|
Perjanstorp |
|
|
Ordlista för bönderDet kan många gånger vara svårt för vanliga bönder att hänga med när de stora grabbarna svänger sig med konstiga och svåra ord. Allt för att ingen ska våga fråga vad de egentligen håller på med risk att uppfattas som korkad. Dessutom för att vi ska få uppfattningen att de vet vad de håller på med. Här följer därför en ordlista som förklarar de vanligaste uttrycken och fraserna. Marknadsanpassad
prissättning:
Det betyder att sänka priserna på t.ex. kött till dess att någon till sist köper det. Jobba
på marknaden:
Någon sitter och ringer runt till de butiker som brukar köpa falukorv varje vecka och hoppas att de ska ha lite även denna vecka. Men de får för allt i världen inte beställa för mycket för då kanske det inte finns tillräckligt i lager. Anpassad
företagsstruktur:
Det betyder att i takt med att man säljer mindre med varor får man lägga ner driftplatser och sparka folk. Medlemsdemokrati:
Det är en sak som alla talar om men som få lyckas tillämpa i praktiken. Ett populärt sätt nuförtiden är att göra företagen så stora så att ingen lokal medlemsopinion kan få någon verklig makt, det finns alltid något annat landskap där de tycker tvärt om. Det innebär att egentligen finns det ingen möjlighet för medlemmar lokalt att få något att säga till om. Förr kallades det att härska genom att söndra. Ska någon sparkas får det lov att ske genom s.k. palatsrevolution. Att
vara tydlig:
Att säga saker så tydligt – och samtidigt se så bister ut - att ingen vågar opponera sig. Exportsatsningar:
Det betyder ung. att först så anpassar man ett slakteri för en marknad, England till exempel. När det sedan börjar fungera så lägger man ner slakteriet. Produktutveckling:
Storpack av Mamma Scans köttbullar. Framgång
på marknaden:
Översatt betyder det oftast att nu är avräkningspriserna så låga att vi faktiskt kan sälja våra produkter och att några ytterligare prissänkningar inte är omedelbart förestående. Priskurage:
Det betyder för det mesta att, inför risker för import, hela tiden lägga priset lite under det som man egentligen skulle ha haft för att bönderna skulle ha tjänat något. Helst lite under importköttet, då vet man att man blir av med varorna. Sedan gäller det att ha kurage att stå emot när bönderna gnäller och vill ha mer betalt. Sveriges
mest bevarade företagshemlighet
Självklar vinnare är den svenska lantbrukskooperationen. De har lyckats att under hela 90-talet effektivt hemlighålla alla eventuella fördelar som vi skulle kunna ha på marknaden vad beträffar rena och säkra livsmedel, etisk djurhållning, miljöarbete på gårdarna och annat som skulle kunna generera ett visst mervärde på marknaden. Dessutom har det arbetet orsakat mycket merarbete och kostnader för bönderna – och som de gärna skulle velat haft en slant för. Utländska
företagsnamn på svenska bondeägda företag – vad är det bra för?:
Tja, säg det. Möjlig förklaring1: Kunderna ska inte kunna lista ut att det är svenska bönders råvaror. Möjlig förklaring 2: De som har hittat på det har läst engelska i skolan. Analysgrupp:
En grupp som tillsätts när det har gått åt fanders för att konstatera det som redan alla vet. Dessutom för att försöka hitta orsaker som konstaterar att ledningen inte har gjort fel. Alternativt konstatera att bönderna inte har varit tillräckligt effektiva, marknadsanpassade, förändringsbenägna, kreativa, företagsamma eller genomsyrats av en äkta entreprenörsanda. Ordinationen brukar bli lägre avräkningspriser. "Blir priserna nog låga var det väl f-n om inte det ska gå ihop". Företagaranda
och nytänkande inom jordbruket:
1. Genom att fördubbla den egna produktionen (av produkter det redan finns tillräckligt av), så att priserna faller ytterligare, ta död på så många yrkesbröder som möjligt i förhoppning om att då stiger priserna igen (nån måste ju bli sist kvar). 2. Att kalla sig företagare i stället för lantbrukare/bonde, sälja alla maskiner och leja i stället och helst inte befatta sig med lantbruket själv utan ha ett annat välbetalt arbete i stället. Att göra om lagårn till kafé är visst något som är populärt. Breddad
verksamhet inom jordbruket:
Innebörden är att eftersom priserna stadigt faller på våra produkter så måste de flesta hitta på det ena extraknäcket efter det andra för att överleva. Dessutom måste frun jobba utanför företaget – helst heltid. Att
ta till sig av kritiken:
Det innebär att den som säger det menar att: ”Visserligen är kritiken berättigad men eftersom vi inte har gjort någonting fel så måste det vara någon annans fel som åsyftas. Alltså kan vi ge f-n i kritiken och fortsätta som om ingenting har hänt.” Förstår
inte kritiken:
Under förutsättning att kritiken är berättigad så betyder det ungefär att den som säger det har ”Noll koll på läget.” Den som säger menar för det mesta: ” Ni begriper inte det här utan håll tyst och låt oss sköta det här som begriper något”. Politiken
har i huvudsak fungerat bra:
Ett uttryck som gärna används av byråkrater på Jordbruksverket och i Jordbruksdepartementet när de ska betygsätta de gångna årens politik vad beträffar regional- och miljöstöden. Det faktum att i område 4 i Värmland är politiken på tok är alltså ingen huvudsak. Knappt ens en bisak, i varje fall är det ingenting som man behöver bry sig om. EU:
Det är något som man kan skylla på när det håller på att gå åt skogen. Danskarna:
Samma som föregående. I och för sig sas det under valkampanjen inför EU-valet att vi skulle få mer betalt än danskarna men det tycks alla ha glömt nu. Några moderna uttryck som brukas flitigt av det politiska etablissemanget men även är populära hos våra egna hövdingar som vill vara lite marknadsmässiga. Utbränd:
Ett modeord som används ofta av välbetalda tjänstemän som vill att vi ska tycka synd om dem så att de ska få ännu mer betalt. Koncept:
Det betyder att när de har gett sig in i en våghalsig affär så vill de med det tala om för oss att: "Vi har minsann tänkt igenom det här noga". Man kunde i och för sig lika gärna säga att: ”Så här ungefär har vi tänkt oss och vi ber till Gud varje dag att det ska gå bra.” Flexibilitet:
I största allmänhet: Att andra anpassar sig efter en själv. 1. Arbetsmarknad: Att kunna skicka folk kors och tvärs över landet utan att de gnäller allt för mycket. 2. Sett ur etablissemangets/stockholmarens synvinkel: ”De där lantisarna ska inte ha så mycket betalt; de kan ju inget. Dessutom är de inte tillräckligt smarta”, för att citera en stockholmsk riksdagskandidat (hon kom som tur var inte in). Glesbygd:
Allt som inte ligger i Stockholm, Göteborg, Malmö eller möjligen övriga städer som har universitet. Grusvägar:
För Stockholmare är det säkert svårt att begripa vad en dålig väg är. Här är en definition: Skillnaden mellan en asfaltväg och en grusväg är att grusvägen saknar beläggning. Oftast så saknar den även grus. Den känns igen på att den är för det mesta ljusare till färgen. När det är torrt dammar det och när det är blött så blir bilen skitig. Under månaderna april och maj krävs oftast fyrhjulsdrift för att komma fram. Ojämn och skakig är den alltid. Dåliga asfaltvägar kan i och för sig vara ojämna och gropiga men man riskerar inte att köra fast.
|