Aspergers    syndrom

Enligt Gillberg (1997) är Aspergers syndrom idag ett av de mest omtalade tillstånden inom psykiatrin. Patienter inom vuxenpsykiatrin som man tidigare haft svårt att diagnostisera, har visat sig ha Aspergers syndrom. En del har tidigare fått någon annan diagnos. Många som har huvuddiagnos  Aspergers syndrom har också ADHD-symtom.

En studie gjord av Agneta Nydén (2000) vid Göteborgs universitet visar att barn med autistiska drag har en mycket god förmåga att se detaljer, har ett konkret tänkande, men stora svårigheter att se sammanhang och helheter. Barn med Aspergers syndrom är ofta språkligt begåvade men har i övrigt likheter med dem som har "klassisk autism". Nydéns studie visar att i princip alla barn med autism kan testas redan från två års ålder vilket man inte tidigare trodde var möjligt. Testresultaten var också förhållandevis stabila över tid.

Begreppet "theory of mind" innebär förmåga att tillskriva människor mentala tillstånd och kunna föreställa sig hur de tänker och känner, d.v.s. att själv förstå verkligheten och förstå hur andra uppfattar den. Med "theory of mind" kan man föreställa sig hur andra tänker, reflektera över sina egna tankar och beteenden samt förstå avsikten med andra människors handlingar. En person med autism förstår inte att andra människor har ett inre liv med tankar och känslor. En person med Aspergers syndrom förstår detta men förstår inte hur andra tänker och känner. En distinktion mellan Aspergers syndrom och autism är gradskillnaden i "theory of mind" enligt Tore Duvner:

"barnet med autism lever i sin egen värld, medan barnet med Aspergers syndrom är i den här världen men på egna villkor"(1998).

Symtom

Redan som barn har många med Aspergers syndrom en störd sömnrytm, lider av bristande uppmärksamhet och är överaktiva. Eller tvärtom att de är stillsamma, har dålig kroppslig följsamhet och stirrande blick. En del beskrivs som ovanligt snälla och lättskötta under spädbarnsåret, kanske de varit ovanligt nöjda med att bli lämnade ifred. Den stillsamma och försiktiga gruppen gör inte mycket väsen av sig om man håller sig till invanda rutiner.

Tidigt märks detaljminne och detaljintresse hos dessa personer. Många framstår som oerhört envisa, med liten förmåga att anpassa sig till rutinförändringar. De har svårt att följa andra människors initiativ och visar ett uttalat motstånd mot förändringar.

Det finns en grupp som tidigt är mycket aktiva och som kan uppfattas höra hemma under diagnosen ADHD. Dessa personer förefaller som barn vara orädda, distanslösa, påflugna och samtidigt ointresserade av andra människor. Går man däremot utanför ramarna kan barnet bli rasande. Troligtvis finns det ytterligare en grupp med Aspergers syndrom som barn tidigt är avskärmade och mer självförsjunkna. Gemensamt för dessa olika grupper är troligtvis svårigheten att rikta uppmärksamheten mot andra människor. En förmåga som är viktig för att kunna delta i det sociala samspelet. En del barn med Aspergers syndrom kan ge ett lill-gammalt intryck. Närstående upplever i allmänhet inte att barnet är kontaktlös eller kontaktstört. En del barn tycker mycket om kroppskontakt och en del kan vara mycket beroende av sina närmaste. Endast ett fåtal tycker intensivt illa om kroppskontakt.

Kraven på social anpassningsförmåga ökar med stigande ålder vilket medför att en del svårigheter blir mer iögonfallande, andra svårigheter minskar när de blir äldre.

Diagnos

Diagnos ställs oftast inte förrän i skolåldern. Tre eller fyra barn på 1000 födda har symtomen före eller i skolåldern enligt Christopher Gillberg (1997). Ungefär lika många har störningar på gränsen till Aspergers syndrom. Pojkar har symtom oftare än flickor, ungefär vart 5:e fall är en flicka. Det är vanligt att barn som får diagnosen har en utveckling som påminner om den man ser hos barn med diagnosen DAMP eller ADHD.

Det är överhuvudtaget vanligt med överlappningar mellan DAMP och Aspergers syndrom och diagnoserna övergår ibland i varandra. Grundproblematiken är densamma men symtomen varierar i olika åldrar. Symtomen är i allmänhet som mest uttalade i åldern 7 till 12 år. Det är vanligt att barn med Aspergers syndrom diagnostiseras först när de börjar i skolan.

Bristande social interaktion och avvikande uttrycksförmåga

Barn med Aspergers syndrom beter sig ofta socialt och emotionellt opassande, ofta brådmoget eller provocerande och förstår inte sociala regler. Det vägrar också ofta att acceptera vuxenvärldens krav. Tidigt börjar många föräldrar fundera över barnet men har svårt att sätta fingret på problemet. Barnet kan verka självförsjunket med litet intresse för andra människor. Ibland har barnet svårt att tolka föräldrarnas ansiktsuttryck och kan ha svårt att känna igen människor som de ofta har sett på fotografier. Det finns studier (Frith red. 1998) som tyder på att barn med Aspergers syndrom, liksom barn med autism, har svårigheter att tolka ansiktsuttryck eller andra känslomässiga uttryck och har bristande förmåga att känna igen ansikten.

Eftersom personen saknar förmåga att ta in andra människors perspektiv sker det mesta på egna villkor. När det gäller barn så gör barnets egocentriska beteende det svårt att få kamrater vilket även brukar vara fallet i vuxen ålder. En del kan vara med andra men inte på ett ömsesidigt sätt. Gunilla Gerland (Ögonblick 4/99) menar att det är en myt att människor med Aspergers syndrom är socialt ointresserade.

