Vikingen hemma

När vikingen inte var på sina erövringståg och dylikt så rörde hans liv sig om familjen, dess försörjning och välfärd. Familj och heder betydde mycket för en Viking och han försvarade dessa två till sista blodsdroppen. Trots detta så kunde det hända att fattiga familjer övergav sina barn i skogen. Både månggifte och skilsmässa var också tillåtet för vikingarna.

Vikingarna åt bara två mål på dagen. Först på morgonen åt man dagvard med vilken man skulle orka arbetet på dagen. Sen på kvällen åt man kvällsvard som kvinnorna tillagat. Gäster blev frikostigt bjudna, vikingarna var faktiskt mycket gästfria. När man åt så ägnade man inte så mycket tid åt bordskick utan alla åt direkt ur en stor gryta. Några stränga regler kring bordet fanns dock på vissa ställen. Husets man kunde som exempel få välja sin portion först, när han sedan var klar skulle alla andra också vara klara, mätta eller ej.

Vikingarna åt helst kokt kött och kokt fisk. Dock så stekte de också maten ibland. Köttsoppa och gröt åts också plus olika sorters grönsaker. För att få smak till maten brände man tång (för salt) eller tog salt direkt ur saltvattnet, vitlök användes också.

Eftersom vikingarna ofta var ute och reste så var konserveringsmetoder viktiga. De vanligaste var is och salt. Rök eller soltorkning kunde också användas. På vintern var konserveringsmetoderna extra viktiga eftersom det var svårt att fiska och grönsaker var svåra att få tag på.

Vikingarna levde inte på sina härjningståg som många trodde på denna tid. Åkerbruk och boskapsskötsel var det man ofta levde på. Den fria bonden var den som drev både utvandringar från Norden och nybyggarsamhällena och -gårdarna i Norden. Samhällena i Norden tedde sig på olika sätt. I Sverige bosatte folk sig dock både i enskilda hus och i byar. Tätast bebyggelse återfanns i Öster- och Västergötland samt i Svearnas land från Vänern till Uppland.

Levnadsstandarden höjdes under vikingatiden. Bättre sätt att bruka jorden började också användas av vikingarna. Den första omgången utsäde myllrades ofta direkt ner i svedjemarkens aska som var väldigt näringsrik, skörden blev på detta sätt riklig. Efter tre-fyra år blev dock jorden oanvändbar och den fick då kanske överges för åtta-tio år. Detta problem löstes med plogen som kunde luckra och vända myllan. Kalk och märgel användes för att gödsla jorden och efter vintrarna när boskapen stått inne kunde deras gödsel användas vid vårbruket .

Vikingarna ägnade sig också åt jakt och fiske för att överleva. Detta var dock vanligast i Danmark men Det förekom även bland svenska vikingar. Vikingarna jagade hjort, björn och vildsvin med vanliga jaktredskap som pil båge och spjut (samma vapen som användes i strid). Vid fisket hade man fiskeredskap som nät, krokar och fällor .

Slutligen kan man säga att den så krigiske vikingen var en ganska lugn bonde när han var i sitt hemland. Detta skall dock inte tolkas som han var ofarlig, vikingen var faktiskt också en farlig krigare.