Kort historik om Internet....

Kort historik om Internet

1969 initierar Pentagon ett militärt datanätverk i USA , ARPAnet (Advanced Research Projekt). Det primära syftet är att skydda information. Genom att inte lagra alla uppgifter på en enda stordator, som då skulle bli oerhört sårbar, utan sprida ut informationen mellan olika datorer i ett nätverk, blir det mycket svårare att slå ut systemet. Grunden till Internet är född.
Flera företag och organisationer bygger upp egna nätverk som kopplas ihop med IP (Internet Protocol) d v s det språk alla datorer på internet talar.
Under 1980-talet byggs NFS-net (National Science Foundation) upp.
1990 upphör ARPAnet eftersom dataflödet blivit för stort för de befintliga förbindelserna
Våren 1995 går NFS över till att vara enbart ett forskningsnätverk.

Nätverk av nätverk

Husnät(internt nätverk), även det som populärt kallas Intranet
Stadsnät(LUNET= Lunds universitets nätverk)
Universitetens nätverk (SUNET=Swedish University Network)
Nordens universitetsnät (NORDUnet= Nordic University Network)
Europas stamnät (E-Bone)
Andra typer av nätverk ( SWIPNET= Tele2, TIPNET= Telia, Compuserve, AOL(America on line), EARN (European Academic Research Network) e t c.
Man bygger gateways mellan de olika nätverken och Internet och använder sig då av TCP/IP (Transmission Control Protocol)/(Internet Protocol).
TCP (Transmission Control Protocol) är det språk som hör ihop med IP. TCP delar upp den information du sänder över Internet i paket och numrerar och adresserar dem. När sedan paketen kommer fram sätter TCP samman dem i rätt ordning så att mottagaren får den information som sändes.
IP (Internet protocol) är det språk som alla datorer på Internet talar. IP förmedlar e-post och är överhuvudtaget en förutsättning för Internet.

Adresser

Varje enskild dator som är kopplad till Internet har en egen IP-adress som motsvaras av ett nummer i inverterad ordning t ex: 172.57.587.231. (Om man har en uppringd förbindelse använder man dock Internetåterförsäljarens IP-adress.) Speciella namnservers översätter sedan IP-adresserna till siffor och/eller namn.

DNS (Domain Name Service) innebär att varje domän håller reda på sina underdomäner. Två subdomäner(underliggande domäner) kan aldrig ha identiska namn om de ligger under samma domän. Däremot kan samma subdomännamn finnas i olika domäner. På så vis blir alla adresser unika.

En och samma dator kan ha flera logiska adresser:

Datorn "Alex" kan t ex ha följande adresser:

www.bib.lu.se www.alex.bib.lu.se gopher.bib.lu.se ftp.bib.lu.se

En URL (Uniform Resource Locator) är detsamma som en adress på Internet och den är uppbyggd enligt följande princip:

Datorns namn
Orion Avdelning
chem

Organisation
cam
Subdomän
ac
Landskod/ Toppdomän
uk

D v s. en dator som har namnet Orion på kemiska instutitionen i Cambridge och som är kopplad till det akademiska nätverket i Storbritannien får adressen .......orion.chem.cam.ac.uk/......

Till exempel:

 http://www.orion.chem.cam.ac.uk/index.html
  \-/-/    \----------------/-------------------/   \-----/-----/
 protokoll        IP-adress                 sökväg

eller den något enklare varianten:

  http://www.kultursvalov.svalov.se/fortbild.htm
  \-/-/   \-----------------/------------------/ \------/-------/
 protokoll           IP-adress              sökväg

Toppdomännamn är oftast synonymt med landskod t ex:

Sverige=se	Danmark=dk	Norge=no	Finland=fi
Tyskland=de	Ryssland=ru	Nederländerna=nl	Italien=it

Domännamn med 3 bokstäver fanns från början endast i USA men de finns nu även i andra länder:

org = organisation

com = commercial

edu = educational

gov = govermental

mil = military m fl..

Man kan ofta med gott resultat gissa en URL. Om man t ex vill ha adressen till Telia så är det kanske inte så långsökt att försöka med http://www.telia.se eller varför inte besöka Lejonkungen på http://www.disney.com, få information om kommande aktioner hos http://www.greenpeace.org eller titta på nyaste mobiltelefonen eller tvättmaskinsmodellen hos http://www.siemens.de o s v