Vidare säger hon att det är en missuppfattning att personer med Aspergers har svårigheter med närhet, det handlar snarare om taktila perceptionssvårigheter.

I förskoleåldern börjar problemen med kamrater bli påtagligt, de känner inte på sig vad som passar sig och registrerar inte sociala signaler. Det kan innebära att personen inte känner av hur nära man kan stå någon annan när man pratar t.ex. De kan inte intuitivt förstå hur andra tänker, känner och reagerar. Ofta har barnen lättare att umgås med yngre kamrater än med jämnåriga. Barnet har bristande föreställnings- och inlevelseförmåga och föräldrarna kan undra om det har någon empati överhuvudtaget. När det gäller empati säger Gunilla Gerland (a.a.) att människor med Aspergers syndrom visst kan känna empati men att de kan ha svårt att ta andras perspektiv. När de väl förstår kan även de känna empati och bry sig om.

Personer med Aspergers syndrom har problem med att uppfatta nyanser i det sociala samspelet uppträder som om de vore omedvetna om de sociala konventioner som ligger till grund för människors sociala umgänge. De har svårt att förstå att andra inte vet vad de själva vet. De tycks inte medvetna om andras reaktioner eller vilka konsekvenser det egna handlandet kan få för andra människor. Ofta finns också en avvikande ickeverbal uttrycksförmåga tillsammans med motorisk klumpighet.

Andra människor reagerar ofta på att individer med Aspergers syndrom har en säregen kroppshållning, är uttryckslös, har ovanliga kläder och avvikande språkmönster. Digby Tantam (1998) menar att intrycket av avvikande beteende beror på en avsaknad av en integrering av uttryck, tal och blick. Detta kan få till effekt att en helt vanlig gest kan tyckas oförklarlig eller absurd eftersom personen med Aspergers inte har förmåga att via blicken eller förändringar i uttryckssättet tolka en annan persons handlingar.

Genom sin intellektuella och språkliga förmåga kan många med Aspergers syndrom kompensera för en del av sina svårigheter. Gunilla Gerland varnar dock (Ögonblick 4/99) för antagandet att de mest välfungerande människorna med Aspergers syndrom skulle ha det lättare. Att ligga nära normalitet men ändå inte riktigt nå fram leder till överkrav och missuppfattningar från omgivningen.

Specialintressen

Det blir många gånger allt för tröttsamt för omgivningen att lyssna på barnet. Specialintressena behöver inte alltid vara desamma utan kan växla över tid.

Motorik och perception

Många som har Aspergers syndrom tycks ha någon form av perceptionsstörning och det är vanligt med avvikande reaktioner på sinnesintryck precis som vid andra neuropsykiatriska svårigheter. En del reagerar starkt på svaga ljud och en del besväras av vissa klädmaterial. Upprepade och ofta monotona ljud och läten samt upprepade kroppsrörelser som t.ex. huvuddunkningar är relativt vanliga i utvecklingen hos barn som senare får diagnosen Aspergers syndrom.

För många med Aspergers syndrom kan det vara svårt att snabbt tolka innebörden i verbala budskap, de kan ha svårt att föra ett samtal. De flesta har entonig röst som kan vara för stark eller för svag. Många går alldeles för nära andra när de ska prata, andra står för långt ifrån. Vissa har en stelt fixerande blick som kan upplevas som ovanligt hård, granskande eller bara stirrande.

Motoriken är speciell vid Aspergers syndrom. Det kan vara svårt att lära sig nya rörelser. Gången är ofta rytmiskt vaggande eller med total avsaknad av medrörelser.

I tidig barndom har många haft stereotypa rörelser som till viss del kvarstår i vuxen ålder. Tics är också vanliga och kan ibland vara omöjliga att skilja från stereotyperna. Det finns betydande samtidig sjuklighet i Tourettes syndrom.

Övrigt

Regel vid Aspergers syndrom är tvångstankar, tvångshandlingar och rutinbundenhet. Tvången och ritualerna kan vara kopplade till specialintresset men kan även drabba andra områden som t.ex. måltider, toalettbesök, turordning etc.

Personer med Aspergers syndrom blir ibland mobbade. Från ca 10 års ålder är det många som själva förstår sitt utanförskap och en del av dessa blir deprimerade.

"Människor med Aspergers syndrom ger ett påtagligt intryck av att vara särpräglat individualistiska. De visar intresse för andra människor och sin omgivning, även om detta intresse kan vara begränsat till vissa detaljer och företeelser och kan te sig besynnerligt för andra människor. Deras språkbruk är synnerligen utvecklat och saknar i allmänhet de tydliga stereotypier och den märkliga upptagenhet av sensoriska stimuli man ofta finner hos mer handikappade autistiska individer. De ägnar sig i allmänhet inte heller åt enkla repetitiva aktiviteter, även om förändringar ofta gör dem upprörda och de vanligtvis håller fast vid invanda rutiner." (1998)

Genom den samhällsutveckling vi haft har människor med Aspergers syndrom både fått det lättare och svårare. I yrkeslivet behöver de ofta en klart avgränsad arbetsuppgift i ett yrke utan större krav på social kompetens. Många har funnit sig en plats inom den nya IT-sektorn.

Många av dessa personer har dock stora svårigheter att anpassa sig i det "vanliga" livet, samtidigt är många av dem nytänkare eller estetiskt begåvade. Gillberg (1997) understryker att många personer med Aspergers syndrom osentimentalt konstaterar att de absolut inte skulle vilja vara som "de andra", de som inte har Aspergers syndrom - de föredrar att vara "Aspergianer".

Har ni frågot om detta så använd detta formulär och posta dina frågor/synpunkter till mig.