Stadgar
för
IOGT-NTO-rörelsen
GRUNDSATSER OCH PROGRAM FÖR IOGT-NTO-RÖRELSEN
Grundsatser
IOGT-NTO-rörelsen bygger sin verksamhet på principen att alla människor har lika rätt till frihet, personlig utveckling och lycka. Dess arbete har sin grund i viljan att medverka till bättre levnadsbetingelser för alla.
IOGT-NTO-rörelsen hävdar, att samförstånd och samarbete mellan jordens folk är de bästa förutsättningarna för mänskligt framåtskridande. IOGT-NTO-rörelsen vill genom sin verksamhet främja internationell gemenskap på demokratisk grund.
IOGT-NTO-rörelsen anser att den mänskliga miljön måste utformas och samhället planeras med utgångspunkt från människans behov av gemenskap och trygghet.
IOGT-NTO-rörelsen hävdar, att social och kulturell utveckling främjas av att materiella tillgångar fördelas så att alla människor får del av välfärd och trygghet.
IOGT-NTO-rörelsen hävdar, att solidaritet och känsla av gemensamt medmänskligt ansvar hos den enskilde till fullo kan utvecklas endast i ett fritt samhälle, byggt på principen om alla människors lika rätt och värde.
Alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt är en belastning för den enskilda människan och samhället. IOGT-NTO-rörelsen vill därför genom sin verksamhet tränga tillbaka bruket av dessa gifter och kräver för medlemskap helnykterhet och avhållsamhet från narkotika.
Program
IOGT-NTO-rörelsen vill för att förverkliga sina grundsatser
bygga upp en världsomfattande folkrörelse, som inom sig samlar män och kvinnor utan hänsyn till ras, nationalitet, religion, social ställning eller politisk åskådning.
verka för en demokratiskt förankrad långsiktig miljö- och samhällsplanering.
bedriva studie- och föreningsarbete som på ett stimulerande sätt möter människors behov av gemenskap och meningsfylld samvaro.
påverka lösningen av samhälls- och kulturfrågor genom att stimulera medlemmarna till studier av och engagemang i samhällslivet och sociala skeenden.
arbeta för personlig helnykterhet.
informera om effekter och skadeverkningar vid bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra gifter, som används i berusande syfte.
påverka opinion och beslutande organ i samhället i syfte att genom lagstiftning och upplysning i största möjliga utsträckning begränsa skadeverkningarna av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel.
hjälpa alkohol- och narkotikaskadade till rehabilitering och bättre levnadsvillkor.
Stadgar
för
IOGT-NTO-rörelsen
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO
§ 1 Organisation
Förbundet IOGT-NTO är en nykterhets- och kulturorganisation, verksam i Sverige.
Förbundet IOGT-NTO är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet. Förbundet utgör en del av världsorganisationen IOGT.
Förbundet IOGT-NTO bedriver sitt arbete i nära samverkan med Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) och IOGT-NTO:s Juniorförbund.
De fyra förbunden betecknas sammantaget IOGT-NTO-rörelsen. Förbunden, som är IOGT-NTO-rörelsens fyra organisationsgrenar, utgår i sin verksamhet från samma grundsatser och program.
§ 2 Beslutande organ
IOGT-NTO:s beslutande organ är kongressen och förbundsstyrelsen på riksplanet, distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen på distriktsplanet samt föreningsmötet och föreningsstyrelsen på lokalplanet.
För IOGT-NTO, UNF, NSF och IOGT-NTO:s Juniorförbund fungerar som samverkande beslutande organ riksstyrelsen på riksplanet, distriktsrådet på distriktsplanet samt, där verksam krets finns, kretsårsmötet och kretsstyrelsen på lokalplanet.
§ 3 Medlemskap
Medlem i IOGT-NTO är den som undertecknat gällande medlemsförbindelse och är registrerad i förbundets centrala medlemsregister. Medlem kan tillhöra förening eller vara direktansluten till distrikt eller förbund. Lokalt medlemskap kan innehas i flera föreningar. Förbundsmedlemskapet är dock knutet till enbart en förening.
Medlemskap i IOGT-NTO erhålls från och med det år 12 års ålder uppnås. Medlem i IOGT-NTO är till och med det år 25 års ålder uppnås även medlem i UNF. Medlem i UNF är tillika medlem i IOGT-NTO. Medlem i NSF är fr.o.m. året efter det 25 års ålder uppnåtts tillika medlem i IOGT-NTO. Löftesbunden medlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund är tillika medlem i IOGT-NTO. Varje medlem i IOGT-NTO liksom varje medlem i UNF samt varje löftesbunden medlem i NSF och IOGT-NTO:s Juniorförbund betecknas som medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Löftesbunden medlem är medlem som avgivit medlemsförbindelse enligt § 4.
§ 4 Medlemsförbindelse
Den som önskar inträda som medlem i IOGT-NTO-rörelsen ska skriftligen avge följande medlemsförbindelse:
Som medlem lovar jag att göra mitt bästa för att främja IOGT-NTO-rörelsens syften sådana de framgår i grundsatser och program. Därmed lovar jag att leva helnyktert, dvs att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
§ 5 Medlemsavgift
Medlem ska erlägga avgift, vars storlek fastställs av kongress, distrikts- och föreningsårsmöte. Kongressen kan besluta om avgiftsbefrielse för medlemmar över viss ålder.
Distrikts- och föreningsårsmöte kan fatta beslut om lokal avgift.
§ 6 Upphörande av medlemskap
Medlemskapet upphör om medlem skriftligen begär detta. Medlem som brutit mot i medlemsförbindelsen avgivet löfte eller som trots påminnelse försummat att erlägga medlemsavgift kan uteslutas genom beslut av föreningsstyrelse eller av förbundsstyrelsen efter föreningens eller distriktets hörande.
Medlem som uppenbarligen motverkar förbundets syften sådana de framgår av grundsatser, program och stadgar kan uteslutas genom beslut av förbundsstyrelsen.
Beslut om uteslutning ska tillställas den uteslutne och i förekommande fall dennes förening för kännedom. Beslut av föreningsstyrelse kan överklagas av den uteslutne inom en månad hos förbundsstyrelsen, som har möjlighet att upphäva detta.
KAPITEL II
BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO SOM RIKSORGANISATION
§ 7 Organisation
Förbundets primära enheter är föreningarna. De är sammanförda i distrikt, vars gränser fastställs av riksstyrelsen. För lokal samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen kan kretsar organiseras.
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna utövas denna funktion av en förbundsstyrelse. För samverkan med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen är förbundet representerat i den gemensamma riksstyrelsen.
För verksamhet inriktad på avgränsad yrkesgrupp, näringsgren eller samhällssektor kan yrkessektion inrättas. Bildandet av yrkessektion godkännes av kongressen.
Medlem i yrkessektion är också medlem i IOGT-NTO. Avgiftens storlek fastställs av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse i samråd med respektive yrkessektions styrelse.
Yrkessektion leds av en styrelse som utses på sätt som anges i sektionens stadgar. Till styrelsen adjungeras en ledamot av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse. Till IOGT-NTO:s förbundsstyrelse adjungeras en ledamot ur styrelsen från respektive yrkessektion. Yrkessektionen äger dessutom rätt att utse fem ombud med yttrande och förslagsrätt till IOGT-NTO:s kongress.
§ 8 Kongress
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen till vilken alla distrikt äger utse ombud. Ordinarie kongress hålls vartannat år på tid och plats som beslutas av kongressen.
IOGT-NTO:s, Ungdomens Nykterhetsförbunds och IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser samordnas till tid och plats.
Extra kongress kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen, riksstyrelsen och revisorerna. Om minst fem distrikt så påkallar ska extra kongress hållas. Vid extra kongress behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett kongressens hållande. Vid extra kongress äger de ombud rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie kongress.
Kallelse till ordinarie kongress utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra kongress senast en månad före kongressens öppnande.
Motion till ordinarie kongress kan inges av varje medlem, förening och distrikt. Förbundsstyrelsen meddelar senast dag för inlämnande av motioner till kongress, dock får detta datum infalla längst tio veckor före kongress öppnande. Förbundsstyrelsen och i förekommande fall riksstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kongressen ska vara ombuden, distriktsstyrelserna och revisorerna tillhanda senast tjugo dagar före kongressens öppnande. För beredning av ärenden vid kongress utser förbundsstyrelsen de utskott den finner påkallat. Valet ska dock fastställas av kongressen.
Ordinarie kongress utser valberedning med fem ledamöter och fem ersättare med uppgift att förbereda valen vid nästkommande kongress. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med motsvarande organ inom övriga förbund. Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-förbundet, att ta initiativ till sådant samråd.
Kongressen är beslutsmässig när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande, dock minst femtio ombud.
§ 9 Ombud vid kongress
Kongressen omfattar etthundra ombud. Varje distrikt representeras av minst två ombud. Därefter kvarvarande platser fördelas efter distriktens antal förbundsmedlemmar, som erlagt stadgeenliga medlemsavgifter senast per den 31 december närmast föregående år eller är avgiftsbefriade, enligt ojämkad uddatalsmetod.
§ 10 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kongress tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av förbundsstyrelsen samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av riksstyrelsen och representant utsedda av yrkessektion. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingspresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör kongressen.
§ 11 Ärenden vid kongress
Vid ordinarie kongress ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade deltagare samt huruvida kongressen är beslutsmässig
c) val av ordförande och sekreterare för kongressen, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) fastställande av valda kongressutskott
f) föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen
k) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
l) fastställande av medlemsavgift
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod
o) fastställande av ekonomisk plan för närmast kommande verksamhetsperiod
p) beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieledare och lägst två ledamöter samt i förekommande fall suppleanter i förbundsstyrelsen
r) val av ordförande samt ytterligare två ledamöter i riksstyrelsen
s) val av två revisor med två suppleanter
t) val av valberedning om fem ledamöter, varav en sammankallande, jämte fem suppleanter
u) eventuella ytterligare val
v) beslut om tid och plats för kommande kongresser
w) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kongressen ska inom fyra månader tillställas den avgående och den nytillträdda förbundsstyrelsen, ombuden och revisorerna samt distrikten och tillhandahållas kretsar och föreningar.
§ 12 Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen ska bestå av lägst sju ledamöter valda av kongressen för tiden intill nästa ordinarie kongress. Kongressen kan utse suppleanter. Tre av ledamöterna är också ledamöter av riksstyrelsen. Ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare väljs särskilt.
§ 13 Förbundsstyrelsens uppgifter
Förbundsstyrelsen är IOGT-NTO:s verkställande organ. Styrelsen utses av kongressen och handhar den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundets stadgar och av kongressen fattade beslut samt är mellan kongresserna förbundets högsta beslutande organ.
För varje verksamhetsperiod, omfattande två kalenderår, ska finnas arbetsplan och ekonomisk plan.
Förbundsstyrelsen upprättar i samverkan med riksstyrelsen förslag till arbetsplan och ekonomisk plan för förbundet.
Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse. Berättelsen ska överlämnas till revisorerna senast den 15 mars året efter räkenskapsåret.
§ 14 Riksstyrelse
Riksstyrelsen utgörs av nio ledamöter. Ordföranden samt ytterligare två ledamöter utses av IOGT-NTO:s kongress bland till IOGT-NTO:s förbundsstyrelse valda ledamöter.
Ungdomens Nykterhetsförbunds respektive IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser samt Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds förbundsstyrelse utser bland de till respektive förbundsstyrelser valda ledamöterna vardera två personer, som ingår i riksstyrelsen. Övriga ledamöter i förbundsstyrelserna är suppleanter i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning respektive styrelse beslutar.
Riksstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse utskott. Styrelsen är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande.
§ 15 Riksstyrelsens uppgifter
Riksstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser.
Riksstyrelsen handhar för förbunden gemensamma frågor och andra frågor om vilka enighet råder.
Riksstyrelsen kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av riksstyrelsen fattas av IOGT-NTO:s, Ungdomens Nykterhetsförbunds och IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning.
Vid tillämpning av denna paragraf gäller att riksstyrelsen för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor, som NSF:s förbundsmöte respektive förbundsstyrelse i samråd med riksstyrelsen beslutar överlämna till denna.
NSF:s representanter i riksstyrelsen deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra förbunden.
§ 16 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom förbundet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, dock att ombud till kongress ska vara förbundsmedlem i IOGT-NTO.
§ 17 Firmateckning
Förbundets firma tecknas på sätt som förbundsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 18 Ekonomisk förvaltning
Förbundsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för förbundet.
§ 19 Särskild verksamhet
För förvaltning av gåvofonds- och stiftelsemedel samt uppförande och förvaltning av fast egendom eller annan särskild verksamhet kan förbundet bilda speciella associationer.
Förbundet kan äga aktier eller andra andelar i associationer som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller bedriver förlags- eller annan kommersiell verksamhet. Förbundets företrädare i sådana associationer utses av förbundsstyrelsen.
§ 20 Revision
Kongressen utser för tiden intill nästa ordinarie kongress två revisorer med två suppleanter.
Revisorerna utser inom sig föredragande revisor. Revisorerna utser efter samråd med de övriga förbundens revisorer en auktoriserad revisor, som bör vara gemensam för de fyra förbunden
Revisorerna ska följa förbundsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga kongressen berättelser med förslag rörande fastställande av balansräkningarna och frågan om ansvarsfrihet.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning inom lokalorganisationer, kretsar och distrikt inom IOGT-NTO.
§ 21 Upplösning
Beslut om upplösning av IOGT-NTO kan fattas genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande kongresser, varav minst en ordinarie.
Ekonomisk behållning ska vid upplösning fördelas mellan kvarvarande förbund inom IOGT-NTO-rörelsen eller, om sådant eller sådana förbund ej finns, disponeras på sätt som beslutas i samband med beslut om upplösning.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO-DISTRIKT
§ 22 Organisation
IOGT-NTO-distriktet består av dess lokalföreningar och medlemmar.
Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ.
Mellan distriktsårsmöten utövas denna funktion av distriktsstyrelsen.
IOGT-NTO-distriktet bedriver sitt arbete i nära samverkan med UNF:s, IOGT-NTO:s Juniorförbunds och NSF:s distriktsorganisationer. Distriktsrådet utgör de fyra distriktens gemensamma organ. För distriktet gäller att verkställa sin del i den av kongressen fastställda arbetsplanen.
§ 23 Distriktsårsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet, till vilket alla föreningar äger utse ombud. Ordinarie distriktsårsmöte hålls varje år på tid och plats som beslutas av närmast föregående distriktsårsmöte, dock senast under den vecka då 15 april infaller och minst tio veckor före kongressen. IOGT-NTO:s, Ungdomens Nykterhetsförbunds och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten bör samordnas till tid och plats.
Extra distriktsårsmöte kan hållas efter beslut av distriktsstyrelsen, distriktsrådet, revisorerna eller förbundsstyrelsen eller då minst en tredjedel av distriktets föreningar så begär. Extra distriktsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Kallelse till ordinarie distriktsårsmöte utfärdas av distriktsstyrelsen minst två månader och till extra distriktsårsmöte minst en månad före mötet.
Motion till ordinarie distriktsårsmöte kan inges av varje medlem, förening och krets inom distriktet och ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast sex veckor före mötets öppnande. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till distriktsårsmöte ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast fjorton dagar före mötets öppnande.
Valberedning utses av årsmöte. För beredning av ärenden kan distriktsstyrelsen utse utskott. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med motsvarande organ inom övriga distrikt.
Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-distriktet, att ta initiativ till sådant samråd.
Distriktsårsmöte är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.
§ 24 Distriktsårsmötesombud
Val av föreningsombud med suppleanter till distriktsårsmöte sker vid förenings årsmöte och grundar sig på antalet betalande och avgiftsbefriade förbundsmedlemmar enligt medlemsantal per 31 december närmast föregående år. Varje IOGT-NTO-förening väljer två ombud med fyra suppleanter. Medlemsantal över 50 berättigar till ytterligare ett ombud med två suppleanter per påbörjat 50-tal medlemmar utöver de första 50.
Om antalet distriktsårsmötesombud vid beräkning enligt ovan totalt understiger femtio, tilldelas föreningarna ytterligare mandat enligt ojämkad uddatalsmetod så att totalantalet ombud uppgår till femtio.
Om antalet IOGT-NTO-föreningar i distriktet understiger fem eller antalet medlemmar trehundra, äger distriktsstyrelsen fastställa ett lägre totalantal ombud. Distriktsstyrelsen ska snarast efter årsskiftet utfärda meddelande om varje förenings mandatantal.
Mandat avser tiden intill dess val av ombud till nästföljande ordinarie distriktsårsmöte ägt rum. Uppgift om valda ombud och ersättare ska tillställas distriktsstyrelsen senast fyra veckor före mötets öppnande. Det ska anges i vilken ordning ersättare vid förfall för ombud ska inkallas.
