Idag går inte svensken till ett arbete på fabriken längre. Endast sjutton procent av oss arbetar i industrin. Vi andra arbetar med "tjänsteproduktion". I affärer, restauranger, med hälsa och skönhet, med att få vår post och våra telefoner att fungera. Många av oss har med människor att göra i arbetet t ex som kunder, klienter eller patienter.

I skolan lärde vi oss (i bästa fall) det som behövdes för att få ett arbete. Skoltiden klarades av när vi fortfarande var unga och inte hade erfarenheter av yrkeslivet. Vi kunde sen arbeta på samma arbetsplats hela livet. Den som bytte jobb kallades för hoppjerka- det var inte positivt.

Så ser det inte ut längre. Många av oss (SCB%) byter yrke och arbetsplats oftare än SCB ..Att byta arbete och arbetsgivare uppfattas helt annorlunda idag. Företag och organisationer byter chefer och rationaliserar, säger upp folk, omorganiserar och kompetensutvecklar.

Att hela tiden ta till sig nya kunskaper och nya uppgifter ses som positivt, viktigt och t om nödvändigt för att våra företag och organisationer ska överleva. De flesta av oss tycker nog att vi alltid lärt oss och tagit till oss nya kunskaper i vårt yrke. Den erfarenhet som finns i t ex trettio års arbete i en bransch är nog omöjlig att uppskatta. Det som händer idag är att lärandet har blivit företagsekonomiskt intressant- ett sätt att få verksamheter att bli mer lönsamma.

Ja, vad tror du? Läs följande:

Det skulle kunna vara skrivet igår. Det kommer dock från romartiden.

Det kanske är så att den tid vi lever med alltid känns snabb. Vi tycker det händer så mycket, många nyheter och förändringar hela tiden. Men tänk på vår föräldrageneration som växt upp med följande nyheter; bilen, vattentoaletten, TV:n och sjukhusen.

Det som faktiskt går snabbare idag är information. Med informationsteknologin färdas nyheter, fakta, skvaller och forskning över jorden på minuter. Vi kan se krig, katastrofer men även lära oss mer om andra kulturer och länder hemma i vardagsrummet framför TV:n. Eller framför datorn.

Det finns många tecken som tyder på att våra stora företag och organisationer bryts sönder i mindre bitar. Man får eget resultatansvar i arbetsgruppen. Kanske blir man ett eget bolag som arbetar huvudsakligen åt "moderbolaget".

Det finns också arbetsplatser där allt ser ut som det alltid gjort. Med en stor och hög hierarki där mängder av människor lärs att de inte kan ta hand om sin egen enhets ekonomi, där man inte är betrodd ens med fikakassan.

Informationsteknologin ger också nya möjligheter. En taxiväxel kan placeras långt från taxibilarna. Regioner med avfolkning kan få en ny möjlighet. Nu är det inte så enkelt.- hittills har det inte blivit några större ändringar i balansen stad-land.

Idag pratas det mycket om nätverk. Det är viktigt att ha ett socialt nätverk om man te x blir utan arbete och det är viktigt att ha ett nätverk för att utvecklas i det arbete man har. Några menar att nätverket är framtidens organisationsform. Att det i stället för hierarkier finns olika nätverk som driver verksamheter.

"Det här projektet vi jobbar med"- det har du säkert hört ett antal gånger. På nästan alla arbetsplatser pågår det olika projekt. En del av oss är t om anställda i projekt på heltid. Ett projekt kan vara ett sätt att utveckla en idé eller ett sätt att pröva en ny verksamhet. Ordet används så mycket att det nästan blivit svårt att använda.

Det finns också forskning som tyder på att det inte förändrats någonting alls i våra företag och organisationer. Arbetet påverkas inte av organisationsförändringar, kompetensutveckling etc. Man gör på samma sätt idag som i förrgår. Troligtvis har Du en egen uppfattning om detta. Om du tänker tillbaka fem år, arbetar ni annorlunda idag på ditt jobb? Eller gör ni andra saker?

Trots att samhället förändras, vi får nya möjligheter genom IT och ändrade värderingar, så menar forskare att vi är samma människor idag som för hundra, kanske tusen år sedan. Våra kroppar reagerar med flykt från fara eller attack när vi står inför en stor förändring på jobbet. Vi reagerar med magen, och inte med hjärnan.

Vi ser att det börjat dyka upp nya sjukdomar som har med vår livsstil att göra. Förutom de välfärdssjukdomar vi har sen tidigare, så har vi nu stress-sjukdomar som yrsel och utbrändhet.

Det finns dock viss forskning som tyder på att våra värderingar har förskjutits. Dagens ungdomar värderar inte bil, hus och fast arbete så högt längre. Pojkar tycker att den viktigaste framtidsplanen gäller kärlek och flickor en bra utbildning.