Dödsorsaker
Sverige tillhör den kategori av länder i världen som har mycket låg dödlighet. Detta återspeglar sig tydligt i bl a medellivslängden som för kvinnor är drygt 80 år och för män cirka 76 år.
Den vanligaste dödsorsaken är hjärt-kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar står för ca 50 % av dödsorsakerna i Sverige. Tumörsjukdomar utgör dödsorsak för ca 22 % av befolkningen i riket.
PYLL, Potential Years of Life Lost eller "förlorade levnadsår", kan användas som ett mått på för tidig död. Begreppet utgår från antagandet om en "minimal" överlevnadsålder under vilken alla dödsfall ger upphov till förlorade år. Genom att beräkna förlorade levnadsår, PYLL, för olika sjukdomsgrupper kan måttet användas som indikator på sjukdomar som i hög grad ger upphov till för tidig död. Likaså kan det ge en vägledning om var förebyggande insatser kan få stor effekt. För att kunna jämföra olika grupper av individer, t ex inom olika kommuner eller över skilda tidsperioder, måste en standardisering göras så att eventuella skillnader inte beror av olika ålderstrukturer i de undersökta populationerna.
Förlorade levnadsår, PYLL.
PYLL, Potential Years of Life Lost eller förlorade levnadsår, kan användas som ett mått på för tidig död. Begreppet utgår från antagandet om en "minimal" överlevnadsålder under vilken alla dödsfall ger upphov till förlorade år. I vårt exempel har vi antagit att befolkningen minst bör uppnå 69 års ålder, dvs alla dödsfall som inträffar innan 70 års ålder ger upphov till ett visst antal förlorade år för en speciell dödsorsak eller sjukdom. Antag t ex att en man som är 58 år avlider i akut hjärtinfarkt. Han bidrar då med 69-58, dvs 11 förlorade levnadsår, i orsaken hjärtinfarkt för män. Ett barn som avlider i 6 års ålder i en tumörsjukdom bidrar med 69-6 år, dvs 63 år för gruppen tumörsjukdomar för barn. Ett dödsfall i tidig ålder ger alltså ett större bidrag till förlorade levnadsår än ett dödsfall i sen ålder.
Tolkning av PYLL-statistiken.
Totalt sett sjunker antalet förlorade levnadsår i länet under perioden 1978-94. Detta kan bero av flera faktorer. En tänkbar orsak kan vara förbättrad diagnosik så att fler sjukdomar upptäcks tidigare med bättre prognos som följd. En annan kan vara att behandlingen av olika sjukdomar har förbättrats varför fler överlever längre.
Att PYLL för totala antalet dödsorsaker år 1994 ökat från tidigare år, kan troligtvis förklaras av flera faktorer. Antalet avlidna i både tumörsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar ökade till exempel en aning under 1994. Dessutom avled ett något fler antal barn i hjärt-kärlsjukdomar detta år. Dödsfall i unga åldrar bidrar med fler förlorade år än dödsfall i sen ålder. Antalet avlidna i länet ökade också totalt sett på grund av Estonia-katastrofen.
När det gäller tumörsjukdomar ses inte någon skillnad i förlorade år mellan könen. Trenden är sakta vikande för både män och kvinnor och antal förlorade år har minskat med ca 3 år under perioden.
När det gäller hjärt-kärlsjukdomar har männen fler förlorade år än kvinnorna. För 1994 visar statistiken att 20 män under 40 års ålder avlidit i dessa sjukdomar men däremot inga kvinnor.
Männens tendens är dock mer avtagande än kvinnornas under
perioden 1978-94. Det har på senare tid diskuterats mycket angående
kvinnors mönster, riskfaktorer samt upptäckt och behandling av
hjärtinfarkter. Dessa kan skilja sig från männens och den
svaga minskningen av antal förlorade levnadsår för kvinnorna
under perioden kan vara ett bevis för att kvinnor får ett annat
bemötande i sjukvården än männen. Tidiga infarkter
kanske inte upptäcks och behandlas i tid etc.
| Till hemsidan |  |