§ 25 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid distriktsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av distriktsstyrelsen samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av distriktsrådet. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingspresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 26 Distriktsårsmötesärenden
Vid ordinarie distriktsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade distriktsårsmötesdeltagare samt huruvida distriktsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) fastställande av valda distriktsårsmötesutskott
f) föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen
k) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
l) fastställande av fördelning av distrikts- och lokala avgifter för nästkommande år
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande år
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande år
p) beslut om antal ledamöter och suppleanter i distriktsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt eventuella ytterligare ledamöter och suppleanter
r) val av två ledamöter med en förstesuppleant i distriktsrådet bland till distriktsstyrelsen valda ledamöter
s) val av två revisorer med två suppleanter
t) val av valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande
u) val av kongressombud med dubbla antalet suppleanter det år som kongressen hålls
v) val av ett kongressombud med två suppleanter till IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongress det år som kongress hålls
w) eventuella ytterligare val
x) fastställande av tid och plats för nästa distriktsårsmöte
y) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från distriktsårsmöte ska inom två månader tillställas förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsens och distriktsrådets ledamöter, revisorerna och samtliga föreningar inom distriktet samt i övrigt hållas tillgängligt på distriktsexpeditionen eller hos distriktsstyrelsens ordförande.
§ 27 Distriktsstyrelse
Distriktsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter valda för en eller två verksamhetsperioder. Därvid väljs ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare särskilt. Distriktsårsmötet kan därutöver utse suppleanter. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§ 28 Distriktsstyrelsens uppgifter
Distriktsstyrelsen ansvarar inför årsmötet för distriktets verksamhet och ekonomi.
Distriktsstyrelsen ska medverka till att lokalföreningarna bedriver en differentierad och kontinuerlig verksamhet, handlägga frågor rörande sådana aktioner och arrangemang som icke ska genomföras tillsammans med annan organisationsgren samt i övrigt de frågor som distriktsårsmötet beslutar.
För varje verksamhetsår, vilket sammanfaller med kalenderår, ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för distriktet.
Distriktsstyrelsen upprättar verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
Distriktsstyrelsen ska arbeta för att minst en förening ska verka inom varje kommun.
§ 29 Distriktsråd
Distriktsrådet utgörs av nio ledamöter, representerande de fyra organisationsgrenarna. Varje organisationsgrens årsmöte utser två ledamöter och en första suppleant bland till distriktsstyrelsen valda ledamöter. Övriga ledamöter i distriktsstyrelserna är suppleanter i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning distriktsstyrelsen beslutar.
Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. I distriktsrådet inträder som ledamot förstesuppleanten i den distriktsstyrelse varifrån distriktsrådsordföranden hämtas. Rådet är beslutsmässigt då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
§ 30 Distriktsrådets uppgifter
Distriktsrådet verkar för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser inom distriktsområdet och för att samtliga organisationsgrenar ska bedriva föreningsverksamhet inom varje kommun.
Distriktsrådet bör handha för organisationsgrenarna gemensamma frågor såsom distriktsexpedition, personalfrågor, ekonomisk förvaltning och gemensamma organisationsfrågor.
Distriktsrådet kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av rådet fattas av IOGT-NTO:s, Ungdomens Nykterhetsförbunds och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöte, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning. Vid tillämpning av denna paragraf gäller att distriktsrådet för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor som NSF:s distriktsårsmöte respektive distriktsstyrelse i samråd med distriktsrådet beslutar överlämna till detta. NSF:s representanter i distriktsrådet deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra distrikten.
§ 31 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom distriktet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Ombud till distriktsårsmöte ska därtill vara förbundsmedlem i IOGT-NTO.
§ 32 Firmateckning
Distriktets firma tecknas på sätt som distriktsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 33 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår.
Bank- och postgirokonton tecknas enligt distriktsstyrelsens beslut.
Distriktsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för distriktet.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tre veckor före distriktsårsmötet.
§ 34 Expedition och personal
IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund och IOGT-NTO:s Juniorförbund bör ha gemensam distriktsexpedition och kan anställa personal gemensamt. Frågor rörande gemensam expedition och personal avgörs av distriktsrådet.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 35 Revision
Distriktsårsmötet utser för tiden intill nästa ordinarie distriktsårsmöte två revisorer med två suppleanter. Revisorerna kan därtill utse auktoriserad eller godkänd revisor.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning.
§ 36 Samgående och upplösning
Beslut rörande samgående mellan distrikt eller upplösning av distrikt fattas av kongressen efter förslag av riksstyrelsen. Vid upplösning förfogar förbundet över kvarvarande egendom.
§ 37 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas för distrikt ska intas vad här föreskrivits i § 22–36 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO-FÖRENING
§ 38 Organisation
IOGT-NTO:s primära enhet och lokalorganisation är föreningen. Förening ska bestå av minst fem medlemmar.
Föreningens högsta beslutande organ är föreningsmötet. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.
Konstituering av förening, dennas namn och nummerbeteckning fastställs av förbundsstyrelsen.
Förening bör samverka i IOGT-NTO-krets, tillsammans med övriga lokalorganisationer inom IOGT-NTO-rörelsen i kommunen.
§ 39 Föreningsmöte
Årsmöte ska hållas senast den 15 februari varje år. Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distrikts- och förbundsstyrelse rätt att utlysa detta.
Kallelse till årsmöte utfärdas senast fyra veckor före mötet på sätt som föreningsmöte beslutar. Årsmöte och annat föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem medlemmar i föreningen är närvarande.
Motion till årsmöte kan inges av varje medlem i föreningen och ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor före mötet. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Föreningsmöten utöver årsmöte hålls på tid och plats som föreningsmöte eller styrelsen beslutar.
§ 40 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid föreningsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i föreningen. Ingen äger rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 41 Årsmötesärenden
Vid föreningsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande röstberättigade medlemmar
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelser
g) föredragning av revisorernas berättelse
h) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
i) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i föreningsstyrelsen
j) ställningstaganden ifråga om motioner och förslag
k) fastställande av eventuell särskild lokal avgift för nästkommande år
l) beslut om ersättningar
m) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
n) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
o) beslut om antal ledamöter i styrelsen samt om ledamöternas mandattid
p) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieledare samt eventuella ytterligare styrelseledamöter
q) val av två revisorer med minst en suppleant
r) val av valberedning med minst två suppleanter
s) eventuellt val av ansvarig juniorledare
t) val av ombud med suppleanter till distriktsårsmötet
u) eventuellt val av ombud till juniordistriktets årsmöte
v) förrättande av eventuella ytterligare val
w) fastställande av tid och plats för nästa årsmöte
x) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
§ 42 Föreningsstyrelse
Föreningsstyrelsen ska bestå av minst fem ledamöter, vilka utses av årsmötet för ett eller två år. Därvid väljs ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare särskilt.
Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen ska verka för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som stadgas i § 43. Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse samt förslag till arbetsplan och ekonomisk plan.
§ 43 Föreningsverksamhet
Föreningen ska söka bedriva en differentierad verksamhet som på ett stimulerande sätt söker möta människors behov av meningsfylld samvaro och vilja att bidra till IOGT-NTO-rörelsens och samhällets utveckling.
Föreningen ska uppmuntra till ungdoms-, junior- och scoutverksamhet.
Föreningen ska söka bedriva juniorverksamhet, organiserad som juniorförening av IOGT-NTO:s Juniorförbund. För sådan juniorförening utser föreningen ansvarig juniorledare, som ingår i föreningens styrelse. Därjämte kan utses biträdande juniorledare.
Föreningen ska söka påverka lösningen av samhällsfrågor i sitt verksamhetsområde genom engagemang i samhällslivet och särskilt verka för en demokratiskt förankrad långsiktig miljö- och samhällsplanering.
Föreningen ska motarbeta användningen av alkohol, narkotika och andra därmed jämförbara beroendeframkallande medel och arbeta för att så många som möjligt genom medlemskap i föreningen ansluter sig till en helnykter livsföring.
I föreningens verksamhet äger varje medlem av IOGT-NTO-rörelsen rätt att delta. Föreningen ska avge årlig rapport om sin verksamhet till krets-, distrikts- och förbundsstyrelsen.
För föreningen gäller att fullgöra sin del i den av distriktsårsmötet fastställda arbetsplanen
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för föreningens verksamhet.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 44 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom föreningen är varje medlem av IOGT-NTO-rörelsen. Valbar till uppdrag som krets- och distriktsombud är förbundsmedlem i IOGT-NTO.
§ 45 Firmateckning
Föreningens firma tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare ska vara myndiga. I firmabeteckningen ska ordet IOGT-NTO ingå.
§ 46 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet föreningens medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt föreningens beslut.
Kretsstyrelsen kan, om föreningen så beslutar, ansöka om och förvalta offentliga bidrag till föreningens verksamhet.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmötet. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 47 Fastighetsförvaltning
Förening som äger fast egendom kan för förvaltning av denna utse fastighetsstyrelse eller instifta särskild ekonomisk förening. I sådan förenings stadgar ska inskrivas att föreningsstämma utgörs av medlemmar i stiftelseföreningens årsmöte. Sådana stadgar ska för att äga giltighet ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
Fastigheter ägda av förening, distrikt eller riksorganisation är att betrakta som alkoholfria lokaler.
§ 48 Revision
Årsmöte utser två revisorer med minst en suppleant. Revisorerna ska följa styrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning och förelägga årsmötet berättelse med förslag rörande fastställande av balansräkning och frågan om ansvarsfrihet.
Distrikts- och förbundsstyrelse äger rätt att föranstalta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.
§ 49 Samgående med annan förening
Förening som önskar sammangå med annan förening ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska delges distriktsstyrelsen, som med sitt yttrande översänder beslutet till förbundsstyrelsen för fastställelse.
Krets-, distrikts- och förbundsstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan föreningar. Sådant initiativ bör tas av distriktsstyrelsen då beslutsmässigt föreningsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 50 Upplösning av förening
Förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på föreningsmöte. Till detta ska varje medlem senast 14 dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse av vilken ärendets art ska framgå. Kallelse till sådant möte ska även tillställas det distrikt och den krets föreningen tillhör. Om beslutsmässigt föreningsmöte ej kunnat samlas äger distrikts- eller förbundsstyrelse efter samråd med föreningens medlemmar att besluta om upplösning av föreningen.
Vid upplösning av förening ska dennas medlemmar genom initiativ av distrikts- eller förbundsstyrelse erbjudas medlemskap i annan förening eller direktanslutning till distrikt eller förbund.
Upplöses förening tillhör dess behållna egendom distriktsorganisationen.
§ 51 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av förening ska intas vad här föreskrivits i § 38–50 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL V
SAMVERKAN I IOGT-NTO-KRETS
§ 52 Organisation
IOGT-NTO-krets består av de lokalorganisationer inom förbunden IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF som anslutit sig till kretsen.
En krets verksamhetsområde omfattar en primärkommun.
Kretsen kan om särskilda skäl föreligger och efter beslut av distriktsrådet omfatta fler kommuner eller del av kommun.
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet.
Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en styrelse.
§ 53 Kretsårsmöte
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, till vilket alla lokalorganisationer som anslutit sig till kretsen äger utse ombud.
IOGT-NTO-förening, UNF-förening och NSF-kår får utse två ombud och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal förbundsmedlemmar. Förening inom IOGT-NTO:s Juniorförbund representeras av sin ansvarige juniorledare och därutöver av ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
Med medlem avses enligt denna paragraf endast löftesbunden medlem som erlagt stadgeenlig medlemsavgift för närmast föregående kalenderår senast vid detta års slut eller är avgiftsbefriad.
Ordinarie kretsårsmöte ska sammanträda till årsmöte senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst en tredjedel av anslutna lokalorganisationer så begär eller kretsstyrelsen så beslutar. Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Extra kretsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distriktsrådet eller riksstyrelsen rätt att utlysa sådant möte. Kretsårsmöte är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
Motion till kretsårsmöte kan inges av varje ansluten lokalorganisation inom kretsen och varje löftesbunden medlem i dessa. Motion ska vara kretsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kretsårsmötet ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast en vecka före mötets öppnande.
§ 54 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kretsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till närvarande som ej är medlem.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 55 Årsmötesärenden
Vid kretsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet röstberättigade samt beslut huruvida kretsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
k) ställningstagande i fråga om motioner och förslag
l) beslut om föreningsavgift till kretsen
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
p) beslut om antal ledamöter i kretsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt ytterligare eventuella styrelseledamöter
r) val av fyra styrelsesuppleanter
s) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) fastställande av tid och plats för nästa kretsårsmöte
v) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kretsårsmöte ska inom tre veckor tillställas distriktsrådet, riksstyrelsen, revisorerna samt varje ansluten lokalorganisation samt i övrigt hållas tillgängligt på kretsexpeditionen eller hos kretsordföranden.
§ 56 Kretsstyrelse
Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. Varje i kretsen representerad organisationsgren ska vara företrädd av minst en ledamot i styrelsen.
Styrelsen utses av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder.
I krets som bedriver juniorverksamhet, organiserad som juniorförening, ska av årsmöte utses ansvarig juniorledare att ingå i styrelsen. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
§ 57 Kretsens uppgifter
Kretsstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för kretsens verksamhet. Styrelsen upprättar förslag till dessa planer. Därvid beaktas behovet av en efter rådande förhållande lämplig arbets- och resursfördelning mellan kretsen och lokalorganisationerna.
Personal anställs och entledigas av kretsstyrelsen. Arbetsledare för personal utses av kretsstyrelsen. Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med distriktsråd och riksstyrelse, som har att godkänna sökande och förslag till anställningsavtal.
§ 58 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom kretsen är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Valbar som ombud till kretsårsmöte är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, som är löftesbunden förbundsmedlem i ansluten lokalorganisation inom kretsen.
§ 59 Firmateckning
Kretsens firma, som bör utgöras av kommunnamn eller motsvarande och ordet IOGT-NTO-krets, tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare ska vara myndig.
§ 60 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna samt av kretsen förvaltade medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt kretsens beslut.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmöte. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 61 Revision
Kretsårsmötet utser två revisorer med två suppleanter. Distriktsråd och riksstyrelse äger rätt föranstalta om revision av kretsstyrelsens räkenskaper och förvaltning.
§ 62 Samgående med annan krets
Krets som önskar sammangå med annan krets ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet översänds till distriktsrådet för fastställelse.
Distriktsråd och riksstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Sådant initiativ ska tas av distriktsrådet då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 63 Upplösning av krets
Krets kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på kretsårsmötet. Till detta ska varje förening senast fjorton dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse av vilken ärendets art ska framgå.
Krets kan upplösas genom beslut av distriktsråd eller riksstyrelse. Sådant beslut kan fattas då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas och samgående med annan krets ej heller åstadkommas. Vid upplösning av krets förfogar distriktsrådet över kvarvarande egendom.
§ 64 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av krets ska intas vad här föreskrivits i § 52–63 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av riksstyrelsen.
KAPITEL VI
BESTÄMMELSER ANGÅENDE RÄTTSFÖRHÅLLANDEN
§ 65
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTO eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTO eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen, om de innebär att föreningen, kretsen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
f) gör sig av med arkivalier eller arbetsmaterial av större värde,
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom skall också gälla byggnader på ofri grund.
Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
Föreningar och distrikt skall redovisa kapital, som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom, till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet skall förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan skall förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.
KAPITEL VII
BESTÄMMELSER ANGÅENDE STADGEÄNDRING
§ 66 Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut vid två kongresser eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid en ordinarie kongress. Stadgeändring gäller från den tidpunkt kongressen beslutar. Stadgeändring som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast genomföras genom samstämmiga kongressbeslut av samtliga organisationsgrenar det berör.
§ 67 Förhållande till annat förbund
Som stadgar som rör förhållande till annat förbund betraktas de som behandlar
a) samverkan i IOGT-NTO-rörelsen (§ 1; NSF § 1),
b) samtidigt medlemskap i fler än ett förbund (§ 3),
c) medlemsförbindelsen (§ 4; NSF § 3),
d) riksstyrelsen sammansättning och funktion (§ 2, 14, 15; NSF § 16),
e) distriktsrådets sammansättning och funktion (§ 2, 22; NSF § 21),
f) fastställande av distriktsgränser (§ 7, 36),
g) IOGT-NTO-kretsar (§ 2, kap. V; NSF kap. V),
h) rörelsesamordnad verksamhet (§ 8, 23; NSF § 8),
i) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens beslutande församlingar (§ 10, 25; NSF § 6, 25),
j) rätt att delta i IOGT-NTO-rörelsens verksamhet (§ 43),
k) valbarhet till förtroendeuppdrag (§ 16, 31, 44), eller
l) stadgeändringar som rör förhållande till annat förbund (§ 66, 67; NSF § 62, 63).
Stadgar
för
Ungdomens Nykterhetsförbund
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR UNF
§ 1 Organisation
Ungdomens Nykterhetsförbund är en nykterhets- och kulturorganisation, verksam i Sverige.
