Jag vet inte om jag känner mig ensam eller övergiven, ensam tror jag att jag altid känt mig och övergiven är jag. Ensam kanske är det man blir om man överges av andra. Jag tror jag känner mig både ensam och övergiven.

brev:

det är en lång historia jag var uppe i fredags och sålunda är jag nere på lördag tyvärr är jag även nere idag söndag. Detta verkar inte vara en svacka utan en mer genomgående livskris. Lycklitvis kom allt detta efter tentorna. Många saker har hänt på en gång. Jag har alltid känt mig ensam, dock förstod jag igår att jag alltid skulle vara ensam och att jag inte har några vänner. Jag har bara mig själv, tv:n och dator är inte mina vänner längre det är inte så att de har gjort något elakt mot mig jag njuter bara inte lika mycke av deras sällskap. Det är en revolution inom mig just nu, en evolution till något nytt: Jag har alltid ont både i själ och kropp men jag trodde att var naturligt. Nu kan jag inte ens interagera med världen på ett vettigt sett. Jag har tappat det mesta. Jag har nog inte varit så här nära själv mord på väldigt länge men eftersom jag inte ser kropp och själ som en enhet och tycker att jag är själen skulle jag således inte ta ihjäl mig själv det skulle inte vara själv mord utan bara mord. Jag ska nog byta skinn så som ormar gör, jag har inte vuxit så jag vet inte varför jag måste byta men byta måste jag. Jag vet inte om du orkar bry dig om allt det här, jag tror inte det jag är fast övertygad om att ingen bryr sig. om de nu mot all förmoda skulle bry sig är det troligt att de bara bryr sig för att de inte ska må dåligt av att jag mår dåligt. Det enda svaret jag få på "livet är svårt" är "livet är svårt för alla". men jag säger dig nu mitt liv är svårast hur kan du veta det undrar du men jag måste tyvärr säga att jag vet det kalla det kvinlig intuition eller vad f-n du vill mitt liv är jävligt svårt. Allas liv kanske är svårt men mitt liv är svårare. Jag tror att det beror på min kunskap om världen. nu tycker du troligtvis att jag har världen största ego alltså tillskriver du mig en dålig egenskap när jag har det som värst, jag har aldrig mött medlidande bara skepticism. Hur mår du själv, när jag säger det undrar jag om jag kan göra något när andra säger det undrar dom om man kan göra något för dom. Världen övergav mig när jag föddes det kanske är dags att jag överger den.