Skatternas sociala dimension.

Skatter och avgifter är som bekant ett bra styrmedel när man vill driva något i en viss riktning. Och det ger makt. Med hjälp av kommunisterna och den nya tidens baroner, fackpamparna, tar socialdemokraterna i sann socialistisk anda makten genom konfiskatoriska skatter och att sedan dela ut pengarna där de gör störst nytta som valfläsk. ”Skall vi ge dom den där extra hundralappen i barnbidrag?” för att nämna ett exempel.

Socialdemokraterna talar nästan aldrig om människan, individen, de talar om system och vad som är bäst för olika kollektiv, ty makten ligger i att hålla stora grupper i ett fast grepp i statiska system. Så skapas och utövas den socialistiska makten!

Skatter används som sagt för att hämma något t ex minska alkoholkonsumtionen. Vad blir då konsekvensen av höga skatter på arbete?

Höga skatter lägger man på sådant som folk inte kan vara utan. Därför har vi fått en orimlig fastighetskatt. Denna vill vi moderater på sikt avskaffa. Dit hör även skatt på drivmedel och mat. För varje mandatperiod socialdemokraterna suttit vid makten har skatterna höjts astronomiskt. Har då dessa skatter bidragit till att utjämna klassklyftorna vilket socialdemokraterna ständigt påstår. Nej! Denna socialdemokraternas politik får bara klassklyftorna att öka! Socialdemokraterna har suttit vid makten sedan 1994 och klyftorna bara ökar, delvis genom en skyhög arbetslöshet där 700 000 människor mitt under högkonjunktur saknar arbete. Detta är misslyckad politik. Men den håller folk på plats! Endast under den borgerliga perioden, 1991-1994, har klassklyftorna minskat!

Den tiden har kritiserats hårt av socialdemokraterna som den i mannaminne mörkaste i svensk ekonomi. Men en rapport har klargjort att krisen skapades av en socialdemokratisk regering under 80-talet! Regeringen Carlson avgick och kom tillbaka, för att sedan förlora valet- 91 för att folket inte längre hade förtroendet för dom.

Klart att vi skall betala skatt, en rimlig sådan- men som inte får leda till socialisering.

Skatt skall tas ut och gå till samhällets grundläggande stöttepelare, de som utgör själva samhället!

Dit hör: Rättsväsendet med polis åklagare, försvarsmakten, skola och omsorg samt infrastruktur.

Sjukvården är plan- och toppstyrd likt en industri i det forna Sovjet. En revisionsundersökning visar att ekonomistyrningen inte fungerar. Ju längre ut man kommer i regionens omfattande sjukvårdsorganisation, desto mindre kostnadsmedvetna tycks befattningshavarna bli.

Sjukvården måste finnas för alla, inte som det är idag efter bästa betalningsförmåga. Att efter helt liv ha betalat skatt utan att få den operation man väntat på i 13mån, så att man får ta av sina sparade pengar för att göra operationen på annat håll är ett exempel på grov hänsynslöshet.

Vad gör de som efter hårt skattetryck inte har de nödvändiga pengarna för operationen? Välsignar de socialdemokraternas Sverige?

Vi borgare har lyckats driva fram möjligheten till friskolor. En alldeles färsk rapport visar att friskolorna förutom den av oss önskade valfriheten har gett en bättre offentlig skola på köpet. Det fina med detta kallas för konkurrens.

Denna lyckade borgerlig politik, driven på det kommunala planet, är så pinsam för socialdemokraterna att de vill göra allt för att stoppa den, stoppa den med statliga diktat, toppstyrning över kommunernas självbestämmanderätt.

För rättsväsendet ser det dystert ut. I budgeten fick polisen inte ens så det täckte deras stora underskott. Antalet uppklarade brott är bland de lägsta i Europa. Fängelserna släpper ut kriminella på permission där ohyggliga brott begås.

Och klyftorna bara ökar!

Vad har vi moderater för alternativ?

Den bästa medicinen för ett sjukt Sverige heter- konkurrens. Som ovan nämnts gör friskolorna det möjligt för folk att själva få välja den skolform som passar just deras barn bäst! Samma valfrihetens metod fungerar även i vård och omsorg. Det är heller inte fel att personalen på vårdcentralen som tycker att besluten som fattas är ljusår ifrån dem, vill driva den i egen regi! Där kan de själva bestämma hur verksamheten skall utformas i stället för att som i dag, toppstyras av en utförarstyrelse. För denna rimliga önskan angriper socialdemokraterna oss moderater med näbbar och klor. Det är ju fult att tjäna pengar på sjuka människor. Skulle då den entreprenaddrivna vårdcentralen i Ljungskile tjäna pengar på sjuka människor och utnyttja dem för egen vinnings skull? Nej inte alls! De betalas med offentliga medel, men mindre än en offentlig vårdcentral för samma given vård som den alltså driver billigare utan att göra avkall på kvaliteten. De styr över sin alldeles egna verksamhet; de tvingas att vara kostnadsmedvetna. Varför skulle det vara fult att driva sjukvård i entreprenad om personal och patienter är nöjda? Men socialdemokraterna vill förbjuda beviset för en lyckad borgerlig politik! I deras Sverige får man inte starta sjukhus, bara lägga ner dom!

Äldrevården. De gamla får inte längre mat lagad i hemmet utan får färdiga portioner att värma i micron, detta för att spara pengar eller för att inte släppa in någon privat aktör på omsorgens område. Låt de människor som vill driva vård få lov att göra det!

Vi moderater vill ha ett samhälle där individen går före kollektivet. Vi vill ha ett Sverige där det finns en plats reserverad för varje människa att forma sitt liv efter sina speciella förutsättningar. Hon skall inte fastna i bindande system som hindrar henne att komma vidare. Men behöver hon hjälp skall samhället backa upp. Så måste det alltid förbli!

Nej låt oss sätta punkt för en fortsatt socialdemokratisk regering som med hjälp av fackpampar och kommunister styr över våra huvuden!

HEM

Senast ändrad 2001-06-06