Ungdomens Nykterhetsförbund är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet. Förbundet utgör en del av världsorganisationen IOGT.
Ungdomens Nykterhetsförbund bedriver sitt arbete i nära samverkan med IOGT-NTO, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) och IOGT-NTO:s Juniorförbund.
De fyra förbunden betecknas sammantaget IOGT-NTO-rörelsen. Förbunden, som är IOGT-NTO-rörelsens fyra organisationsgrenar, utgår i sin verksamhet från samma grundsatser och program.
§ 2 Beslutande organ
UNF:s beslutande organ är kongressen och förbundsstyrelsen på riksplanet, distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen på distriktsplanet samt föreningsmötet och föreningsstyrelsen på lokalplanet.
För UNF, IOGT-NTO, NSF och IOGT-NTO:s Juniorförbund fungerar som samverkande beslutande organ riksstyrelsen på riksplanet, distriktsrådet på distriktsplanet samt, där verksam krets finns, kretsårsmötet och kretsstyrelsen på lokalplanet.
§ 3 Medlemskap
Medlem i UNF är den som undertecknat gällande medlemsförbindelse och är registrerad i förbundets centrala medlemsregister. Medlem kan tillhöra UNF-förening, juniorförening, IOGT-NTO eller vara direktansluten till distrikt eller förbund. Lokalt medlemskap kan innehas i flera föreningar inom IOGT-NTO-rörelsen, förbundsmedlemskap däremot enbart i en förening inom förbundet.
Medlemskap i UNF erhålls från och med det år 13 års ålder uppnås till och med det år 25 års ålder uppnås. Medlem i UNF är tillika medlem i IOGT-NTO. Medlem i IOGT-NTO är till och med det år 25 års ålder uppnås medlem i UNF, därefter kan lokalt medlemskap innehas i en eller flera UNF-föreningar. Löftesbunden medlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund är även medlem i UNF. Varje medlem i UNF liksom varje medlem i IOGT-NTO samt varje löftesbunden medlem i NSF och i IOGT-NTO:s Juniorförbund betecknas som medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Löftesbunden medlem är medlem som avgivit löfte enligt § 4.
§ 4 Medlemsförbindelse
Den som vill bli medlem i UNF ska skriftligen avge följande medlemsförbindelse:
Som medlem i UNF lovar jag att göra mitt bästa för att kämpa för ett bättre samhälle så som det framgår i IOGT-NTO-rörelsens grundsatser och program. Därmed lovar jag att leva helnyktert, dvs att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
§ 5 Medlemsavgift
Medlem ska erlägga avgift, vars storlek fastställs av kongressen.
§ 6 Upphörande av medlemskap
Medlemskapet upphör om medlem skriftligen begär detta, eller om medlem trots påminnelse försummat att erlägga sin medlemsavgift. Innan medlem på grund av sist nämnda skäl avförs ur det centrala medlemsregistret, ska distriktet ges tillfälle att förmå medlemmen betala avgiften.
Medlem som muntligen begärt medlemskapets upphörande, och som trots uppmaning inte inkommit med skriftlig begäran enligt föregående stycke, kan avföras ur det centrala medlemsregistret efter att distriktet har underrättats om den planerade åtgärden.
Medlem som brutit mot i medlemsförbindelsen avgivet löfte om helnykterhet kan uteslutas genom beslut av föreningsstyrelse eller av förbundsstyrelsen efter föreningens eller distriktets hörande.
Medlem som uppenbarligen motverkar förbundets syften sådana de framgår av grundsatser, program och stadgar kan uteslutas genom beslut av förbundsstyrelsen.
Beslut om uteslutning enligt tredje eller fjärde stycket ska tillställas den uteslutne och i förekommande fall dennes förening för kännedom. Beslut av föreningsstyrelse kan överklagas av den uteslutne inom en månad hos förbundsstyrelsen, som har möjlighet att upphäva detta.
KAPITEL II
BESTÄMMELSER FÖR UNF SOM RIKSORGANISATION
§ 7 Organisation
Förbundets primära enheter är föreningarna. De är sammanförda i distrikt vars gränser fastställs av riksstyrelsen. För lokal samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen kan kretsar organiseras.
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna utövas denna funktion av en förbundsstyrelse. För samverkan med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen är förbundet representerat i den gemensamma riksstyrelsen.
§ 8 Kongress
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen till vilken alla distrikt äger utse ombud. Ordinarie kongress hålls vartannat år på tid och plats som beslutas av kongressen.
Ungdomens Nykterhetsförbunds, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser samordnas till tid och plats.
Extra kongress kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen, riksstyrelsen eller revisorerna. Om minst fem distrikt så påkallar ska extra kongress hållas. Vid extra kongress behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett kongressens hållande. Vid extra kongress äger de ombud rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie kongress.
Kallelse till ordinarie kongress utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra kongress senast en månad före kongressens öppnande.
Motion till ordinarie kongress kan inges av varje medlem, förening och distrikt. Förbundsstyrelsen meddelar senast dag för inlämnande av motioner till kongress, dock får detta datum inte infalla senare än tio veckor före kongressens öppnande. Förbundsstyrelsen och i förekommande fall riksstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kongressen ska vara ombuden, distriktsstyrelserna och revisorerna tillhanda senast tjugo dagar före kongressens öppnande. För beredning av ärenden vid kongress utser förbundsstyrelsen de utskott den finner påkallat. Valet ska dock fastställas av kongressen.
Ordinarie kongress utser valberedning med fem ledamöter och fem ersättare med uppgift att förbereda valen vid nästkommande kongress. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med
motsvarande organ inom övriga förbund. Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-förbundet, att ta initiativ till sådant samråd.
Kongressen är beslutsmässig när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.
§ 9 Ombud vid kongress
Kongressen omfattar åttio ombud. Varje distrikt representeras av minst två ombud. Därefter kvarvarande platser fördelas efter distriktens antal förbundsmedlemmar i UNF, som erlagt stadgeenliga medlemsavgifter senast per den 31 december närmast föregående år, enligt ojämkad uddatalsmetod.
§ 10 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kongress tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor. Förhandlingpresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör kongressen.
§ 11 Ärenden vid kongress
Vid ordinarie kongress ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande röstberättigade ombud
c) ställningstagande till huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
d) ställningstagande till huruvida kongressen är beslutsmässig
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt minst två protokollsjusterare
f) fastställande av valda kongressutskott
g) föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
h) föredragning av förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser
i) föredragning av revisorernas berättelser
j) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
k) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen
l) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
m) fastställande av medlemsavgift
n) beslut om ersättningar
o) fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod
p) fastställande av ekonomisk plan för närmast kommande verksamhetsperiod
q) beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen
r) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, utbildningsledare och lägst två ledamöter
s) val av två ledamöter i riksstyrelsen
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) val av valberedning om fem ledamöter, varav en sammankallande, jämte fem suppleanter
v) eventuella ytterligare val
w) Beslut om tid och plats för den kongress som följer nästa kongress
x) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kongressen ska inom fyra månader tillställas den avgående och den nytillträdda förbundsstyrelsen, ombuden och revisorerna samt distrikten och tillhandahållas kretsar och föreningar.
§ 12 Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen ska bestå av lägst sju ledamöter valda av kongressen för tiden intill nästa ordinarie kongress. Två av ledamöterna är också ledamöter av riksstyrelsen. Ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare väljs särskilt.
§ 13 Förbundsstyrelsens uppgifter
Förbundsstyrelsen är UNF:s verkställande organ. Styrelsen utses av kongressen och handhar den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundets stadgar och av kongressen fattade beslut samt är mellan kongresserna förbundets högsta beslutande organ.
Förbundsstyrelsen ska förelägga kongressen berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Efter granskning av berättelserna beslutar kongressen rörande ansvarsfrihet för vederbörande för den tid berättelserna omfattar. Berättelsen ska överlämnas till revisorerna senast den 15 mars året efter räkenskapsåret.
För varje verksamhetsperiod, omfattande två kalenderår, ska finnas arbetsplan och ekonomisk plan.
§ 14 Riksstyrelse
Riksstyrelsen utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av UNF:s kongress bland till UNF:s förbundsstyrelse valda ledamöter. Övriga ledamöter i förbundsstyrelsen är suppleanter i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning förbundsstyrelsen beslutar.
Riksstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse utskott. Styrelsen är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande.
§ 15 Riksstyrelsens uppgifter
Riksstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser.
Riksstyrelsen handhar för förbunden gemensamma frågor och andra frågor om vilka enighet råder.
Riksstyrelsen kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av riksstyrelsen fattas av Ungdomens Nykterhetsförbunds, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning.
Vid tillämpning av denna paragraf gäller att riksstyrelsen för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor, som NSF:s förbundsmöte respektive förbundsstyrelse i samråd med riksstyrelsen beslutar överlämna till denna.
NSF:s representanter i riksstyrelsen deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra förbunden.
§ 16 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom förbundet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, dock att ombud till kongress ska vara förbundsmedlem i UNF inom det distrikt som representeras.
§ 17 Firmateckning
Förbundets firma tecknas på sätt som förbundsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 18 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår.
Förbundsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för förbundet.
Bank- och postgirokonton tecknas enligt förbundsstyrelsens beslut.
§ 19 Särskild verksamhet
För förvaltning av gåvofonds- och stiftelsemedel samt uppförande och förvaltning av fast egendom eller annan särskild verksamhet kan förbundet bilda speciella associationer.
Förbundet kan äga aktier eller andra andelar i associationer som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller bedriver förlags- eller annan kommersiell verksamhet. Förbundets företrädare i sådana associationer utses av förbundsstyrelsen.
§ 20 Revision
Kongressen utser för tiden intill nästa ordinarie kongress två revisorer med två suppleanter.
Revisorerna utser inom sig föredragande revisor. Revisorerna utser efter samråd med de övriga förbundens revisorer en auktoriserad revisor, som bör vara gemensam för de fyra förbunden
Revisorerna ska följa förbundsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga kongressen berättelser med förslag rörande fastställande av balansräkningarna och frågan om ansvarsfrihet.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning inom lokalorganisationer, kretsar och distrikt inom Ungdomens Nykterhetsförbund.
§ 21 Upplösning
Beslut om upplösning av UNF kan fattas genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande kongresser, varav minst en ordinarie.
Ekonomisk behållning ska vid upplösning fördelas mellan kvarvarande förbund inom IOGT-NTO-rörelsen eller, om sådant eller sådana förbund ej finns, disponeras på sätt som beslutas i samband med beslut om upplösning.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER FÖR UNF-DISTRIKT
§ 22 Organisation
UNF-distriktet består av UNF-föreningar och direktanslutna UNF-medlemmar inom distriktets område.
Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ.
Mellan distriktsårsmötena utövas denna funktion av distriktsstyrelsen.
UNF-distriktet bedriver sitt arbete i nära samverkan med IOGT-NTO:s, IOGT-NTO:s Juniorförbunds och NSF:s distriktsorganisationer. Distriktsrådet utgör de fyra distriktens gemensamma organ. För distriktet gäller att verkställa sin del i den av kongressen fastställda arbetsplanen.
§ 23 Distriktsårsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet, till vilket alla föreningar äger utse ombud. Ordinarie distriktsårsmöte hålls varje år på tid och plats som beslutas av närmast föregående distriktsårsmöte, dock senast under den vecka då 15 april infaller och minst tio veckor före kongressen. Ungdomens Nykterhetsförbunds, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten bör samordnas till tid och plats.
Extra distriktsårsmöte kan hållas efter beslut av distriktsstyrelsen, distriktsrådet, revisorerna eller förbundsstyrelsen eller då minst en tredjedel av distriktets föreningar så begär. Extra distriktsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Kallelse till ordinarie distriktsårsmöte utfärdas av distriktsstyrelsen minst två månader och till extra distriktsårsmöte minst en månad före mötet.
Motion till ordinarie distriktsårsmöte kan inges av varje medlem, förening och krets inom distriktet och ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast sex veckor före mötets öppnande. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till distriktsårsmöte ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast tio dagar före mötets öppnande.
Valberedning utses av årsmöte. För beredning av ärenden kan distriktsstyrelsen utse utskott. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med motsvarande organ inom övriga distrikt. Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-distriktet, att ta initiativ till sådant samråd.
Distriktsårsmöte är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.
§ 24 Distriktsårsmötesombud
Val av föreningsombud med suppleanter till distriktsårsmöte sker vid UNF-förenings årsmöte. För varje påbörjat tiotal betalande förbundsmedlemmar enligt UNF-föreningens medlemsantal per den 31 december närmast föregående år väljs ett ombud med två suppleanter.
Med betalande förbundsmedlem förstås att stadgeenliga avgifter ska vara erlagda senast detta datum. Det ska anges i vilken ordning ersättare vid förfall för ombud ska inkallas.
Mandat avser tiden intill dess val av ombud till nästföljande ordinarie distriktsårsmöte ägt rum. Uppgift om valda ombud och ersättare ska tillställas distriktsstyrelsen senast fyra veckor före mötets öppnande.
Om antalet distriktsårsmötesombud vid beräkning enligt ovan totalt understiger tjugo, tilldelas föreningarna ytterligare mandat enligt ojämkad uddatalsmetod så att totalantalet ombud uppgår till tjugo.
Om antalet UNF-föreningar i distriktet understiger fem eller antalet medlemmar trehundra, äger distriktsstyrelsen fastställa ett lägre totalantal ombud. Distriktsstyrelsen ska snarast efter årsskiftet utfärda meddelande om varje förenings mandatantal.
§ 25 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid distriktsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 26 Distriktsårsmötesärenden
Vid ordinarie distriktsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande röstberättigade ombud
c) ställningstagande till huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
d) ställningstagande till huruvida distriktsårsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
f) fastställande av ev valda distriktsårsmötesutskott
g) föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
h) föredragning av distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
i) föredragning av revisorernas berättelser
j) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
k) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen
l) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande år
o) fastställande av eventuell verksamhetsavgift
p) fastställande av ekonomisk plan för innevarande år
q) beslut om antal ledamöter i distriktsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
r) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare samt eventuella ytterligare ledamöter
s) val av två ledamöter med en förstesuppleant i distriktsrådet
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) val av valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande
v) val av kongressombud med dubbla antalet suppleanter det år som kongress hålls
w) val av ett kongressombud med två suppleanter till IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongress det år som kongress hålls
x) eventuella ytterligare val
y) fastställande av tid och plats för nästa distriktsårsmöte
z) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från distriktsårsmöte ska inom två månader tillställas förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsens och distriktsrådets ledamöter, revisorerna och samtliga föreningar inom distriktet samt i övrigt hållas tillgängligt på distriktsexpeditionen eller hos distriktsstyrelsens ordförande.
§ 27 Distriktsstyrelse
Distriktsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter valda för en eller två verksamhetsperioder. Därvid väljs ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare särskilt. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§ 28 Distriktsstyrelsens uppgifter
Distriktsstyrelsen ansvarar inför årsmötet för distriktets verksamhet och ekonomi.
Distriktsstyrelsen ska medverka till att föreningarna bedriver en mångsidig och regelbunden verksamhet, samt handlägga frågor som distriktsårsmötet beslutar.
För varje verksamhetsår, vilket sammanfaller med kalenderår, ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för distriktet samt en långsiktig plan.
Distriktsstyrelsen upprättar verksamhetsberättelser och ekonomisk berättelse.
§ 29 Distriktsråd
Distriktsrådet utgörs av nio ledamöter representerande de fyra organisationsgrenarna. Varje organisationsgrens årsmöte utser två ledamöter och en förstesuppleant bland till distriktsstyrelsen valda ledamöter. Övriga ledamöter i distriktsstyrelserna är suppleanter i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning distriktsstyrelsen beslutar.
Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. I distriktsrådet inträder som ledamot förstesuppleanten i den distriktsstyrelse, varifrån distriktsrådsordföranden hämtas. Rådet är beslutsmässigt då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
§ 30 Distriktsrådets uppgifter
Distriktsrådet verkar för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser inom distriktsområdet och för att samtliga organisationsgrenar ska bedriva föreningsverksamhet inom varje kommun.
Distriktsrådet bör handha för organisationsgrenarna gemensamma frågor såsom distriktsexpedition, personalfrågor, ekonomisk förvaltning och gemensamma organisationsfrågor.
Distriktsrådet kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av rådet fattas av Ungdomens Nykterhetsförbunds, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöte, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning. Vid tillämpning av denna paragraf gäller att distriktsrådet för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor som NSF:s distriktsårsmöte respektive distriktsstyrelse i samråd med distriktsrådet beslutar överlämna till detta. NSF:s representanter i distriktsrådet deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra distrikten.
§ 31 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom distriktet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Ombud till distriktsårsmöte ska därtill vara förbundsmedlem i UNF i den förening som representeras.
§ 32 Firmateckning
Distriktets firma tecknas på sätt som distriktsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 33 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår.
