Miljömedicin
Kväveoxider
Vid förbränning av fossila bränslen uppkommer bland annat kväveoxider, NOx. Kvävet kan komma både från bränslet och den luft som deltar i förbränningen. Vid förbränningen bildas vanligen kväveoxid, som sedan oxideras med hjälp av syre eller ozon till kvävedioxid. Omvandlingen sker relativt snabbt. Bakgrundshalten på landsbygden är 2 till 8 µg/m3. Halterna i storstädernas centrum ligger vintertid på 40 µg/m3.
Vägtrafiken är den största enskilda källan. En tredjedel av kväveoxidutsläppen kommer från dieselfordon. Utsläppen från förbränning vid fasta anläggningar är också betydande. De totala utsläppen har inte förändrats nämnvärt sedan 1970-talets slut.
Kväveoxider (NOx) är en samlingsbeteckning för kväveoxid (NO), kvävedioxid (NO2) och dikväveoxid (N2O). När kvävedioxid upplöses i vatten bildas salpetersyra (HNO3) som har en försurade effekt på miljön.
Den dominerande utsläppskällan av kväveoxider är transportsektron. Den svarar för 60 % av de totala utsläppen i Östergötland. År 1991 beräknade Länsstyrelsen i Östergötland de totala kväveoxidutsläppen i Östergötland till 16.000 ton.
Hälsoeffekter
Kväveoxider är en samlingsbeteckning för kväveoxid (NO), kvävedioxid (NO2) och dikväveoxid (N2O).
Trafiken är den huvudsakliga källan för exponering av NOx i tätorter. Utomhuskoncentrationen av NOx är högre under rusningstider, under vintertid när uppvärmning behövs och under inversionsperioder. I hem med gasspisar eller gaseldade varmvattenberedare är koncentrationen av NO2 i allmänhet högre inomhus än utomhus. I ishallar, där kväve används som kylmedium, har mycket höga kvävedioxidhalter ibland uppmäts.
Av de olika kväveoxiderna är kvävedioxid den som har störst betydelse ur hälsosynpunkt. På grund av sin lägre vattenlöslighet ger kvävedioxid vid inandning påverkan långt ner i luftvägarna (lungorna). Slemhinnebesvär, luftvägsinfektioner, halsont och ögonirritationer har konstaterats. Genom att kvävedioxid irriterar slemhinnorna, kan allergiframkallande ämnen lättare ta sig genom dessa och ge allergiska besvär. Särskilt utsatta är astmatiker. Cirka 3-5 % av Sveriges befolkning lider av astma och andra kroniska luftvägssjukdomar.
Hos barn som exponerats för förhöjda kvävedioxidhalter har luftvägsbesvär påvisats.
Många människor upplever besvär av lukt, huvudvärk och yrsel redan vid låga kvävedioxidhalter.