Den nattliga häxan, en kvinna som om natten förvandlas till en rovfågel som under sina flygturer utstöter hemska skrik och tar sig in i hus för att sluka små barn är en viktig beståndsdel i häxmyten. Denna legend är belagd sedan antiken, både i romersk litteratur och i germansk mytologi. Under 900-talet skrev ärkebiskopen i Trier ett dokument som beskriver hur kvinnor som var besatta av Satan nattetid flög på djurryggar i sällskap med Diana, den romerska gudinnan, också kallad häxgudinna.

En häxa var en man eller kvinna som ansågs att ha kraft att förändra en annans människas öde genom rituella eller magiska handlingar med skadlig inverkan. Den mest kända formen var trolldom eller förgörning.

I början av 1400-talet fick ordet häxa betydelsen att stå i förbund med djävulen.

   
kkkk