Krossar och Asfaltverk!
Hytter!

En ung praktikant, Ulla Edblad gjorde ett marknadsöversikt om hytter vid krossar vid Bygghälsan i Luleå 1980. Det fanns då en rad olika tillverkare av hytter, filteraggregat (5 st.) och klimatanläggningar (4 st.) i  Sverige. Idag tror jag att antalet är mindre - men jag vet inte. Det Ulla kom fram till var - vad gäller hytter till krossar. Köp hytter med kraftiga (tjocka) väggar av typ glasull/mineralullsisolering. Ofta såg vi hytter med för klena väggar i plastskum eller tunn isolering - skum kan ge  bra värmeisolering men ger  dålig ljudisolering.  Hytterna ska också vara täta - den minsta springa i otäta dörrar leder in mycket buller. Hur är det med gummilisterna i dörrarna???  Behövs byte?
Klimatanläggningar i lastmaskiner var 1980 inte så vanligt förekommande och oftast var de underdimensionerade. Lastmaskinerna  kördes istället med rutorna nere sommartid. Reflekterande solskyddsfilm fanns att köpa för att minska solinstrålningen.  Filmen är också "miljövänlig" eftersom den sparar energi - genom att klimatanläggningen inte behöver vara igång så mycket.  En erfarenhet vi gjorde: Sätt inte solskyddsfilm i det direkta synfältet - man blir inte glad av att köra i "mulet" väder året om. Annars är det helt OK.
Dammbekämpning vid krossar.
Vi skrev år 1976 så här om dammbekämpning vid krossar:

Åtgärder kan bestå av:

Hytter kan ha övertrycksventilation med filteraggregat.

Inkaplingar med utsug och stoftavskiljare.

Vattenbefuktning med avskärmningar.

Rutiner för renhållning, reparation etc.

Fjärrmanövrering.

Automatisering.

Dammbindning av vägar och upplag.

Ökad kunskap om arbetsmiljön hos de anställda och möjlighet att deltaga i beslutsfattandet.

 

 År 2001 kan vi konstatera att automatiseringen av krossar fortgått. Idag drivs många krossar direkt från lastmaskinerna och någon direktövervakning förekommer inte. 

Vår erfarenhet säger att dammavsugning med filter är bäst vid bergkrossar - mycket kvartshaltigt damm alstras då berget krossas och siktas ned och därmed sprids till omgivningen. Ordentlig bevattning av salvan - som komplement - är också en mycket givande dammbekämpningsmetod.

För naturmaterielkrossar kan i vissa fall befuktningsanläggningar vara tillräckliga - allt beroende på den mängd berg som krossas ned och bergets innehåll av kvarts.

Från den tiden jag gjorde dammätningar i Norrbotten kommer jag särskilt ihåg kalla dagar på vintern och vindstilla väder - man såg direkt vid start varifrån dammet alstrades vid krossar och siktar - en "stendammsdimma" lägrade sig innan dammsugningen kom igång.
Befuktningsanläggningar. 

På Piteå  Grus och Makadam körde man befuktninganläggningen ned till ca minus tjugo grader  1980 - det går alltså bra att få dessa att fungera året om. Ett knep - dra ur värmekabeln,  från det dubbelmantlade värmeplaströret med inbyggd uppvärmning - ända ut  och runt själva dysmunstycket. Det är oftast längst ut i dysan som problem med isbildning brukar uppstå vintertid. 
Ska man få bra dammbekämpande effekt krävs också att man  bygger in dammpunkterna med täta kåpor - där dysorna placeras. Vattenångan och vatten partiklarna "fastnar" (kondenserar) på dammpartiklarna och faller ned (avskiljs).

 
Rent i lastmaskin!
Det här tipset kommer egentligen från  Yngve Andersson  vid Ballast i Biskorpstorp utanför Halmstad. Yngve köpte en ASTRO-TURFTmatta. För att inte mattan skulle blåsa bort limmade han - med kontaktlim - en gummimatta ca 3 mm på baksidan.  Yngve satte också en list och ett par gångjärn längs ena sidan och kunde då skruva fast mattan i durken.
 Mattan klipps därefter till så att den passar på plattformen (durken) utanför själva hytten. Har man väl fått in grus och damm är det ju redan "för sent" så att säga.
Mattan blir lätt att skaka av och blir hållbarare genom "förstärkningen".  Förslaget presenterades för en tillverkare av lastmaskiner - men tyvärr nappade han inte då - men han kanske tar upp  iden nu istället. Förslaget är alltså fritt.
Sikthus.
När jag gjorde personbundna och riktade mätningar av damm visade det sig ofta - snarare regel än undantag - att den plats på krossen där man kunde mäta upp den högsta dammexpositionen/halterna var i sikt/krosshusen. Ofta överskrides gränsvärdet 10 till 30 gånger i de här husen. Carl-Olof Elvingsson gjorde en heltäckande inventering/undersökning av dammsituationen kring krossar för STU omkring 1980 och han konstaterade samma sak. Vad göra? Elvingsson och vi rekommenderar att man inte bygger in (kapslar in) husen helt d v s man lämnar t ex nederdelen helt öppen så att vindar och drag gör så att de höga dammhalterna (nivåerna) inte kan byggas upp på grund av stillastående luft. Måste man ha helt täckta hus p g a externa bullerkrav e t c måste man tänka på att alltid använda skyddsmask vid arbeten inne i husen.

 

 
   
  (tillbaka)