Bank- och postgirokonton tecknas enligt distriktsstyrelsens beslut.
Distriktsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för distriktet.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tre veckor före distriktsårsmötet.
§ 34 Expedition och personal
Ungdomens Nykterhetsförbund, IOGT-NTO och IOGT-NTO:s Juniorförbund bör ha gemensam distriktsexpedition och kan anställa personal gemensamt. Frågor rörande gemensam expedition och personal avgörs av distriktsrådet.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 35 Revision
Distriktsårsmötet utser för tiden intill nästa ordinarie distriktsårsmöte två revisorer med två suppleanter. Revisorerna kan därtill utse auktoriserad eller godkänd revisor.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning.
§ 36 Samgående och upplösning
Beslut rörande samgående mellan distrikt eller upplösning av distrikt fattas av kongressen efter förslag av riksstyrelsen. Vid upplösning förfogar förbundet över kvarvarande egendom.
§ 37 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas för distrikt ska intas vad här föreskrivits i § 22–36 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER FÖR UNF-FÖRENING
§ 38 Organisation
UNF:s primära enhet och lokalorganisation är föreningen. Förening ska bestå av minst fem medlemmar.
Föreningens högsta beslutande organ är föreningsmötet. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.
Konstituering av UNF-förening, dess namn och nummerbeteckning fastställs av förbundsstyrelsen. UNF-förening bör samverka i IOGT-NTO-krets, tillsammans med övriga lokalorganisationer inom IOGT-NTO-rörelsen i kommunen.
§ 39 Föreningsmöte
Årsmöte ska hållas senast den 15 februari varje år. Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distrikts- och förbundsstyrelse rätt att utlysa detta.
Kallelse till årsmöte utfärdas senast fyra veckor före mötet på sätt som föreningsmöte beslutar. Årsmöte och annat föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem medlemmar i föreningen är närvarande.
Motion till årsmöte kan inges av varje medlem i föreningen och ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor före mötet. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Föreningsmöten utöver årsmöte hålls på tid och plats som föreningsmöte eller styrelsen beslutar.
§ 40 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid föreningsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i föreningen, dock att detta vid val av ombud till krets- och distriktsårsmöte samt beslut om beviljande av lokalt medlemskap endast gäller föreningens förbundsmedlemmar. Ingen äger rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 41 Årsmötesärenden
Vid föreningsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande röstberättigade medlemmar
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av revisorernas berättelse
h) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
i) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i föreningsstyrelsen
j) ställningstaganden ifråga om motioner och förslag
k) beslut om ersättningar
l) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
m) fastställande av eventuell verksamhetsavgift
n) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
o) beslut om antal ledamöter i styrelsen samt om ledamöternas mandattid
p) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, utbildningsledare samt eventuella ytterligare styrelseledamöter
q) val av två revisorer med minst en suppleant
r) val av valberedning med minst två suppleanter
s) val av ombud med suppleanter till distriktsårsmöte
t) eventuellt val av ombud till juniordistriktsårsmöte
u) förrättande av eventuella ytterligare val
v) fastställande av tid och plats för nästa årsmöte
w) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från årsmöte ska inom tre veckor tillställas revisorerna, distriktsstyrelsen samt i övrigt hållas tillgängligt hos ordföranden.
§ 42 Föreningsstyrelse
Föreningsstyrelsen ska bestå av minst fem ledamöter, vilka utses av årsmötet för ett eller två år. Därvid väljs ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare särskilt.
Styrelsen ska verka för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som stadgas i § 43. Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse samt förslag till arbetsplan och ekonomisk plan.
Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§ 43 Föreningsverksamhet
Föreningen ska arbeta för att så många som möjligt genom medlemskap i föreningen ansluter sig till en helnykter livsföring och motarbeta användning av alkohol, narkotika och andra därmed jämförbara beroendeframkallande medel.
Föreningen ska söka bedriva en mångsidig verksamhet som ger medlemmarna möjlighet till en meningsfylld samvaro.
Föreningen ska söka påverka samhällsutvecklingen och förverkliga IOGT-NTO-rörelsens grundsatser genom utåtriktad, opinionsbildande verksamhet.
Föreningen ska söka bedriva juniorverksamhet, organiserad som juniorförening av IOGT-NTO:s Juniorförbund.
I föreningens verksamhet äger varje medlem av IOGT-NTO-rörelsen rätt att delta.
Föreningen ska avge årlig rapport om sin verksamhet till distrikts- och förbundsstyrelsen.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för föreningens verksamhet.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 44 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom föreningen är varje medlem av IOGT-NTO-rörelsen. Valbar till uppdrag som krets- och distriktsombud är förbundsmedlem i föreningen.
§ 45 Firmateckning
Föreningens firma tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 46 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet föreningens medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt föreningens beslut.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmötet. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 47 Fastighetsförvaltning
Förening som äger fast egendom kan för förvaltning av denna utse fastighetsstyrelse eller instifta särskild ekonomisk förening. I sådan förenings stadgar ska inskrivas att föreningsstämma utgörs av medlemmar i stiftelseföreningens årsmöte. Sådana stadgar ska för att äga giltighet ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
Fastigheter ägda av förening, distrikt eller riksorganisation är att betrakta som alkoholfria lokaler.
§ 48 Revision
Årsmötet utser två revisorer med minst en suppleant. Revisorerna ska följa styrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning och förelägga årsmötet berättelse med förslag rörande fastställande av balansräkning och frågan om ansvarsfrihet.
Distrikts- och förbundsstyrelse äger rätt att föranstalta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.
§ 49 Samgående med annan förening
Förening som önskar sammangå med annan förening ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska delges distriktsstyrelsen, som med sitt yttrande översänder beslutet till förbundsstyrelsen för fastställelse.
Krets-, distrikts- och förbundsstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan föreningar. Sådant initiativ bör tas av distriktsstyrelsen då beslutsmässigt föreningsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 50 Upplösning av förening
Förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på föreningsmöte. Till detta ska varje medlem senast 14 dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse, av vilken ärendets art ska framgå. Om beslutsmässigt föreningsmöte ej kunnat samlas, äger distrikts- eller förbundsstyrelse efter samråd med föreningens medlemmar, rätt att besluta om upplösning av föreningen.
Vid upplösning av förening ska dennas medlemmar genom initiativ av distrikts- eller förbundsstyrelse erbjudas medlemskap i annan förening eller direktanslutning till distrikt eller förbund.
Upplöses förening tillhör dess behållna egendom distriktsorganisationen.
§ 51 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av förening ska intas vad här föreskrivits i § 38–50 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL V
SAMVERKAN I IOGT-NTO-KRETS
§ 52 Organisation
IOGT-NTO-krets består av de lokalorganisationer inom förbunden IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF som anslutit sig till kretsen.
En krets verksamhetsområde omfattar en primärkommun.
Kretsen kan om särskilda skäl föreligger och efter beslut av distriktsrådet omfatta fler kommuner eller del av kommun.
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet.
Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en styrelse.
§ 53 Kretsårsmöte
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, till vilket alla lokalorganisationer som anslutit sig till kretsen äger utse ombud.
IOGT-NTO-förening, UNF-förening och NSF-kår får utse två ombud och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal förbundsmedlemmar. Förening inom IOGT-NTO:s Juniorförbund representeras av sin ansvarige juniorledare och därutöver av ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
Med medlem avses enligt denna paragraf endast löftesbunden medlem som erlagt stadgeenlig medlemsavgift för närmast föregående kalenderår senast vid detta års slut eller är avgiftsbefriad.
Ordinarie kretsårsmöte ska sammanträda till årsmöte senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst en tredjedel av anslutna lokalorganisationer så begär eller kretsstyrelsen så beslutar. Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Extra kretsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distriktsrådet eller riksstyrelsen rätt att utlysa sådant möte. Kretsårsmöte är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
Motion till kretsårsmöte kan inges av varje ansluten lokalorganisation inom kretsen och varje löftesbunden medlem i dessa. Motion ska vara kretsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kretsårsmötet ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast en vecka före mötets öppnande.
§ 54 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kretsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till närvarande som ej är medlem.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 55 Årsmötesärenden
Vid kretsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet röstberättigade samt beslut huruvida kretsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
k) ställningstagande i fråga om motioner och förslag
l) beslut om föreningsavgift till kretsen
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
p) beslut om antal ledamöter i kretsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt ytterligare eventuella styrelseledamöter
r) val av fyra styrelsesuppleanter
s) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) fastställande av tid och plats för nästa kretsårsmöte
v) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kretsårsmöte ska inom tre veckor tillställas distriktsrådet, riksstyrelsen, revisorerna samt varje ansluten lokalorganisation samt i övrigt hållas tillgängligt på kretsexpeditionen eller hos kretsordföranden.
§ 56 Kretsstyrelse
Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. Varje i kretsen representerad organisationsgren ska vara företrädd av minst en ledamot i styrelsen.
Styrelsen utses av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder.
I krets som bedriver juniorverksamhet, organiserad som juniorförening, ska av årsmöte utses ansvarig juniorledare att ingå i styrelsen. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
§ 57 Kretsens uppgifter
Kretsstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för kretsens verksamhet. Styrelsen upprättar förslag till dessa planer. Därvid beaktas behovet av en efter rådande förhållande lämplig arbets- och resursfördelning mellan kretsen och lokalorganisationerna.
Personal anställs och entledigas av kretsstyrelsen. Arbetsledare för personal utses av kretsstyrelsen. Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med distriktsråd och riksstyrelse, som har att godkänna sökande och förslag till anställningsavtal.
§ 58 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom kretsen är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Valbar som ombud till kretsårsmöte är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, som är löftesbunden förbundsmedlem i ansluten lokalorganisation inom kretsen.
§ 59 Firmateckning
Kretsens firma, som bör utgöras av kommunnamn eller motsvarande och ordet IOGT-NTO-krets, tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare ska vara myndig.
§ 60 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna samt av kretsen förvaltade medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt kretsens beslut.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmöte. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 61 Revision
Kretsårsmötet utser två revisorer med två suppleanter. Distriktsråd och riksstyrelse äger rätt föranstalta om revision av kretsstyrelsens räkenskaper och förvaltning.
§ 62 Samgående med annan krets
Krets som önskar sammangå med annan krets ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet översänds till distriktsrådet för fastställelse.
Distriktsråd och riksstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Sådant initiativ ska tas av distriktsrådet då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 63 Upplösning av krets
Krets kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på kretsårsmötet. Till detta ska varje förening senast fjorton dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse av vilken ärendets art ska framgå.
Krets kan upplösas genom beslut av distriktsråd eller riksstyrelse. Sådant beslut kan fattas då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas och samgående med annan krets ej heller åstadkommas. Vid upplösning av krets förfogar distriktsrådet över kvarvarande egendom.
§ 64 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av krets ska intas vad här föreskrivits i § 52–63 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av riksstyrelsen.
KAPITEL VI
BESTÄMMELSER ANGÅENDE RÄTTSFÖRHÅLLANDEN
§ 65
Varje förening eller distrikt inom Ungdomens Nykterhetsförbund eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar
Varje förening eller distrikt inom Ungdomens Nykterhetsförbund eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen, om de innebär att föreningen, kretsen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
f) gör sig av med arkivalier eller arbetsmaterial av större värde,
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom skall också gälla byggnader på ofri grund.
Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
Föreningar och distrikt skall redovisa kapital, som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom, till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet skall förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan skall förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.
KAPITEL VII
BESTÄMMELSER ANGÅENDE STADGEÄNDRING
§ 66 Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut vid två kongresser eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid en ordinarie kongress. Stadgeändring gäller från den tidpunkt kongressen beslutar. Stadgeändring som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast genomföras genom samstämmiga kongressbeslut av samtliga organisationsgrenar det berör.
§ 67 Förhållande till annat förbund
Som stadgar som rör förhållande till annat förbund betraktas de som behandlar
a) samverkan i IOGT-NTO-rörelsen (§ 1; NSF § 1),
b) samtidigt medlemskap i fler än ett förbund (§ 3),
c) medlemsförbindelsen (§ 4; NSF § 3),
d) riksstyrelsen sammansättning och funktion (§ 2, 14, 15; NSF § 16),
e) distriktsrådets sammansättning och funktion (§ 2, 22; NSF § 21),
f) fastställande av distriktsgränser (§ 7, 36),
g) IOGT-NTO-kretsar (§ 2, kap. V; NSF kap. V),
h) rörelsesamordnad verksamhet (§ 8, 23; NSF § 8),
i) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens beslutande församlingar (§ 10, 25; NSF § 6, 25),
j) rätt att delta i IOGT-NTO-rörelsens verksamhet (§ 43),
k) valbarhet till förtroendeuppdrag (§ 16, 31, 44), eller
l) stadgeändringar som rör förhållande till annat förbund (§ 66, 67; NSF § 62, 63).
Stadgar
för
IOGT-NTO:s Juniorförbund
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND
§ 1 Organisation
IOGT-NTO:s Juniorförbund är en nykterhets- och kulturorganisation, verksam i Sverige.
IOGT-NTO:s Juniorförbund är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet.
IOGT-NTO:s Juniorförbund bedriver sitt arbete i nära samverkan med IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF).
De fyra förbunden betecknas sammantaget IOGT-NTO-rörelsen. Förbunden, som är IOGT-NTO-rörelsens fyra organisationsgrenar, utgår i sin verksamhet från samma grundsatser och program.
§ 2 Beslutande organ
IOGT-NTO:s Juniorförbunds beslutande organ är kongressen och förbundsstyrelsen på riksplanet, distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen på distriktsplanet samt föreningsmötet och föreningsstyrelsen på lokalplanet.
För IOGT-NTO:s Juniorförbund, IOGT-NTO, UNF och NSF fungerar som samverkande beslutande organ riksstyrelsen på riksplanet, distriktsrådet på distriktsplanet samt, där verksam krets finns, kretsårsmötet och kretsstyrelsen på lokalplanet.
§ 3 Medlemskap
Medlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund är var och en som erhållit medlemskap i någon av förbundets föreningar. Medlem registreras i medlemsregister. Medlemskap kan innehas i mer än en förening inom förbundet.
Medlem ska från det år 12 års ålder uppnås underteckna medlemsförbindelse. Sådan löftesbunden medlem betecknas som medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Medlemskap i IOGT-NTO:s Juniorförbund kan innehas till och med 14 års ålder uppnåtts. Löftesbunden medlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund är tillika medlem i IOGT-NTO och UNF.
Ledare som bedriver juniorverksamhet ska vara medlem i något av IOGT-NTO-rörelsens förbund.
§ 4 Medlemsförbindelse
Den som under året fyller lägst 12 år och som redan är eller önskar inträda som medlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund ska skriftligen avge följande medlemsförbindelse:
Som medlem lovar jag att göra mitt bästa för att främja IOGT-NTO-rörelsens syften sådana de framgår i grundsatser och program. Därmed lovar jag att leva helnyktert, dvs att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
§ 5 Medlemsavgift
Medlem ska erlägga årlig avgift, vars storlek fastställs av ordinarie kongress, distrikts- och föreningsårsmöte.
§ 6 Upphörande av medlemskap
Medlemskapet upphör om medlem skriftligen begär detta. Medlem som brutit mot i medlemsförbindelsen avgivet löfte eller som trots påminnelse försummat att erlägga medlemsavgift kan uteslutas genom beslut av föreningsstyrelse eller av förbundsstyrelsen efter föreningens eller distriktets hörande.
Medlem som uppenbarligen motverkar förbundets syften sådana de framgår av grundsatser, program och stadgar kan uteslutas genom beslut av förbundsstyrelsen.
Beslut om uteslutning ska tillställas den uteslutne och i förekommande fall dennes förening för kännedom. Beslut av föreningsstyrelse kan överklagas av den uteslutne inom en månad hos förbundsstyrelsen, som har möjlighet att upphäva detta.
KAPITEL II
BESTÄMMELSER FÖR IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND SOM RIKSORGANISATION
§ 7 Organisation
Förbundets primära enheter är föreningarna. De är sammanförda i distrikt, vars gränser fastställs av riksstyrelsen. För lokal samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen kan kretsar organiseras.
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna utövas denna funktion av en förbundsstyrelse. För samverkan med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen är förbundet representerat i den gemensamma riksstyrelsen.
§ 8 Kongress
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen till vilken IOGT-NTO:s Juniorförbunds, UNF:s och IOGT-NTO:s distrikt äger utse ombud. Ordinarie kongress hålls vartannat år på tid och plats som beslutas av kongressen.
IOGT-NTO:s Juniorförbund, IOGT-NTO:s och Ungdomens Nykterhetsförbunds kongresser samordnas till tid och plats.
Extra kongress kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen, riksstyrelsen eller revisorerna. Om minst fem distrikt så påkallar ska extra kongress hållas. Vid extra kongress behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett kongressens hållande. Vid extra kongress äger de ombud rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie kongress.
