Varför behövs Agenda 21?
Här följer ett antal argument som kan visa varför vi i världen kan tillämpa Agenda 21 för att förbättra vår livssituation. Informationen rör mest Sverige, men den kan vara bra att ha som argument. Leta gärna upp extra information, och maila den till mig på adressen längst ner på sidan.
I dagsläget har jorden 5,5 miljarder invånare och varje dag ökar den siffran med 250 000. Med den livsstil som vi vi västvärlden har skulle 0,5 miljarder människor kunna leva med en hållbar utveckling.
För att kunna nå en hålbar utveckling krävs att fattigdomen utrotas. Det finns dock många hinder. Ett är bristen på demokrati. I diktaturer kan människorna inte påverka beslut som rör dem själva. De kan inte heller lita på att skyddas av lagar eftersom polisen, ofta på grund av egen fattigdom, ofta tar mutor.
Vapenexport är något om inte är förenligt med hållbar utvecklng. Sverige är ett av de länder som säljer vapen till konfliktområden där vapnen kan användas till att förtrycka befolkiningen. Några exempel från 80-talet är:
F.d. Jugoslavien som var Sveriges tredje största vapenkund under 80-talet. Då ansågs det vara ett land som inte riskerade inbördeskrig och som inte bedömdes kränka de mänskliga rättigheterna.
Indien som var Sveriges största vapenkund under den här tiden. Nu pågår väpnade konflikter vid gränsen till Pakistan där svensktillverkade vapen används.
Pakistan har köpt robotar och militär elektronik av Sverige som används till skydd mot de svenska vapen Indien har.
En nedrustning i världen skulle frigöra resurser som skulle kunna användas till att nå en hållbar utveckling. I en demokratisk värld minskar risken att det blir krig. Det finns inte många exempel där jämnstarka demokratier har startat krig mot varandra och i en demokrati ökar också förutsättningarna för att kunna lösa konflikter inom landet utan att behva ta till vapen eller våld.
Ett av dagens största hinder för en hållbar utveckling är de fattiga ländernas stora utlandsskulder. De tillkom på 70-talet, och om pengarna hade använs till produktiva investeringar så hade det funnits tilltäckligt med resurser för att kunna betala tillbaks dem. Istället gick pengarna till storslagna, ogenomtänkta och framför allt olönsamma proekt, till vapen eller till ledarnas privata konton. Mycket lite av de lånade pengarna kom den fattiga befolkningen till nytta.
Ett annat hinder är att dagens handelssystem nästan enbart sker på de rika ländernas villkor. Förutom att de fattiga läderna måste producera varor till försäljning utomlands för att kunna klara av sina skulder, så sätter industri världen dessutom upp tullar och importkvoter för att skydda sin egen handel. Men nu har några länder börjat med att efterskänka skulderna till de fattiga länderna, något som Agenda 21 manar dem och andra att fortsätta med.
Resursflödet från u-länderna omfattar även människor. Nästan allahögutbildade människor flyttar utomlands, då de i sina egna länder får arbeta för usla löner, om de ens hittar ett jobb. För att stoppa kunskapsflykten föreslår Agenda 21 att hemvändande experter skall få ekonomiskt stöd, någåt som man redan har genomfört med i Tyskland.
Totalt sett måste biståndet till u-länderna öka. FN:s biståndsmall är 0,7% av ländernas BNP, något som bara fyra länder klarade av 1992 (Danmark, Norge, Sverige och Holland. De tre första med mer än 1% av BNP). Om alla länder skulle hålla på FN:s gräns, skulle det räcka till 100 av de 125 miljader doll´ar per år som man räknar med att det behövs för att genomföra Agenda 21. Biståndet till de allra fattigaste måste också öka, enligt Agenda 21, något som lättast och bäst genomförs av lokala förankringar som befolkningen känner till och litar på.
I ett av Agenda 21:s kapitel behandlar man de globala åtgärder som behövs för att stärka kvinnans rättigheter med sikte på en hållbar utveckling. Där rekommenderas bland annat att kvinnor ska få rätta att äga jord. I de flesta u-länder är den kvinnliga arbetsinsatsen större än de manliga, men kvinnans juridiska och ekonomiska inflytande är nästan obefintliga. Om rekommendtionerna i Agenda 21 genomförs skullle kvinnans ställning i samhället stärkas.
Varje år avlider 10 till 25 miljoner människor som en följd av att det vatten de dricker är förorenat. Förorenat vatten är ett av de allra största hälso- och miljöproblemen som finns och särskilt barn är känsliga för vattenbrist och sjukdomar. UNICEF beräkna att det dör ca 13 000 barn varje dag på grund av brist på bra vatten. Som jämförelse använder en svensk i genomsnitt ca 200 liter rent vatten per dag! Agenda 21:s mål är att "...säkerställa allmän tillgång på säkert dricksvatten...", något som bland annat skulle kräva att den fattiga delen av världen får fler och bättre reningsverk och att man kontrollerar sjukdomar som sprids via vatten.
