jag vet nuvarför jag inte varit nere på så länge, nu menar jag riktigt nere, Jag tror att det beror på att jag nu har accepterat mitt liv som meningslöst. Jag tror att jag förut har haft svårt att acceptera det, men nu fins acceptansen där.Jag har vetat det länge men inte accepterad det. Jag är rätt nöjd nu för tiden. Problemet är bara allt som kommer med paketet så att säga, livet är meningslöst så då ligger döden väldigt nära, alla känslor försvinner i ett surr, de finns där men de byter ingenting, jag vill gärna uppleva dom men de betyder inget för mig, att ens vilja uppfylles spelar ingen roll, allt är bara tomt och tomt, men det är ju rätt trevligt endå. Bara väldigt tomt. Nu för tiden är kasten mellan glad och nere väldigt tvära men långt ner tror jag inte jag kommer på ett tag. Ingenting är bestående, allting flyter. Det är egentligen hemskt deprimerande men på något sett har jag kommit över ångesten. Jag känner visserligen ångest men den är så genom tänkt, den är det jag som står för inte min kropp. Det är tråkigt att vara tom men man får väl leva med det tills man hittar något nytt. Evigt glad thomas