Kallelse till ordinarie kongress utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra kongress senast en månad före kongressens öppnande.
Motion till ordinarie kongress kan inges av varje medlem, förening och distrikt. Förbundsstyrelsen meddelar senast dag för inlämnande av motioner till kongress, dock får detta datum infalla längst tio veckor före kongress öppnande. Förbundsstyrelsen och i förekommande fall riksstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kongressen ska vara ombuden, distriktsstyrelserna och revisorerna tillhanda senast tjugo dagar före kongressens öppnande. För beredning av ärenden vid kongress utser förbundsstyrelsen de utskott den finner påkallat. Valet ska dock fastställas av kongressen.
Ordinarie kongress utser valberedning med fem ledamöter och fem ersättare med uppgift att förbereda valen vid nästkommande kongress. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med motsvarande organ inom övriga förbund. Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-förbundet, att ta initiativ till sådant samråd.
Kongressen är beslutsmässig när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.
§ 9 Ombud vid kongress
Kongressen omfattar åttio ombud. Varje distrikt (IOGT-NTO, UNF och IOGT-NTO:s Juniorförbund) representeras av var sitt ombud som väljs av ordinarie distriktsårsmöte. Kvarvarande platser väljs av ordinarie distriktsårsmöte med IOGT-NTO:s Juniorförbund och fördelas enligt ojämkad uddatalsmetod
efter juniordistriktens antal förbundsmedlemmar, som erlagt stadgeenliga medlemsavgifter senast per den 31 december föregående år eller är avgiftsbefriade.
§ 10 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvarorätt vid kongress tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Yttrande-, förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av förbundsstyrelsen samt föredragande revisor. Yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje ledamot av riksstyrelsen. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Yttranderätt tillkommer dessutom varje till övriga förbunds kongresser/förbundsmöte valt ombud. Förhandlingspresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör kongressen.
§ 11 Ärenden vid kongress
Vid ordinarie kongress ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade kongressdeltagare samt huruvida kongressen är beslutsmässig
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) fastställande av valda kongressutskott
f) föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen
k) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
l) fastställande av medlemsavgift
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod
o) fastställande av ekonomisk plan för närmast kommande verksamhetsperiod
p) beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, utbildningsledare och lägst två ledamöter, samt i förekommande fall suppleanter i förbundsstyrelsen
r) val av två ledamöter i riksstyrelsen
s) val av två revisorer med två suppleanter
t) val av valberedning om fem ledamöter, varav en sammankallande, jämte fem suppleanter
u) eventuella ytterligare val
v) beslut om tid och plats för kommande kongresser
w) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kongressen ska inom fyra månader tillställas den avgående och den nytillträdda förbundsstyrelsen, ombuden och revisorerna samt distrikten och tillhandahållas kretsar och föreningar.
§ 12 Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen ska bestå av lägst sju ledamöter valda av kongressen för tiden intill nästa ordinarie kongress. Kongressen kan utse suppleanter. Två av ledamöterna är också ledamöter av riksstyrelsen. Ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare väljs särskilt. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§ 13 Förbundsstyrelsens uppgifter
Förbundsstyrelsen stöder distrikt och föreningar i deras arbete, handlägger frågor rörande aktioner och arrangemang som icke ska genomföras tillsammans med annan organisationsgren samt i övrigt de frågor som kongressen beslutar.
Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse. Berättelsen ska överlämnas till revisorerna senast den 15 mars året efter räkenskapsåret.
För varje verksamhetsperiod, omfattande två kalenderår, ska finnas arbetsplan, utbildningsplan och ekonomisk plan.
§ 14 Riksstyrelse
Riksstyrelsen utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av IOGT-NTO:s Juniorförbund kongress bland till förbundsstyrelsen valda ledamöter. Övriga ledamöter i förbundsstyrelsen är suppleanter i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning förbundsstyrelsen beslutar.
Riksstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse utskott. Styrelsen är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande.
§ 15 Riksstyrelsens uppgifter
Riksstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser.
Riksstyrelsen handhar för förbunden gemensamma frågor och andra frågor om vilka enighet råder.
Riksstyrelsen kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av riksstyrelsen fattas av IOGT-NTO:s Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och Ungdomens Nykterhetsförbunds kongresser, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning.
Vid tillämpning av denna paragraf gäller att riksstyrelsen för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor, som NSF:s förbundsmöte respektive förbundsstyrelse i samråd med riksstyrelsen beslutar överlämna till denna.
NSF:s representanter i riksstyrelsen deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra förbunden.
§ 16 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom förbundet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, dock att ombud till kongress ska vara förbundsmedlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund, IOGT-NTO eller UNF inom det distrikt som representeras.
§ 17 Firmateckning
Förbundets firma tecknas på sätt som förbundsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 18 Ekonomisk förvaltning
Förbundsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för förbundet.
§ 19 Särskild verksamhet
För förvaltning av gåvofonds- och stiftelsemedel samt uppförande och förvaltning av fast egendom eller annan särskild verksamhet kan förbundet bilda speciella associationer.
Förbundet kan äga aktier eller andra andelar i associationer som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller bedriver förlags- eller annan kommersiell verksamhet. Förbundets företrädare i sådana associationer utses av förbundsstyrelsen.
§ 20 Revision
Kongressen utser för tiden intill nästa ordinarie kongress två revisorer med två suppleanter.
Revisorerna utser inom sig föredragande revisor. Revisorerna utser efter samråd med de övriga förbundens revisorer en auktoriserad revisor, som bör vara gemensam för de fyra förbunden
Revisorerna ska följa förbundsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga kongressen berättelser med förslag rörande fastställande av balansräkningarna och frågan om ansvarsfrihet.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning inom lokalorganisationer, kretsar och distrikt inom IOGT-NTO:s Juniorförbund.
§ 21 Upplösning
Beslut om upplösning av IOGT-NTO:s Juniorförbund kan fattas genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande kongresser, varav minst en ordinarie.
Ekonomisk behållning ska vid upplösning fördelas mellan kvarvarande förbund inom IOGT-NTO-rörelsen eller, om sådant eller sådana förbund ej finns, disponeras på sätt som beslutas i samband med beslut om upplösning.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER FÖR JUNIORDISTRIKT
§ 22 Organisation
Juniordistriktet består av juniorföreningar och juniormedlemmar inom distriktets område.
Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ.
Mellan distriktsårsmötena utövas denna funktion av distriktsstyrelsen.
Juniordistriktet bedriver sitt arbete i nära samverkan med IOGT-NTO:s, UNF:s och NSF:s distriktsorganisationer. Distriktsrådet utgör de fyra distriktens gemensamma organ. För distriktet gäller att verkställa sin del i den av kongressen fastställda arbetsplanen.
§ 23 Distriktsårsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet. Ordinarie distriktsårsmöte hålls varje år på tid och plats som beslutas av närmast föregående distriktsårsmöte, dock senast under den vecka då 15 april infaller och minst tio veckor före kongressen. IOGT-NTO:s Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och Ungdomens Nykterhetsförbunds distriktsårsmöten bör samordnas till tid och plats.
Extra distriktsårsmöte kan hållas efter beslut av distriktsstyrelsen, distriktsrådet eller revisorerna eller då minst en tredjedel av distriktets föreningar så begär. Extra distriktsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Kallelse till ordinarie distriktsårsmöte utfärdas av distriktsstyrelsen minst två månader och till extra distriktsårsmöte minst en månad före mötet.
Motion till ordinarie distriktsårsmöte kan inges av varje medlem, förening och krets inom distriktet och ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast sex veckor före mötets öppnande. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till distriktsårsmöte ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast tio dagar före mötets öppnande.
Valberedning utses av årsmöte. För beredning av ärenden kan distriktsstyrelsen utse utskott. Utskott och valberedning ska arbeta i samråd med motsvarande organ inom övriga distrikt. Det åligger ordföranden i de organ, som utsetts inom IOGT-NTO-distriktet, att ta initiativ till sådant samråd.
Distriktsårsmöte är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.
§ 24 Distriktsårsmötesombud
Val av ombud med suppleanter till distriktsårsmöte sker vid juniorförenings årsmöte. Varje juniorförening äger rätt att välja två ombud med två suppleanter. Överstiger föreningens medlemstal per den 31 december föregående år 25 äger föreningen rätt att välja ytterligare ett ombud med suppleant för varje påbörjat tjugofemtal medlemmar, dock högst fem stycken.
Ombud till distriktsårsmöte väljs bland föreningens löftesbundna medlemmar och ledare.
Ombud är även den för varje juniorförening ansvarige juniorledaren. Därutöver äger juniorföreningens fadderförening rätt att utse ett ombud.
Mandat avser tiden intill dess val av ombud till nästföljande ordinarie distriktsårsmöte ägt rum. Uppgift om valda ombud och ersättare ska tillställas distriktsstyrelsen senast fyra veckor före mötets öppnande. Om antalet distriktsårsmötesombud vid beräkning enligt ovan totalt understiger trettio, tilldelas juniorföreningarna ytterligare ombud enligt ojämkad uddatalsmetod så att totalantalet ombud uppgår till trettio.
Om antalet juniorföreningar i distriktet understiger fem äger distriktsstyrelsen fastställa ett lägre totalantal ombud. Distriktsstyrelsen ska snarast efter årsskiftet utfärda meddelande om varje förenings mandatantal.
§ 25 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid distriktsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av distriktsstyrelsen samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av distriktsrådet. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 26 Distriktsårsmötesärenden
Vid ordinarie distriktsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade distriktsårsmötesdeltagare samt huruvida distriktsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) fastställande av valda distriktsårsmötesutskott
f) föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen
k) ställningstaganden i fråga om motioner och förslag
l) fastställande av medlemsavgift för nästkommande kalenderår
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande år
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande år
p) beslut om antal ledamöter och suppleanter i distriktsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, utbildningsledare samt eventuella ytterligare ledamöter och i förekommande fall suppleanter
r) val av två ledamöter med en förstesuppleant i distriktsrådet bland till distriktsstyrelsen valda ledamöter
s) val av två revisorer med två suppleanter
t) val av valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande, jämte två suppleanter
u) val av kongressombud med dubbla antalet suppleanter det år som kongressen hålls
v) eventuella ytterligare val
w) fastställande av tid och plats för nästa distriktsårsmöte
x) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från distriktsårsmöte ska inom två månader tillställas förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsens och distriktsrådets ledamöter, revisorerna och samtliga föreningar inom distriktet samt i övrigt hållas tillgängligt på distriktsexpeditionen eller hos distriktsstyrelsens ordförande.
§ 27 Distriktsstyrelse
Distriktsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter valda för en eller två verksamhetsperioder. Därvid väljs ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare särskilt. Distriktsårsmötet kan därutöver utse suppleanter. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§ 28 Distriktsstyrelsens uppgifter
Distriktsstyrelsen ansvarar inför årsmötet för distriktets verksamhet och ekonomi.
Distriktsstyrelsen ska medverka till att lokalföreningarna bedriver en differentierad och kontinuerlig verksamhet, handlägga frågor rörande sådana aktioner och arrangemang som icke ska genomföras tillsammans med annan organisationsgren samt i övrigt de frågor som distriktsårsmötet beslutar.
Distriktsstyrelsen ska arbeta för att minst en förening verkar inom varje kommun.
För varje verksamhetsår, vilket sammanfaller med kalenderår, ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för distriktet.
§ 29 Distriktsråd
Distriktsrådet utgörs av nio ledamöter, representerande de fyra organisationsgrenarna. Varje organisationsgrens årsmöte utser två ledamöter och en förstasuppleant bland till distriktsstyrelsen valda ledamöter. Övriga ledamöter i distriktsstyrelserna är suppleanter i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning distriktsstyrelsen beslutar.
Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Det distrikt varifrån distriktsrådsordföranden hämtas får komplettera med sin förstasuppleant. Rådet är beslutsmässigt då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
§ 30 Distriktsrådets uppgifter
Distriktsrådet verkar för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser inom distriktsområdet och för att samtliga organisationsgrenar ska bedriva föreningsverksamhet inom varje kommun.
Distriktsrådet bör handha för organisationsgrenarna gemensamma frågor såsom distriktsexpedition, personalfrågor, ekonomisk förvaltning och gemensamma organisationsfrågor.
Distriktsrådet kan, om skilda beslut i fråga som rör förslag framlagt av rådet fattas av IOGT-NTO:s Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och Ungdomens Nykterhetsförbunds distriktsårsmöte, påkalla votering inom dessa organisationsgrenar i denna fråga. Därvid vinner den mening som företräds av minst två organisationsgrenar eller om sådant avgörande ej kommer till stånd, den mening som i genomsnitt vid rösträkning inom de tre organisationsgrenarna vunnit största procentuella anslutning. Vid tillämpning av denna paragraf gäller att distriktsrådet för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor som NSF:s distriktsårsmöte respektive distriktsstyrelse i samråd med distriktsrådet beslutar överlämna till detta. NSF:s representanter i distriktsrådet deltar i beslut i sådana frågor som är gemensamma för de fyra distrikten.
§ 31 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom distriktet är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Ombud till distriktsårsmöte ska vara förbundsmedlem i IOGT-NTO:s Juniorförbund, IOGT-NTO eller UNF, i den förening som representeras.
§ 32 Firmateckning
Distriktets firma tecknas på sätt som distriktsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
§ 33 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår.
Bank- och postgirokonton tecknas enligt distriktsstyrelsens beslut.
Distriktsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för distriktet.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tre veckor före distriktsårsmötet.
§ 34 Expedition och personal
IOGT-NTO:s Juniorförbund, IOGT-NTO och Ungdomens Nykterhetsförbund bör ha gemensam distriktsexpedition och kan anställa personal gemensamt. Frågor rörande gemensam expedition och personal avgörs av distriktsrådet.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 35 Revision
Distriktsårsmötet utser för tiden intill nästa ordinarie distriktsårsmöte två revisorer med två suppleanter. Revisorerna kan därtill utse auktoriserad eller godkänd revisor.
Förbundsstyrelsen äger rätt att föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning.
§ 36 Samgående och upplösning
Beslut rörande samgående mellan distrikt eller upplösning av distrikt fattas av kongressen efter förslag av riksstyrelsen. Distrikt där beslutsmässigt årsmöte ej kan sammankallas kan upplösas av kongressen efter förslag från riksstyrelsen. Vid upplösning förfogar förbundet över kvarvarande egendom.
§ 37 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas för distrikt ska intas vad här föreskrivits i § 22–36 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER FÖR JUNIORFÖRENING
§ 38 Organisation
Förening ska bestå av minst fem medlemmar. Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.
Konstituering av förening, namn och nummerbeteckning fastställs av förbundsstyrelsen.
Juniorförening bör samverka i IOGT-NTO-krets, tillsammans med övriga lokalorganisationer inom IOGT-NTO-rörelsen i kommunen.
§ 39 Föreningsmöte
Årsmöte ska hållas senast den 15 februari varje år. Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger förening som juniorföreningen är anknuten till, distrikts- och förbundsstyrelse rätt att utlysa detta.
Kallelse till årsmöte utfärdas senast fyra veckor före mötet på sätt som föreningsmöte beslutar. Årsmöte och annat föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem medlemmar i föreningen är närvarande.
Motion till årsmöte kan inges av varje medlem i föreningen samt av varje medlem i den förening eller krets som juniorföreningen är anknuten till och ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor före mötet. Styrelsen ska avge yttrande över motion.
Föreningsmöten utöver årsmöte hålls på tid och plats som föreningsmöte eller styrelsen beslutar.
§ 40 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid föreningsmöte tillkommer förutom medlem i föreningen varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i föreningen, samt i styrelsen ingående ledare. Förslagsrätt tillkommer dessutom annan ledare i föreningen. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till annan närvarande.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 41 Årsmötesärenden
Vid föreningsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande röstberättigade medlemmar
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av revisorernas berättelse
h) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
i) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i föreningsstyrelsen
j) ställningstaganden ifråga om motioner
k) fastställande av medlemsavgift för nästkommande kalenderår
l) beslut om ersättningar
m) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
n) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
o) notering av val av ansvarig juniorledare och eventuella biträdande ledare
p) val av styrelseledamöter utöver juniorledare
q) i förekommande fall val av styrelsesuppleanter
r) notering av val av revisor
s) val av valberedning med minst två ledamöter
t) eventuella val av ombud till krets- och distriktsårsmöten
u) förrättande av eventuella ytterligare val
v) fastställande av tid och plats för nästa årsmöte
w) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från årsmöte ska inom tre veckor tillställas revisorerna och distriktsstyrelsen samt i övrigt hållas tillgängligt hos ordföranden.
§ 42 Föreningsstyrelse
Föreningsstyrelsen ska bestå av minst fem ledamöter. I styrelsen ingår medlemmar i föreningen och ledare. Föreningens ansvarige juniorledare är ledamot i styrelsen. Styrelsens sammansättning av ledare och medlemmar ska vara sådan att medlemmarna är i majoritet.
