Rasen uppstod i Ungern redan på 1700- och 1800-talet genom korsning av den inhemska pulin med tyska och franska vallhundar med uppstående öron, en korsningsavel som pågick under mycket lång tid. Rasen har varit skild från pulin sedan 50 år tillbaka och är numera en egen, erk änd ras. Pumins temperament gör den till en mycket ivrig, skällande vallare. Den är djärvt oförvägen, full av energi och används därför gärna till att valla storboskap och den har också ett gott väderkorn. Den har visat sig vara bra på att bekämpa skadedjur och gnagare. Pumin har ett högt skall och är en framstående vakthund, men också en bra sällskapshund.

HELHETSINTRYCK:

En medelstor, terrierliknande hund med livligt temperament. Öronen är upprättstående med tippade spetsar. Huvudet skall vara långsträckt med långt nosparti. Svansen bärs upprätt. Kroppen är kvadratisk. Pälsen skall vara medellång och får aldrig filta sig. Ögon och nosparti skall vara framträdande. Pälsfärgen kan variera, men är aldrig flerfärgad.

HUVUD:

Huvudet får sin karaktär av det långsträckta nospartiet. Hjässan skall vara välvd, skallen en aning smal. Pannan skall vara lätt välvd och lång. Ögonbrynsbågarna skall vara måttligt utvecklade och stopet knappast märkbart. Nosryggen skall vara rak, nospartiet långt och spetsigt, nosspegeln smal. Läpparna skall vara åtsmitande.

ÖGON:

Ögonen skall vara en aning snedställda och mörkt bruna; ögonlocksränderna åtliggande.

ÖRON:

Öronen skall vara högt ansatta rakt uppstående med tippade öronspetsar, medelstora, proportionerliga, mycket rörliga och till formen ett omvänt V.

BETT:

Saxbett med regelbundna, välutvecklade, starka tänder.

HALS:

Halsen skall vara ganska högt ansatt i en .50- 55° vinkel. Den skall vara medellång och muskulös med lätt välvd nacke.

KROPP:

Manken skall vara lång och markerad, kroppens överlinje skall slutta tydligt bakåt. Ryggen skall vara kort, ländpartiet medellångt och mycket stramt. Bröstkorgen skall vara lång och djup, med ganska flata revben, inte tunnformade. Förbröstet platt, medelbrett. Buklinjen skall vara uppdragen.

FRAM- OCH BAKBEN:

Genom sin kvadratiska kroppsbyggnad förefaller pumin högställd. Skulderpartiet är brant, överarmen kort. Skuldrans rundning följer bröstkorgen. Hela benen är lodräta. De bär upp kroppen vertikalt och avståndet. mellan frambenen är medelbrett. Raka mellanhänder. Bakbenen är karakteristiska genom sin ställning bakåt. Nedanför de långa låren är underbenen korta och hasen är brant.

TASSAR:

Tassarna skall vara rundade och väl slutna med elastiska trampdynor och mycket hårda klor. Sporrar på bakbenen är ej önskvärt.

SVANS:

Svansen skall vara högt ansatt. Den skall bäras vertikalt eller något bakåt, men tydligt uppåt. Kuperad, 2/3 lämnas kvar.

SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989. RÖRELSER:

Mycket livliga kvicka och snabba rörelser. Snabb, studsande galopp. Rasen är mycket aktiv.

HUD OCH PÄLS:

Huden skall vara skiffergrå och kraftigt pigmenterad. Synlig hud skall vara antingen svart eller skiffergrå. Gommen skall ha mörkt pigment. Tungan skall vara ljusröd. Hela kroppen skall vara täckt av medellång krullig päls. Pälsen, som inte får filta sig på något ställe på kroppen, består av täckhår och underull. Pälsen skall vara kortast på nosparti och ben. På öronen skall håret vara medellångt, tätt och tufsigt uppstående. På andra delar av kroppen är håret antingen kortare och tufsigt (ungefär 4 cm) eller längre och lockigt Pälsen kan aldrig likna pulins päls, men slät päls är inte heller tillåtet. Pälsen på bröst, bringa och framben är ofta kortare än på bakparti och bakben.

FÄRG:

Färgen kan variera. Duvgrå, silvergrå och skiffergrå är mest förekommande. Svart, ljust grå, vit, rödbrun förekommer också. Fläckar eller tecken är inte önskvärda.

MANKHÖJD:

Mankhöjd 35-44 cm.

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

DISKVALIFICERANDE FEL: