Kommunism
Kommunism Det sägs att man inte kan jämföra kommunismen med nazismen som
ideologier. Även o kommunismen resulterar i betydligt fler dödsoffer än
nazismen var syftet gott. Det var inget fel på ideologien. Den råkade bara
hamna i händerna på grymma despoter. Verklig kommunism hade inget med detta att
göra. Vi skulle få godhetens, jämlikhetens och solidaritetens underbara
samhälle bara vi alla ville vara med och dela den ursprungliga kommunismens
visioner.
Ja så anser mången.
Enligt min grundmurade uppfattning är detta ett rent önsketänkande.
För att börja med ideologierna, en ond, nazismen och en god, kommunismen,
måste vi först fråga oss vad i de båda fallen kan anses ha varit huvudsyftet.
Folkets väl! Eller hur? Vilket folks väl ansåg den paranoide Hitler! Det
ädla ariska tyska folket skulle räddas från snyltare som judar och zigenare och
de som liksom homosexuella förstörde detta folks moral. Vad detta vanvett
åstadkom lär de flesta av oss i dag väl känna till.
Om vilket folk värnade då kommunismen. Klaert uttalar var det
proletariatet, de egendomslösa som för denna rörelse var folket. Och de som
lade hinder för detta väl och i stället utsåg dessa var fienden Om detta var
klart utsagt i deras kommunistiska kanon vet jag inte men att detta var i en implicit
grund lär ingen betvivla.
Vad är då den gemensamma nämnaren? Likgiltigheten för det enskilda
människolivet byggande på kollektivism i stället för individualism liksom
rätten att nå de önskade målen med våld. Skillnaden kan inskränkas till att
Hitler redan som ”ideolog” sade detta tämligen klart medan de kommunistiska
ledarna drog ut konsekvenserna av grundinställningen. Då behövdes heller inga uttalanden om att man skulle utrota några
miljoner för att andra skulle få det bra.
Tror dagens svenska kommunister och de som sympatiserar med dem verkligen
på allvar att de fruktansvärda brott mot mänskligheten i kommunismens namn bara
berott på att man konsekvent valt fruktansvärda ledare utan att läran som sådan
har haft någon skuld härtill. En sådan tro förefaller mig vara lika naiv som
tron att just vi i Sverige skulle kunna undvika de tidigare ”misstagen” och
realisera någon godhetens kärna; att vi skulle få ett flertalets paradis utan
stora kostnader i människoliv.
Om man gör den minsta seriösa genomgång av de principer som rymts inom
kommunismen står det snart klart att våld, uniformitet och ofrihet är logiska,
inbyggda konsekvenser och rakt inga olycksfall i arbetet.
Senast ändrad 2001-04-19