På föreningens årsmöte väljs bland föreningens medlemmar och ledare för ett år ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt eventuella ytterligare ledamöter och suppleanter i antal som årsmötet beslutar. Biträdande ledare som ej ingår i styrelsen kan adjungeras till dessa sammanträden.
Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna, varav minst en ledare, är närvarande. I styrelsen ingående ledare ska i sitt styrelsearbete sträva efter att ge juniormedlemmarna i styrelsen goda kunskaper i förenings- och sammanträdesteknik.
Styrelsen ska verka för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som stadgas i § 43. Styrelsen ska förelägga föreningens årsmöte samt den förening eller krets, till vilken juniorföreningen är anknuten, verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse samt förslag till arbetsplan och ekonomisk plan.
§ 43 Föreningsverksamhet
Föreningen ska söka bedriva en verksamhet som på ett stimulerande sätt söker ge medlemmarna en meningsfylld och utvecklande samvaro.
Föreningen ska främja medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedlemmar med personligt engagemang i samhällsfrågor och känsla för internationellt ansvar.
Föreningen ska ge medlemmarna förståelse för värdet av avståndstagande från bruk av alkohol, narkotika, tobak och andra därmed jämförbara beroendeframkallande medel och arbeta för att så många som möjligt genom medlemskap i föreningen ansluter sig till en helnykter livsföring.
Föreningen ska avge årlig rapport om sin verksamhet till krets-, distrikts- och förbundsstyrelsen.
För föreningens verksamhet gäller att fullgöra sin del i den av distriktsårsmötet fastställda arbetsplanen.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för föreningens verksamhet. Styrelsen upprättar förslag till dessa planer i samverkan med styrelsen i den förening eller krets, som juniorföreningen är anknuten till.
Juniorförening ska vara anknuten till en IOGT-NTO-förening eller en UNF-förening. Om ingen lokalorganisation i en krets bedriver juniorverksamhet ska kretsstyrelsen söka organisera sådan verksamhet.
Den förening eller krets, som juniorförening är anknuten till, ska utse en ansvarig ledare för juniorföreningens verksamhet. Därjämte kan utses en eller flera biträdande juniorledare.
Ansvarig juniorledare ingår i styrelsen för den förening eller krets, som juniorföreningen är anknuten till. Ansvarig juniorledare är ledamot i juniorföreningens styrelse. Biträdande juniorledare, som utses att vara ledamot i juniorföreningens styrelse, ska vara vald till biträdande juniorledare av den förening eller krets som juniorföreningen är anknuten till.
Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med förbundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag till anställningsavtal.
§ 44 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom föreningen är varje medlem i föreningen samt därutöver varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
§ 45 Firmateckning
Juniorföreningens firma tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening varav den ene är ansvarige ledaren. Firmatecknare ska vara myndig. I firmateckningen ska orden IOGT-NTO:s Juniorförbund ingå och bör kommun- eller ortsnamn finnas med.
§ 46 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Ekonomisk förvaltning sker i samråd med den förening eller krets till vilken juniorföreningen är anknuten. Bank- och postgirokonton tecknas enligt föreningens beslut.
Kretsstyrelsen kan, om juniorföreningen så beslutar, ansöka om och förvalta offentliga bidrag till föreningens verksamhet.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmötet. I den ekonomiska berättelsen ska ingå balans- och resultaträkning.
§ 47 Fastighetsförvaltning
Förening som äger fast egendom kan för förvaltning av denna utse fastighetsstyrelse eller instifta särskild ekonomisk förening. I sådan förenings stadgar ska inskrivas att föreningsstämma utgörs av medlemmar i stiftelseföreningens samt att styrelsen ska avge årsberättelse till stiftelseföreningens årsmöte. Sådana stadgar ska för att äga giltighet ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
Fastigheter ägda av förening, distrikt eller riksorganisation är att betrakta som alkoholfria lokaler.
§ 48 Revision
Revisorerna i den förening eller krets till vilken juniorföreningen är anknuten är juniorföreningens revisorer. Revisorerna ska följa styrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning och förelägga årsmötet berättelse med förslag rörande fastställande av balansräkning och frågan om ansvarsfrihet.
Distrikts- och förbundsstyrelse äger rätt att föranstalta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.
§ 49 Samgående med annan förening
Förening som önskar sammangå med annan juniorförening ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgående. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder.
Beslut fattas vid årsmöte med den förening eller krets som juniorföreningen är anknuten till.
§ 50 Upplösning av förening
Beslut om upplösning fattas vid årsmöte med den förening eller krets som juniorföreningen är anknuten till.
Upplöses föreningen tillhör dess behållna egendom distriktsorganisationen.
§ 51 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av förening ska intas vad här föreskrivits i § 38–50 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
KAPITEL V
SAMVERKAN I IOGT-NTO-KRETS
§ 52 Organisation
IOGT-NTO-krets består av de lokalorganisationer inom förbunden IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF som anslutit sig till kretsen.
En krets verksamhetsområde omfattar en primärkommun.
Kretsen kan om särskilda skäl föreligger och efter beslut av distriktsrådet omfatta fler kommuner eller del av kommun.
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet.
Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en styrelse.
§ 53 Kretsårsmöte
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, till vilket alla lokalorganisationer som anslutit sig till kretsen äger utse ombud.
IOGT-NTO-förening, UNF-förening och NSF-kår får utse två ombud och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal förbundsmedlemmar. Förening inom IOGT-NTO:s Juniorförbund representeras av sin ansvarige juniorledare och därutöver av ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
Med medlem avses enligt denna paragraf endast löftesbunden medlem som erlagt stadgeenlig medlemsavgift för närmast föregående kalenderår senast vid detta års slut eller är avgiftsbefriad.
Ordinarie kretsårsmöte ska sammanträda till årsmöte senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst en tredjedel av anslutna lokalorganisationer så begär eller kretsstyrelsen så beslutar. Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Extra kretsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distriktsrådet eller riksstyrelsen rätt att utlysa sådant möte. Kretsårsmöte är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
Motion till kretsårsmöte kan inges av varje ansluten lokalorganisation inom kretsen och varje löftesbunden medlem i dessa. Motion ska vara kretsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kretsårsmötet ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast en vecka före mötets öppnande.
§ 54 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kretsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till närvarande som ej är medlem.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 55 Årsmötesärenden
Vid kretsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet röstberättigade samt beslut huruvida kretsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
k) ställningstagande i fråga om motioner och förslag
l) beslut om föreningsavgift till kretsen
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
p) beslut om antal ledamöter i kretsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt ytterligare eventuella styrelseledamöter
r) val av fyra styrelsesuppleanter
s) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) fastställande av tid och plats för nästa kretsårsmöte
v) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kretsårsmöte ska inom tre veckor tillställas distriktsrådet, riksstyrelsen, revisorerna samt varje ansluten lokalorganisation samt i övrigt hållas tillgängligt på kretsexpeditionen eller hos kretsordföranden.
§ 56 Kretsstyrelse
Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. Varje i kretsen representerad organisationsgren ska vara företrädd av minst en ledamot i styrelsen.
Styrelsen utses av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder.
I krets som bedriver juniorverksamhet, organiserad som juniorförening, ska av årsmöte utses ansvarig juniorledare att ingå i styrelsen. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
§ 57 Kretsens uppgifter
Kretsstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för kretsens verksamhet. Styrelsen upprättar förslag till dessa planer. Därvid beaktas behovet av en efter rådande förhållande lämplig arbets- och resursfördelning mellan kretsen och lokalorganisationerna.
Personal anställs och entledigas av kretsstyrelsen. Arbetsledare för personal utses av kretsstyrelsen. Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med distriktsråd och riksstyrelse, som har att godkänna sökande och förslag till anställningsavtal.
§ 58 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom kretsen är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Valbar som ombud till kretsårsmöte är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, som är löftesbunden förbundsmedlem i ansluten lokalorganisation inom kretsen.
§ 59 Firmateckning
Kretsens firma, som bör utgöras av kommunnamn eller motsvarande och ordet IOGT-NTO-krets, tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare ska vara myndig.
§ 60 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna samt av kretsen förvaltade medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt kretsens beslut.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmöte. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 61 Revision
Kretsårsmötet utser två revisorer med två suppleanter. Distriktsråd och riksstyrelse äger rätt föranstalta om revision av kretsstyrelsens räkenskaper och förvaltning.
§ 62 Samgående med annan krets
Krets som önskar sammangå med annan krets ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet översänds till distriktsrådet för fastställelse.
Distriktsråd och riksstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Sådant initiativ ska tas av distriktsrådet då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 63 Upplösning av krets
Krets kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på kretsårsmötet. Till detta ska varje förening senast fjorton dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse av vilken ärendets art ska framgå.
Krets kan upplösas genom beslut av distriktsråd eller riksstyrelse. Sådant beslut kan fattas då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas och samgående med annan krets ej heller åstadkommas. Vid upplösning av krets förfogar distriktsrådet över kvarvarande egendom.
§ 64 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av krets ska intas vad här föreskrivits i § 52–63 och § 65. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av riksstyrelsen.
KAPITEL VI
BESTÄMMELSER ANGÅENDE RÄTTSFÖRHÅLLANDEN
§ 65
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTO:s Juniorförbund eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTO:s Juniorförbund eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen, om de innebär att föreningen, kretsen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
f) gör sig av med arkivalier eller arbetsmaterial av större värde,
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom skall också gälla byggnader på ofri grund.
Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
Föreningar och distrikt skall redovisa kapital, som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom, till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet skall förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan skall förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.
KAPITEL VII
BESTÄMMELSER ANGÅENDE STADGEÄNDRING
§ 66 Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut vid två kongresser eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid en ordinarie kongress. Stadgeändring gäller från den tidpunkt kongressen beslutar. Stadgeändring som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast genomföras genom samstämmiga kongressbeslut av samtliga organisationsgrenar det berör.
§ 67 Förhållande till annat förbund
Som stadgar som rör förhållande till annat förbund betraktas de som behandlar
a) samverkan i IOGT-NTO-rörelsen (§ 1; NSF § 1),
b) samtidigt medlemskap i fler än ett förbund (§ 3),
c) medlemsförbindelsen (§ 4; NSF § 3),
d) riksstyrelsen sammansättning och funktion (§ 2, 14, 15; NSF § 16),
e) distriktsrådets sammansättning och funktion (§ 2, 22; NSF § 21),
f) fastställande av distriktsgränser (§ 7, 36),
g) IOGT-NTO-kretsar (§ 2, kap. V; NSF kap. V),
h) rörelsesamordnad verksamhet (§ 8, 23; NSF § 8),
i) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens beslutande församlingar (§ 10, 25; NSF § 6, 25),
j) rätt att delta i IOGT-NTO-rörelsens verksamhet (§ 43),
k) valbarhet till förtroendeuppdrag (§ 16, 31, 44), eller
l) stadgeändringar som rör förhållande till annat förbund (§ 66, 67; NSF § 62, 63).
Stadgar
för
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
MÅLSÄTTNING FÖR NYKTERHETSRÖRELSENS SCOUTFÖRBUND
Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds målsättning är att ge individen tillfälle till personlig utveckling i en för ålder och mognad avpassad verksamhet genom
– demokratisk skolning och träning i att ta ansvar för gruppens gemensamt fattade beslut
– främjande av medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedborgare med intresse för omvärlden, personligt engagemang och känsla för internationellt medansvar
– vägledning i de grundläggande värderingar i etiska frågor, på vilka den internationella scoutrörelsen grundas samt i de grundsatser och program utifrån vilka IOGT-NTO-rörelsen har att arbeta
– friluftsliv för utvecklande av känsla för naturen och medansvar för bevarandet av en livsvänlig miljö
– skapande av tillfällen att uppleva samhörighet med medlemmar tillhörande andra förbund inom den svenska och internationella scoutrörelsen och IOGT-NTO-rörelsen
– att aktivt verka för en miljö fri från alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt samt ge kunskap om riskerna med drogbruk för att därigenom åstadkomma engagemang i dessa frågor och ett personligt ställningstagande för helnykterhet.
SCOUTLAG, SCOUTLÖFTE OCH VALSPRÅK
Scoutrörelsens ideologi framgår av scoutlag, löfte och valspråk. För Nykterhetsrörelsens Scoutförbund följande formuleringar, som fastställts av Svenska Scoutrådet:
SCOUTLAGEN
1. En scout visar vördnad för Gud och hans ord.
2. En scout är ärlig och pålitlig.
3. En scout är vänlig och hjälpsam.
4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat.
5. En scout möter svårigheter med gott humör.
6. En scout lär känna och vårdar naturen.
7. En scout känner ansvar för sig själv och andra.
MINIORSCOUTERNAS LAG
En miniorscout vill vara ärlig och hjälpsam och göra sitt bästa.
SCOUTLÖFTE
Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.
VALSPRÅK OCH LÖSEN
Var redo! – Alltid redo!
DRÄKTBESTÄMMELSER
Förbundet skall ha av förbundsmötet godkända dräktbestämmelser.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR NSF
§ 1 Organisation
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) är en sammanslutning av scoutkårer i Sverige, som ansluter sig till Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds målsättning, samt bestämmelser som gäller verksamhet ansluten till Svenska Scoutrådet.
NSF är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet, samt anslutet till Svenska Scoutrådet (SSR), World Organisation of the Scout Movement (WOSM), World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) samt världsorganisationen IOGT.
NSF bedriver sitt arbete i nära samverkan med IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och IOGT-NTO:s Juniorförbund. De fyra förbunden betecknas sammantaget IOGT-NTO-rörelsen. Förbunden, som är IOGT-NTO-rörelsens fyra organisationsgrenar, utgår i sin verksamhet från samma grundsatser och program.
§ 2 Beslutande organ
NSF:s beslutande organ är förbundsmötet på riksplanet, distriktsårsmötet på distriktsplanet samt kårstämman på lokalplanet. Mellan förbundsmötena, respektive distriktsårsmötena och kårstämmorna är förbundsstyrelsen beslutande organ på riksplanet, distriktsstyrelsen på distriktsplanet och kårstyrelsen på lokalplanet.
§ 3 Medlemskap
Medlem i NSF är var och en som erhållit medlemskap i någon av förbundets scoutkårer och erlagt av scoutkåren fastställd medlemsavgift eller erhållit fristående medlemskap och erlagt av förbundet fastställd medlemsavgift.
Medlem av NSF kan om han eller hon så önskar, från och med året efter det att 25 års ålder uppnåtts, även registreras som fullvärdig medlem av förbundet IOGT-NTO.
Den som under året fyller lägst tolv år och som redan är eller önskar inträda som medlem i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund skall avge följande medlemsförbindelser:
Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.
Jag lovar att så länge jag är medlem göra mitt bästa för att främja Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds syften sådana de framgår i målsättningen. Jag lovar också att leva helnyktert, d.v.s. att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, och ej heller använda narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
För användning vid ceremonier kan följande text användas:
Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.
Jag lovar att så länge jag är medlem leva helnyktert och efter bästa förmåga främja Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds syften.
Medlem som brutit mot avgivna löften eller uppenbarligen motarbetar NSF:s syften kan uteslutas genom beslut av kårstyrelsen eller av förbundsstyrelsen efter scoutkårens hör ande. Beslut om uteslutning skall tillställas den uteslutne och dennes scoutkår för kännedom. Beslut av kårstyrelse kan överklagas av den uteslutne inom en månad hos förbundsstyrelsen, som har möjlighet att upphäva detta.
KAPITEL II
BESTÄMMELSER FÖR NSF SOM RIKSORGANISATION
§ 4 Förbundsmöte
Förbundets högsta beslutande organ är förbundsmötet till vilket alla scoutkårer och distrikt äger rätt att utse ombud. Ordinarie förbundsmöte hålls varje år på tid och plats som beslutas av närmast föregående förbundsmöte.
Extra förbundsmöte kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen eller revisorerna. Om 1/3 av scoutkårerna eller 2/3 av distrikten så påkallar, skall extra förbundsmöte hållas. Vid extra förbundsmöte behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett förbundsmötets hållande. Vid extra förbundsmöte äger de ombud rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie förbundsmöte.
Kallelse till ordinarie förbundsmöte utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra förbundsmöte senast en månad före förbundsmötets öppnande. Kallelse skall gå till förbundets scoutkårer, distrikt och revisorer.
Motion till ordinarie förbundsmöte kan inges av varje medlem, scoutkår och distrikt och skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast tre månader före förbundsmötets öppnande. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över motion.
Seniorscouttinget äger rätt att framlägga förslag till förbundsmötet. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över seniorscouttingets förslag.
Förbundsstyrelsen äger rätt att till förbundsmötet framlägga förslag i alla frågor, som rör förbundets verksamhet. Revisorerna har samma förslagsrätt i ärenden som sammanhänger med uppdraget.
För beredning av ärenden vid förbundsmötet skall finnas ett allmänt beredningsutskott och ett valutskott samt de ytterligare utskott som i särskilda fall kan anses erforderliga.
Förbundsstyrelsens yttranden och förslag skall överlämnas till allmänna beredningsutskottet senast fem veckor före förbundsmötets öppnande.
Samtliga handlingar till förbundsmötet skall vara ombud, scoutkårer, distrikt och revisorer tillhanda senast tre veckor före mötets öppnande.
Ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet utses av närmast föregående förbundsmöte till det antal förbundsmötet beslutar.
Förbundsmötet är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst 1/4 av möjliga, röstberättigade ombud är närvarande.
§ 5 Förbundsmötesombud
Vid förbundsmöte företrädes scoutkårer och distrikt av valda ombud. Scoutkår med mellan tio och 50 medlemmar (varav minst fem skall vara yngre än 26 år) äger rätt att utse två ombud och två suppleanter. För varje ytterligare påbörjat 50-tal medlemmar äger scoutkåren rätt att utse ytterligare ett ombud och en suppleant.
Distrikt, som består av minst tre scoutkårer (vilka består av minst tio medlemmar varav minst fem skall vara yngre än 26 år), äger rätt att utse två ombud och två suppleanter.
Valbar till ombud vid förbundsmöte är varje medlem som fyllt sexton år.
Fullmakt för ombud vid förbundsmöte utfärdas av respektive scoutkårs styrelse och distriktsstyrelse. Fullmakt skall för granskning vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fem veckor före förbundsmötets öppnande.
Kårombud skall vara medlem i den scoutkår han eller hon är ombud för. Distriktsombud skall vara medlem i det distrikt han eller hon är ombud för.
För ombudens resor tillämpas resekostnadsfördelning.
§ 6 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvarorätt vid förbundsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen.
Yttranderätt tillkommer varje närvarande.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot i förbundsstyrelsen, seniorscouttingets representanter i frågor som behandlats av seniorscouttinget, samt i § 4 omnämnda utskott och särskilda utskott i frågor som sammanhänger med uppdraget. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel skall kasseras om den upptar fler namn än det antal som skall väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering. Vid lika röstetal skiljer lotten.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 7 Förbundsmötesärenden
Vid ordinarie förbundsmöte skall följande ärenden behandlas:
a) fastställande av röstlängd
b) fråga om huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter, två protokolljusterare samt resefördelningskommitté
d) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
e) förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse
f) revisorernas berättelse
g) fastställande av balansräkning
h) fråga om ansvarsfrihet
i) behandling av motioner och förslag
j) fastställande av arbetsplan för nästkommande verksamhetsperiod samt fastställande av långsiktig arbetsplan för de tre närmast kommande verksamhetsperioderna
k) fastställande av utbildningsplan för nästkommande verksamhetsperiod
l) fastställande av årsavgift för verksamhetsperioden närmast efter nästkommande verksamhetsperiod
m) fastställande av budget för nästkommande verksamhetsperiod
n) redovisning för förbundets anläggningsstiftelser
o) beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen
p) val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen
q) val avseende förbundets anläggningsstiftelser
r) val av två revisorer med suppleanter
s) beslut om antal ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet
t) val av ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet
u) val av ledamöter och suppleanter i valutskottet
v) eventuella ytterligare val
x) fastställande av tid och plats för nästa ordinarie förbundsmöte
y) eventuell annan i kallelse angiven fråga
Protokoll från förbundsmöte skall inom fyra månader tillställas ombuden, revisorerna samt scoutkårer och distrikt.
§ 8 Förbundsråd
Förbundsråd hålles årligen på tid och plats som bestäms av förbundsstyrelsen.
Förbundsrådet är en rådgivande församling som består av förbundsstyrelsens ledamöter samt distriktsordförande eller av distriktsstyrelsen vald suppleant.
Till förbundsrådet kan av förbundsstyrelsen kallas ytterligare de personer som erfordras för frågas behandling.
Kallelse till förbundsrådet utfärdas skriftligt minst en månad före rådslagets öppnande.
Förbundsrådet överlägger i aktuella frågor, som väcks av förbundsstyrelsen eller någon av förbundsrådets ledamöter. Förbundsrådets beslut formas som rekommendation till förbundsstyrelse och förbundsmöte.
Resefördelning skall tillämpas vid förbundsråd.
§ 9 Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen är NSF:s verkställande organ på riksplanet. Styrelsen väljs av förbundsmötet och handhar den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundets stadgar och av förbundsmötet fattade beslut. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt det antal övriga ledamöter som förbundsmötet fastställer. Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen skall vara udda. Om förbundsmötet så beslutar kan förbundsstyrelsen ha suppleanter. Ordförande och vice ordförande väljs varje år. Övriga ledamöter av förbundsstyrelsen väljs för en tid av två år, på så sätt att varje år väljs halva antalet ledamöter.
Förbundsstyrelsen utser inom sig två ledamöter till riksstyrelsen.
Förbundsstyrelsen skall förelägga förbundsmötet berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Dessutom skall förslag ges till arbetsplan, utbildningsplan och budget för förbundets centrala verksamhet.
Förbundsstyrelsen äger överlåta och med gäld belasta Nykterhetsrörelsens Scoutförbund tillhörig fast egendom eller tomträtt samt att uppta lån.
Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Frågor avgörs genom acklamation. Vid lika röstetal vinner den mening som biträds av ordföranden vid mötet, utom vid val då lotten avgör.
§ 10 Seniorscoutting
Varje år hålls seniorscoutting. På tinget behandlas frågor som rör förbundets seniorscoutverksamhet.
Till tinget äger varje seniorscoutlag rätt att utse två ordinarie ombud samt två suppleanter.
Tinget utser en seniorscoutkommitté som representerar förbundets seniorscouter mellan tingen. Seniorscoutkommittén ansvarar tillsammans med förbundsstyrelsen för frågor som rör förbundets seniorscoutverksamhet.
Tinget äger rätt att lämna förslag till förbundsmötet. Som representanter för tinget på förbundsmötet väljer tinget två ordinarie jämte två suppleanter.
§ 11 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom förbundet är varje medlem i NSF. Förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundskassör samt revisorer skall ha uppnått myndig ålder. Övriga förbundsstyrelseledamöter skall ha fyllt sexton år.
Den auktoriserade revisor som utses av IOGT-NTO-rörelsens förbundsrevisorer behöver inte vara medlem i NSF.
§ 12 Firmateckning
Förbundets firma tecknas på sätt som förbundsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare skall ha uppnått myndig ålder.
§ 13 Ekonomisk förvaltning
NSF har egen ekonomisk förvaltning. Den av förbundsstyrelsen upprättade budgeten föreläggs förbundsmötet för godkännande.
Räkenskapsperiod omfattar kalenderår. Räkenskaperna skall vara avslutade och jämte förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser, verksamhetsberättelse och protokoll överlämnade till revisorerna senast den 31 mars.
§ 14 Stiftelser och särskild verksamhet
För förvaltning av kursgårdar kan förbundsmötet inrätta stiftelser. Dessa stiftelser skall ha av förbundsmötet godkända stadgar. För förvaltning av gåvofonds- och stiftelsemedel samt uppförande och förvaltning av fast egendom eller annan särskild verksamhet kan förbundet genom förbundsstyrelsen bilda speciella sammanslutningar.
Förbundet kan äga aktier eller andra andelar i sammanslutningar som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller bedriver förlags- eller annan kommersiell verksamhet. Förbundets företrädare i sådana sammanslutningar utses av förbundsstyrelsen.
§ 15 Revision
Förbundsmötet utser två revisorer jämte två suppleanter. Revisorerna utser efter samråd med de övriga förbundens revisorer en auktoriserad revisor, som bör vara gemensam för de fyra förbunden. Förbundets revisorer skall följa och granska förbundsstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga förbundsmötet berättelser och förslag rörande fastställande av balansräkningar och frågor om ansvarsfrihet.
Om särskilda skäl föreligger, äger förbundsstyrelsen föranstalta om revision av räkenskaper och förvaltning inom scoutkårer och distrikt.
§ 16 Samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen
Riksstyrelsen handlägger för förbunden gemensamma frågor. Riksstyrelsen utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av NSF:s förbundsstyrelse bland ledamöter inom den egna styrelsen. Övriga ledamöter i förbundsstyrelsen är suppleanter i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning förbundsstyrelsen beslutar. Riksstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse utskott.
Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att riksstyrelsen för NSF:s räkning handlägger sådana gemensamma frågor som NSF:s förbundsmöte respektive förbundsstyrelse i samråd med riksstyrelsen beslutar överlämna till denna.
NSF:s representanter i riksstyrelsen deltar i beslut i sådana frågor som rör NSF.
Riksstyrelsen är beslutsmässig då minst fem av dess ledamöter är närvarande.
§ 17 Samverkan med övriga förbund inom scoutrörelsen
Samverkan med övriga scoutförbund i Sverige sker i Svenska Scoutrådets styrelse, där NSF har två representanter, samt i andra samverkansorgan inom Svenska Scoutrådet.
§ 18 Upplösning
Beslut om upplösning av Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är giltigt endast om vid vardera två på varandra följande förbundsmöten, varav ett ordinarie, minst 2/3 av de i omröstningen deltagande varit ense om beslutet.
Skulle upplösning avse uppdelning av scoutverksamheten på två separata scoutförbund för flickor respektive pojkar, skall eventuella tillgångar delas mellan de två förbunden i proportion till antalet kvinnliga och manliga medlemmar vid tiden för senaste rapporteringstillfället.
Medför beslut om upplösning att verksamheten nedlägges, fördelas ekonomisk behållning mellan kvarvarande förbund inom IOGT-NTO-rörelsen eller, om sådant eller sådana
förbund ej finns, disponeras på sätt som beslutas i samband med beslut om upplösning.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER FÖR NSF-DISTRIKT
§ 19 Organisation
NSF-distriktet består av NSF-scoutkårer i ett geografiskt område som bestäms av förbundsmötet.
Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ.
Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ.
§ 20 Samgående och upplösning
Beslut rörande samgående mellan distrikt fattas av förbundsmötet.
Distrikt där beslutsmässigt årsmöte ej kan sammankallas kan upplösas av förbundsmötet. Vid upplösning förfogar förbundet över kvarvarande egendom.
§ 21 Samverkan
För samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen på länsnivå finns distriktsrådet. I de län där NSF-distrikt har verksamhet bör NSF delta.
Distriktsrådet skall verka för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser inom distriktsområdet och för att samtliga organisationsgrenar skall bedriva föreningsverksamhet i varje kommun.
NSF:s representanter i distriktsrådet deltar i beslut i sådana frågor som rör NSF.
Distriktsrådet utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av NSF:s distriktsstyrelse bland ledamöter inom den egna styrelsen. Övriga ledamöter i distriktsstyrelsen är suppleanter i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning distriktsstyrelsen beslutar. Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Den distriktsstyrelse varifrån rådsordföranden hämtas utser själv ytterligare en ledamot i distriktsrådet. Rådet kan inom sig utse utskott. Rådet är beslutsmässigt då mer än hälften av dess ledamöter är närvarande.
§ 22 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas för distrikt skall medtas vad här föreskrivits i §§ 19–22 och § 61. Stadgar med innehåll därutöver skall för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.
NORMALSTADGAR FÖR NSF-DISTRIKT
§ 23 Distriktsårsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet till vilket alla scoutkårer äger rätt att utse ombud. Ordinarie distriktsårsmöte hålls varje år före april månads utgång på tid och plats som beslutas av närmast föregående distriktsårsmöte. Om distriktsårsmöte ej hålls inom fastställd tid, äger förbundsstyrelsen rätt att kalla till distriktsårsmöte.
Extra distriktsårsmöte kan hållas efter beslut av distriktsstyrelsen eller revisorerna eller då minst hälften av distriktets scoutkårer så begär. Extra distriktsårsmöte äger endast behandla de frågor som föranlett dess inkallande.
Kallelse till ordinarie distriktsårsmöte utfärdas av distriktsstyrelsen minst två månader och till extra distriktsårsmöte minst en månad före mötet.
Motion till ordinarie distriktsårsmöte kan inges av varje medlem och scoutkår inom distriktet och skall vara distriktsstyrelsen tillhanda senast sex veckor före mötets öppnande. Distriktsstyrelsen skall avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till distriktsårsmöte skall vara ombuden och revisorerna tillhanda senast fjorton dagar före mötets öppnande. För beredning av ärenden vid distriktsårsmötet utser närmast föregående distriktsårsmöte ett beredningsutskott.
Distriktsårsmötet är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet möjliga ombud är närvarande.
§ 24 Ombud
Vid distriktsårsmötet företräds scoutkårerna av valda ombud. Distriktsårsmötesombud skall vara medlem i den scoutkår ombudet representerar. Scoutkår med högst 50 medlemmar äger rätt att utse två ombud och två suppleanter. För varje ytterligare påbörjat 25-tal medlemmar äger scoutkåren rätt att utse ett ombud och en suppleant. Dock får scoutkår aldrig ensam ha majoritet.
Uppgift över valda ombud skall tillställas distriktsstyrelsen senast tre veckor före mötets öppnande.
§ 25 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvarorätt vid distriktsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen och scoutrörelsen.
Yttranderätt tillkommer varje närvarande.
Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot av distriktsstyrelsen. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal avgör lotten. Röstsedel skall kasseras om den upptar fler eller färre namn än det antal som skall väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering. Vid lika röstetal skiljer lotten.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 26 Distriktsårsmötesärenden
Vid ordinarie distriktsårsmöte skall följande ärenden behandlas:
a) fastställande av röstlängd
b) fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokoll-justerare
d) distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
e) distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
f) distriktsrådets verksamhetsberättelse
g) revisorernas berättelse
h) fastställande av balansräkningar
i) fråga angående ansvarsfrihet
j) behandling av motioner och förslag
k) fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod
l) fastställande av årsavgift för nästkommande kalenderår
m) fråga angående ersättningar
n) fastställande av budget för nästkommande kalenderår
o) beslut om antal ledamöter och eventuella suppleanter i distriktsstyrelsen
p) val av ledamöter och eventuella suppleanter i distriktsstyrelsen
q) val av två revisorer med två suppleanter
r) beslut om antal ledamöter i allmänt beredningsutskott
s) val av ledamöter i allmänt beredningsutskott
t) eventuella ytterligare val
u) fastställande av tid och plats för nästa ordinarie distriktsårsmöte
v) eventuell annan i kallelse angiven fråga.
Protokoll från distriktsårsmöte skall inom två månader tillställas förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsen, revisorerna, distriktsrådet och samtliga scoutkårer inom distriktet samt i övrigt hållas tillgängligt på distriktsexpeditionen eller hos distriktsordföranden.
§ 27 Distriktsstyrelse
Distriktets verksamhet leds av en distriktsstyrelse vald av distriktsårsmötet. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt det antal övriga ledamöter och suppleanter som distriktsårsmötet fastställer.
Ordförande och vice ordförande väljs varje år. Övriga ledamöter av distriktsstyrelsen väljs för en tid av två år, på så sätt att varje år väljs halva antalet ledamöter.
Distriktsstyrelsen skall förelägga distriktsårsmötet berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Dessutom skall förslag ges till arbetsplan, utbildningsplan och budget för distriktets verksamhet.
Distriktsstyrelsen äger överlåta och med gäld belasta NSF:s scoutdistrikt tillhörig fast egendom eller tomträtt samt att uppta lån. Sådant beslut gäller inte förrän det godkänts av förbundsstyrelsen.
Distriktsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Frågor avgörs genom acklamation. Vid lika röstetal vinner den mening som biträds av ordföranden vid mötet, utom vid val då lotten avgör.
§ 28 Valbarhet
Valbar till uppdrag inom distriktet är varje medlem i NSF.
För valbarhet till distriktsstyrelsen krävs även att medlemmen fyllt sexton år. Ordförande, vice ordförande, kassör samt revisorer skall ha uppnått myndig ålder.
Distriktets revisorer behöver ej vara medlemmar i NSF.
§ 29 Firmateckning
Distriktets firma tecknas på sätt som distriktsstyrelsen fastställer, dock av minst två i förening.
Distriktsrådets firma tecknas på sätt som distriktsrådet fastställer, dock av minst två i förening.
Firmatecknare skall ha uppnått myndig ålder.
§ 30 Ekonomisk förvaltning
NSF-distriktet har egen ekonomisk förvaltning. Den av distriktsstyrelsen upprättade budgeten föreläggs distriktsårsmötet för godkännande.
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår.
Räkenskaperna skall vara avslutade och jämte distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast den 15 februari året efter räkenskapsåret.
§ 31 Revision
Distriktsårsmötet utser två revisorer med två suppleanter. Dessa revisorer skall följa och granska distriktsrådets och distriktsstyrelsens ekonomiska förvaltning och verksamhet samt förelägga distriktsårsmötet berättelser och förslag rörande fastställande av balansräkningar och frågan om ansvarsfrihet.
