[tillbaka]

The Turner Prize 1997

Allt sedan 1984 har Turnerpriset delats ut av Tate Gallery. Under det senaste 6 åren har priset sponsrats av den kommerisella TV-kanalen Channel 4 och blivit ett av de mest prestigefyllda priserna in England.

  Bland tidigare års vinnare kan ex nämnas Gilbert and George (1986), Anish Kapoor (1991), Rachel Whiteread (1993) och Damien Hirst (1995).

  1997 var det dags för fyra kvinnor att nomineras. Fyra kvinnor som representerar högst olika delar av den nutida brittiska konsten.

Christine Borland

Christine Borland har en fascination för människan, i alla dess former. Med nästan vetskaplig grundlighet har hon gjort avgjutningar av människohuvuden, funna som dödsmasker på Anatomiska Institutionen vid universitetet i Münster - en grym kommentar om 1900-talets rasforsking.
  I "From Life" har konstnären placerat två människoskelett (Föreställande en abnormt lång- och en abnormt kort människa) på glaskivor, bestött dem med damm och sedan tagit bort skeletten för att enbart visa dess avtryck. Skrämmande och långt mer kraftfullt än andra liknade försök att avbilda döden.

Angela Bulloch

Angela Bulloch är från Kanada och skapar stora skulpturer vilka döljer avancerad elektronisk utrustning. Bulliga, mjuka skulpturer vilka utstöter sällsamma ljud när man sätter sig på dem men bland hennes verk kan man även även automater som själva ritar konstverk.
Någonstans kommer jag att tänka på skulptören Walter Bengtsson och hans Glädjeblåsare från 70-talet men Agnela Bulloch saknar lekfullheten.

Cornelia Parker

Skall jag utnämna någon personlig favorit under denna resa till London så måste det bli Cornelia Parker. Med eftertanke och precition skapar hon konstverk, som förutom dess estetiska skönhet också innehåller mängder med tankar kring föremål vi omger oss med i dagliga livet.
  Parker är juxtapositionens mästare. Med det menas att hon samanställer ting och föremål som ytligt sett inte hör samman men som ändå bildar effektiva kontraster. Hennes "Att mäta Niagara med en Silversked" är ett utmärkt exempel. Silverskeden i det här fallet har blivit uttänjd till Niagarafallets höjd.

  Ett annat konstverk bestod av gravyravfallet från en skiva från Abeey Road studion. Andra exempel är två siverpokaler, där pokalerna inte är det viktiga, utan de 10 år gamla oxidskikt som bildats på dem.
Ett av hennes mer omtalade verk är öronpluggar, tillverkade av damm från Viskningarnas galleri i St Pauls Katedralen.
  Cornelia Parker samarbetar gärna med instutitioner. Ett av hennes verk består t.ex. avtryck av av damm, samlat från Freuds divan, ett projekt där Freudmuséet i London var henne behjälplig.
  Typiskt nog är ett av hennes kommande drömprojekt ett samarbete med NASA där hon vill skicka tillbaka en meteor ut i rymden.

  Cornelia Parker är sakletare och sakerna får en helt ny innebörd i hennes värld. Att de sedan också blir oerhört vackra att se på gör henne inte mindre njutbar.

Gillian Wearing

Gillian Wearing är videoinstallatör och var också den som tog hem årets Turnerpris.
   Tidigare har hon arbetat med ett större fotografiprojekt "Skyltar som säger vad du vill att de skall säga och inte skyltar som säger vad de vill att du skall säga". I detta projekt vandrade Wearing runt på londons gator med en kamera och fick människor att skriva meddelanden på papper och hålla upp dessa framför sig medan hon fotograferade.

På Tate ställde hon ut två verk. Det första "60 minuters tystnad" förställer en grupp poliser vilka fått order om att stå stilla framför en kamera i en timme. At stå stilla så länge är naturligtvis en omöjlighet även om poliserna gör sitt bästa. Filmen består alltså av dess personers små blinkningar, man skruvar på sig och ögon som flackar. Det hela blir en otrolig uppvisning av instängda krafter.
  Gillian Wearings andra installation bar namnet "Sacha och hennes mor" och är en sällsam uppvisning av en dotter och en mor i en lång utdragen scen - ett koncentrat av Lars Norén - som bäst.

  Turnerpriset -97 var kanske inte lika spektakulärt som som Sensation men det var en större konstupplevelse. Lägre entrépris och inga köer.

Kommentar

Sedan dess har Turner-priset delats ut många gånger men det är fortfarande ett riktmärke för dem som vill ha koll på Londons konst-scen

Embryo av Cornelia Parker

Cut off the head and the Body will die från
Signs That Say What You Want Them To Say
And Not Signs That Say What Someone
Else Wants You To Say av

Gillian Wearing