamma, att fortplanta sig. Under tiden gäller lagen:
Äta och ätas. Även blommorna på marken och vi själva äts, blir till föda åt
miljarder mikroorganismer och småkryp.
Vi människor har ingen
anledning att ställa oss utanför det stora allmängiltiga: Ta det vi anser oss
behöva. Vi står inte utanför naturen utan är lika mycket en del av den som
växterna på marken, fiskarna i havet, korna i hagen och lejonet på savannen. Då
borde det också av rent egoistiska skäl vara självklart att vi vårdar oss om
allt vad till denna vår natur hör.
Mig veterligt utövar
ingen annan art än människan grymhet. Kattens lek med råttan kan nog inte
räknas dit utan får anses vara instinktmässig träning av hennes jaktförmåga.
Här avviker vi människor på ett tragiskt sätt. Oerhörda grymheter har utövats
och utövas än mot både människor och djur. Här kommer i kraft av vårt
medvetande vårt moraliska ansvar in. Detta gäller även vårt förhållande till
djuren. Stora ansträngningar bör göras för att de djur vi människor har om hand
får ett så gott liv som möjligt och en död fri från ångest och plåga.
En mycket god vän till
mig är bonde. Varje höst kommer han förbi och tar fallfrukt från min lilla
trädgård för att ge till årets gris som alltid brukar tycka så mycket om
äpplen. När jag följt med honom ut har han matat den med äpple efter äpple och
med andra handen kliat honom bakom örat för det tycker grisen om. Och så har
han småpratat vänligt med djuret. Så närmar sig julen:
I morgon skall hon dö så
nu har jag gjort i ordning något riktigt gott som hon skall få, säger han i
telefon. Medan grisen mumsar på sitt godis kommer slaktmasken försiktigt på.
Snälla veganer. Tror
någon av er att denna gris eller ett vildsvin skulle ha ett bättre liv eller få
en bättre död. Som Holmberg skriver så behövs en antropocentrisk uppfattning
för att romantiskt tro att grisen eller hans vilde bror mer skulle uppskatta
den ständiga kampen för födan och vinterns kyla samt en död av sjukdom, svält
eller ålderdom.
Vissa av åtgärderna från
militanta veganers sida är mer svårförståeliga än andra. Själv vill man inte ta
några liv, inte utgjuta blod samtidigt som man släpper ställföreträdande
mördare, illrarna, fria. Dessa har tagit mångdubbelt fler liv än vad det dött
illrar för sina skinns skull. Hela arter har kommit att hotas. Detta är rent
vansinne!
Till sist en stilla
undran:
Tillåter sig veganer att
ta ordinerad dos penicillin? Tänker de då på de miljoner organismer de i så
fall mördar?
Arne Christenson
Senast ändrad 2001-05-09