Om särskilda skäl föreligger, äger distriktsstyrelsen rätt att föranstalta om revision av scoutkårernas räkenskaper och förvaltning.
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER FÖR NSF-SCOUTKÅR
§ 32 Organisation
Lokal enhet i NSF benämns scoutkår.
Scoutkår skall ha av förbundsstyrelsen godkända stadgar.
Scoutarbetet skall bedrivas i de former och med de metoder som beslutas av förbundsmötet.
§ 33 Bildande
Bildande av scoutkår skall godkännas av distriktsstyrelsen och fastställas av förbunds-styrelsen.
Ansökan om registrering som scoutkår inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund skall innefatta:
a) inträdesansökan från minst tio medlemmar, varav minst fem yngre än 26 år
b) protokollsutdrag från konstituerande kårstämma, utvisande val av styrelse och revisorer samt beslut rörande scoutkårens stadgar
c) tillstyrkan från scoutdistriktets styrelse.
§ 34 Utnämning av ledare
Ledare utnämns efter beslut av kårstämman och skall vara medlem i förbundet.
För att utnämnas till ansvarig avdelningsledare fordras dessutom att man fyllt arton år, genomgått fastställd grundutbildning eller varit medlem i minst ett år och därvid visat intresse och lämplighet för uppgiften.
Ledare som visat sig uppenbart olämplig för sin uppgift kan av kår-, distrikts- eller förbundsstyrelse fråntagas sin befattning.
§ 35 Stödförening
Scoutkåren kan som särskild stödorganisation bilda en stödförening. Medlemmarna i stödföreningen är inte automatiskt medlemmar i scoutkåren och stödföreningen kan inte fatta beslut som inkräktar på scoutkårens självständighet.
Stödföreningens stadgar upprättas i samråd med scoutkårens styrelse och skall för att gälla godkännas av förbundsstyrelsen.
§ 36 Upplösning
Scoutkåren kan upplösas genom beslut av årsmöte eller av distrikts- respektive förbundsstyrelse.
Upplöses scoutkåren, tillfaller dess tillgångar scoutdistriktet.
§ 37 Kårstadgar
I scoutkårens särskilda stadgar skall vad här föreskrivits i §§ 32–37 och § 61 medtas. Kårstadgar liksom beslut om ändring eller tillägg i sådana stadgar skall för att gälla ha godkänts av förbundsstyrelsen.
NORMALSTADGAR FÖR NSF-SCOUTKÅR
§ 38 Kårstämma
Kårstämman är scoutkårens högsta beslutande organ. Kårstämman är beslutsmässig när efter stadgeenlig kallelse ett av följande villkor är uppfyllt: 1/4 eller minst tio av stämmans ledamöter är närvarande. Kårstämman utgörs av samtliga medlemmar i scoutkåren över tolv år. Kårstämman sammankallas av kårstyrelsen minst två gånger per halvår.
Ordinarie kårstämma hålles på tider som årsmötet beslutar. Extra stämma sammankallas då styrelsen eller 1/10 av stämmans ledamöter så finner nödvändigt, för viss frågas behandling. Kallelse till kårstämma utfärdas minst två veckor i förväg.
§ 39 Årsmöte
Kårstämma sammankallas årligen till årsmöte. Kallelse utfärdas minst två veckor före årsmötets hållande. Om årsmöte ej hålles äger distrikts- och förbundsstyrelse rätt att kalla till årsmöte.
Vid årsmötet skall följande ärenden behandlas:
a) upprättande av förteckning över närvarande röstberättigade medlemmar
b) fastställande av att årsmötet är behörigt utlyst
c) val av ordförande och sekreterare för mötet
d) val av två protokolljusterare tillika rösträknare
e) fastställande av föredragningslista
f) behandling av verksamhetsberättelse och ekonomiska rapporter
g) fastställande av balansräkningar
h) beslut om ansvarsfrihet
i) fastställande av arvoden, rese- och traktamentesersättningar
j) fastställande av arbetsplan, årsavgift och budget
k) val av kårstyrelse, kommittéer och befattningshavare
l) val av revisorer och suppleanter
m) fastställande av tid och plats för nästa årsmöte
n) övriga anmälda frågor.
§ 40 Yttrande-, förslags- och rösträtt
Yttranderätt tillkommer närvarande.
Förslagsrätt tillkommer den som äger rösträtt.
Rösträtt tillkommer varje ledamot av kårstämman. Dock äger ingen rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller fastställande av arvoden eller ersättning åt sig själv.
Styrelseledamot äger ej rösträtt vid val av revisorer och revisorssuppleanter.
§ 41 Propositionsordning
Frågor avgörs med acklamation eller votering, om någon röstberättigad så begär. Val avgörs med slutna sedlar, om någon röstberättigad så yrkar. Vid lika röstetal skiljer lotten.
§ 42 Kårstyrelsen
Kårstyrelsen är scoutkårens administrativa ledning och utses av scoutkårens årsmöte. Styrelsen handlägger scoutkårens löpande ärenden och beslutar i frågor som av kårstämman hänskjutits till styrelsen eller enligt scoutkårens stadgar skall avgöras av styrelsen.
Kårstyrelsen skall förelägga årsmötet berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen.
Efter granskning av berättelserna beslutar årsmötet rörande ansvarsfrihet för den tid berättelserna omfattar.
§ 43 Sammansättning och mandattid
Kårstyrelsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt övriga ledamöter till det antal årsmötet fastställer.
Ledamot i kårstyrelsen utses för den tid scoutkårens stadgar föreskriver. Valbar till ledamot är varje medlem i scoutkåren.
Ordförande, vice ordförande, kassör samt revisorer skall ha uppnått myndig ålder. Övriga styrelseledamöter skall ha uppnått tolv års ålder.
§ 44 Sammanträden
Styrelsen sammanträder då den anser det påkallat, dock minst fyra gånger per verksamhetsår.
§ 45 Firmateckning
Scoutkårens firma tecknas på sätt som kårstyrelsen beslutar, dock av minst två personer i förening. Firmatecknare skall ha uppnått myndig ålder.
§ 46 Beslutsmässighet
Kårstyrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Frågor avgörs genom acklamation eller, om någon så begär, genom votering. Frågor avgörs genom acklamation. Vid lika röstetal vinner den mening som biträds av ordföranden vid mötet, utom vid val då lotten avgör.
§ 47 Räkenskaper och revision
Räkenskaper, förvaltning och verksamhet skall följas och granskas av två revisorer, vilka jämte suppleanter utses av årsmötet.
Revisorerna är skyldiga att efter slutförd revision till årsmötet avlämna skriftlig rapport med tillstyrkan eller avstyrkan beträffande fastställande av balansräkningar och ansvarsfrihet.
KAPITEL V
SAMVERKAN I IOGT-NTO-KRETS, NORMALSTADGAR
§ 48 Organisation
IOGT-NTO-krets består av de lokalorganisationer inom förbunden IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF som anslutit sig till kretsen.
En krets verksamhetsområde omfattar en primärkommun.
Kretsen kan om särskilda skäl föreligger och efter beslut av distriktsrådet omfatta fler kommuner eller del av kommun.
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet.
Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en styrelse.
§ 49 Kretsårsmöte
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, till vilket alla lokalorganisationer som anslutit sig till kretsen äger utse ombud.
IOGT-NTO-förening, UNF-förening och NSF-kår får utse två ombud och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal förbundsmedlemmar. Förening inom IOGT-NTO:s Juniorförbund representeras av sin ansvarige juniorledare och därutöver av ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
Med medlem avses enligt denna paragraf endast löftesbunden medlem som erlagt stadgeenlig medlemsavgift för närmast föregående kalenderår senast vid detta års slut eller är avgiftsbefriad.
Ordinarie kretsårsmöte ska sammanträda till årsmöte senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst en tredjedel av anslutna lokalorganisationer så begär eller kretsstyrelsen så beslutar. Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Extra kretsårsmöte äger endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.
Om årsmöte ej hålls i föreskriven ordning äger distriktsrådet eller riksstyrelsen rätt att utlysa sådant möte. Kretsårsmöte är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
Motion till kretsårsmöte kan inges av varje ansluten lokalorganisation inom kretsen och varje löftesbunden medlem i dessa. Motion ska vara kretsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska avge yttrande över motion.
Samtliga handlingar till kretsårsmötet ska vara ombuden och revisorerna tillhanda senast en vecka före mötets öppnande.
§ 50 Mötesrättigheter och beslutsformer
Närvaro- och yttranderätt vid kretsårsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud, ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Förhandlingsordföranden kan ge yttranderätt till närvarande som ej är medlem.
Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.
I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.
§ 51 Årsmötesärenden
Vid kretsårsmöte ska följande ärenden förekomma:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet röstberättigade samt beslut huruvida kretsårsmötet är beslutsmässigt
c) val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterare
d) ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats
e) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
f) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
g) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
h) föredragning av revisorernas berättelser
i) beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar
j) beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
k) ställningstagande i fråga om motioner och förslag
l) beslut om föreningsavgift till kretsen
m) beslut om ersättningar
n) fastställande av arbetsplan för innevarande verksamhetsår
o) fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsår
p) beslut om antal ledamöter i kretsstyrelsen samt om ledamöternas mandattid
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt ytterligare eventuella styrelseledamöter
r) val av fyra styrelsesuppleanter
s) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
t) val av två revisorer med två suppleanter
u) fastställande av tid och plats för nästa kretsårsmöte
v) beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor.
Protokoll från kretsårsmöte ska inom tre veckor tillställas distriktsrådet, riksstyrelsen, revisorerna samt varje ansluten lokalorganisation samt i övrigt hållas tillgängligt på kretsexpeditionen eller hos kretsordföranden.
§ 52 Kretsstyrelse
Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. Varje i kretsen representerad organisationsgren ska vara företrädd av minst en ledamot i styrelsen.
Styrelsen utses av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder.
I krets som bedriver juniorverksamhet, organiserad som juniorförening, ska av årsmöte utses ansvarig juniorledare att ingå i styrelsen. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen ska förelägga årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
§ 53 Kretsens uppgifter
Kretsstyrelsen ska verka för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomisk plan för kretsens verksamhet. Styrelsen upprättar förslag till dessa planer. Därvid beaktas behovet av en efter rådande förhållande lämplig arbets- och resursfördelning mellan kretsen och lokalorganisationerna.
Personal anställs och entledigas av kretsstyrelsen. Arbetsledare för personal utses av kretsstyrelsen. Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med distriktsråd och riksstyrelse, som har att godkänna sökande och förslag till anställningsavtal.
§ 54 Valbarhet
Valbar till förtroendeuppdrag inom kretsen är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Valbar som ombud till kretsårsmöte är varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen, som är löftesbunden förbundsmedlem i ansluten lokalorganisation inom kretsen.
§ 55 Firmateckning
Kretsens firma, som bör utgöras av kommunnamn eller motsvarande och ordet IOGT-NTO-krets, tecknas på sätt som styrelsen fastställer, dock av minst två i förening. Firmatecknare ska vara myndig.
§ 56 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna samt av kretsen förvaltade medel. Bank- och postgirokonton tecknas enligt kretsens beslut.
Räkenskaperna ska vara avslutade och jämte styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse överlämnade till revisorerna senast tio dagar före årsmöte. I den ekonomiska berättelsen ska ingå resultaträkning och balansräkning.
§ 57 Revision
Kretsårsmötet utser två revisorer med två suppleanter. Distriktsråd och riksstyrelse äger rätt föranstalta om revision av kretsstyrelsens räkenskaper och förvaltning.
§ 58 Samgående med annan krets
Krets som önskar sammangå med annan krets ska fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse ska upprättas om samgåendet. I överenskommelsen ska intas uppgifter om tidpunkt för samgåendet samt om handhavandet av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet översänds till distriktsrådet för fastställelse.
Distriktsråd och riksstyrelse kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Sådant initiativ ska tas av distriktsrådet då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas.
§ 59 Upplösning av krets
Krets kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på kretsårsmötet. Till detta ska varje förening senast fjorton dagar före mötet erhålla skriftlig kallelse av vilken ärendets art ska framgå.
Krets kan upplösas genom beslut av distriktsråd eller riksstyrelse. Sådant beslut kan fattas då beslutsmässigt kretsårsmöte ej kan sammankallas och samgående med annan krets ej heller åstadkommas. Vid upplösning av krets förfogar distriktsrådet över kvarvarande egendom.
§ 60 Särskilda stadgar
I stadgar som upprättas av krets ska intas vad här föreskrivits i § 48–60 och § 61. Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs av riksstyrelsen.
KAPITEL VI
BESTÄMMELSER ANGÅENDE RÄTTSFÖRHÅLLANDEN
§ 61 Bestämmelser angående rättsförhållanden
Samtliga scoutkårer, scoutdistrikt och av dessa bildade samarbetsorgan är tillförsäkrade rätt att bedriva sin verksamhet självständigt så länge detta sker i överensstämmelse med stadgar och bestämmelser, som gäller för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.
Varje sådant organ kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt äga fast och lös egendom, dock att beslut som i denna paragraf sägs icke gäller förrän detsamma godkänts av förbundsstyrelsen, nämligen beslut som gäller:
a) att verksamheten nedlägges eller övergår till annan organisation
b) köp av fast egendom
c) avhändande av fast egendom eller del i fast egendom
d) avhändande av aktie eller andel i bolag eller förening, som äger fast egendom
e) upptagande av eller medgivande av inteckning för gäld, servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet
f) avyttrande av båt eller båttillbehör till ett nyanskaffningsvärde vid avyttringstillfället uppgående till ett basbelopp eller mer
g) realisation av tillgångar i uppenbart syfte att däröver vinna förfogande för ändamål som ej överensstämmer med NSF:s syften.
Med fast egendom likställes byggnad på ofri grund ändå att densamma enligt gällande allmän lag är att anse såsom lös egendom.
Skulle någon organisation utan vederbörligt medgivande fatta beslut eller vidta åtgärd, som här sagts, äger förbundsstyrelsen förbjuda beslutets verkställande eller åtgärdens fullföljande.
Av organisation behållet kapital, som uppstått i samband med försäljning av fast egendom eller andel i sådan egendom, liksom genom vederlag för fast egendom efter brand, expropriation eller annat förhållande, skall redovisas till och för organisationens räkning förvaltas av förbundsstyrelsen, såvida ej förbundsstyrelsen annat beslutar.
Förbundsstyrelsen äger besluta om annan användning av kapitalet.
Ränta på sådant kapital må användas för föreningens/distriktets löpande verksamhet.
KAPITEL VII
BESTÄMMELSER ANGÅENDE STADGEÄNDRINGAR
§ 62 Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut vid två förbundsmöten eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid ett ordinarie förbundsmöte. Stadgeändring gäller från den tidpunkt förbundsmötet beslutar.
Ändring av § 18 Upplösning skall för att vara giltig ske genom samstämmiga beslut vid två ordinarie förbundsmöten.
Stadgeändring som rör förhållande till övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast genomföras genom beslut av samtliga organisationsgrenars kongresser/förbundsmöten.
§ 63 Stadgemässigt förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen
Som stadgar som rör förhållande till annat IOGT-NTO-förbund betraktas de som behandlar:
a) samverkan i IOGT-NTO-rörelsen (§ 1)
b) samtida medlemskap i fler än ett förbund (§ 3)
c) medlemsförbindelsen (§ 3)
d) riksstyrelsens sammansättning och funktion (§ 16)
e) distriktsrådets sammansättning och funktion (§ 21)
f) IOGT-NTO-kretsar (kapitel V)
g) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens församlingar (§§ 6 och 25)
h) stadgeändringar som rör förhållande till annat IOGT-NTO-förbund (§§ 62 och 63).
BILAGor
SVENSKA SCOUTRÅDETS MÅLSÄTTNING
Svenska Scoutrådets syfte är
att ge medlemmarna kunskap om kristen tro och kristet liv och bibringa dem förståelse för religiöst engagemang även som det kommer till uttryck i andra religioner,
att utveckla medlemmarnas förmåga till självständigt kritiskt tänkande och vilja till konstruktivt samarbete,
att utveckla medlemmarnas intresse och medansvar för andra människor, det egna samhället och världen i stort,
att ge medlemmarna kunskaper som skapar medvetenhet om och förståelse för internationella frågor,
att ge medlemmarna kunskaper som gör det möjligt för dem att förverkliga sitt ansvar för den fysiska miljön, främst på naturvårdens område,
att ge medlemmarna kunskaper och färdigheter, speciellt inom friluftslivets område och därvid utveckla deras idérikedom och förmåga att skapa,
att aktivt verka för en miljö fri från alkohol och narkotika, ge medlemmarna kunskaper om de risker människor utsätts för vid bruk av droger samt att även i andra hänseenden bibringa medlemmarna sunda livsvanor,
att motverka de kommersiella krafter i samhället, vilka på ett felaktigt sätt styr människors handlande.