Facklig policy
om riktlinjer för vårt fackliga agerande och ställningstagande i några viktiga sakfrågor
Folktandvården - en del av den gemensamma sektorn
- Det är ett samhällsansvar att alla medborgare har tillgång till en kompetent tandvård. Den offentliga tandvården, det vi kallar folktandvården, är en garanti för detta.
Vi anser att alla, oavsett ålder, sjukdom, handikapp, boendeort eller privatekonomi, ska ha tillgång till en god och heltäckande tandvård. Vården ska vara organiserad och ha en sådan uthållighet att den också varaktigt kan erbjudas alla. Det ska vara en vård utan vinstintresse, där självkostnads-principen råder.
Det är endast i offentlig regi som tandvården, liksom all annan sjuk- och hälsovård, kan vara så organiserad, att rimliga garantier för vård till alla, på lika villkor, kan ges. Enskilda vårdgivare ska kunna komplettera den offentliga vården. Särskilt gäller detta inom områden där stora vårdvolymer ger utrymme för en stimulerande konkurrens. Vårdansvaret omfattar dock alla medborgare, varaktigt och på lika villkor, och kan därför inte överlämnas till enskild regi. Folktandvården är därför inte en vårdgivare bland andra, utan den enda vårdgivaren, som kan ha det övergripande ansvaret för all tandvård.
- I folktandvården ska all typ av tandvård kunna erbjudas. Speciellt gäller detta för de grupper, som på grund av allmänsjukdom, handikapp och ålder behöver ett särskilt omhändertagande.
- Den offentliga tandvården ska marknadsföras.
Vuxentandvården bedrivs på en konkurrensutsatt marknad och det är rimligt att folktandvården, i likhet med den privata, ska kunna marknadsföra verksamhetens profil och möjligheter. Marknadsföringen ska samordnas inom förvaltningen i en partsammansatt grupp.
Överst på sidan
Hur ska vår folktandvård vara organiserad
- Tandvårdsorganisationen ska vara en sammanhållen landstingskommunal förvaltning, där all typ av tandvård, inom såväl allmän- som specialisttandvård, bedrivs.
- Förvaltningens chef, tandvårdsdirektören, bör vara tandläkare.
- Klinikchefer och biträdande klinikchefer ska vara tandläkare.
- Arbete i tandvårdsteam, med delegation och flexibel arbetsfördelning, är nödvändigt för att vidareutveckla tandläkarrollen, skapa ett bättre och effektivare patient-omhändertagande och undvika stress.
- Tandläkaren är den självklare ledaren i tandvårdsteamet, och ska kontinuerligt få fortbildning i ledarskap.
Överst på sidan
Det fackliga arbetet
- En hög grad av fackligt engagerade medlemmar år nyckeln till en framtida positiv utveckling av yrket.
Ska vi få våra krav och önskemål tillgodosedda, då måste kraven komma på bred front, från en enig och aktiv yrkeskår. Speciellt viktigt när vi har en situation med överskott på tandläkare. Vi måste höras och synas.
Interna fackliga problem förlamar!
Diskussion inför beslut ska alltid ske öppet, där alla meningar ska få göras hörda, men efter beslut ska vår fackliga organisation agera med en röst utåt. Endast så får vi respekt för våra åsikter.
- Nya former för facklig information måste prövas.
Här sätter egentligen endast fantasin och engagemanget begränsningen: Låt oss utveckla kontakten via Tandrist, fax, E-post och faddrar.
- Varje klinik ska ha en fadder, som utses inom TT-styrelsen.
- TT-styrelsens möten ska huvudsakligen förläggas på klinikerna, med möjligheter till träffar med medlemmar inom kliniken eller kliniker i samma kommun.
- SACO-ombuden ska träffas tillsammans med TT-styrelsen åtminstone en gång per år.
- Vårt fackliga agerande gentemot PT påverkas främst av den policy som fastställs av Tjänstetandläkarföreningen.
Överst på sidan
Hur bestäms våra löner?
- Lönen är mycket viktig för välbefinnande, kreativitet och framgång i arbetslivet.
Vår lön, arbetsmiljö, medbestämmande och vårt arbetes innehåll och utvecklingsmöjligheter är sådant som samverkar och som tillsammans skapar ett gott arbetsliv. Det betyder att t ex en bra lön inte kan kompensera dåliga möjligheter till personlig utveckling i arbetslivet eller brister i arbetsmiljön. Inte heller kan dålig lön eller sparsmakad löneutveckling motiveras av anställningstrygghet eller god arbetsmiljö.
- Tandläkaryrket ska vara ett höglöneyrke.
Grundutbildningens längd och krav på fortsatt kompetensutveckling, vårdansvar och arbetets karaktär och innehåll motiverar en hög lönenivå.
- Bohuslandstingets tandläkare ska inom tandläkarkåren vara välavlönade och på sikt tillhöra de löneledande.
Förändring och utveckling av såväl tandläkaryrket som den offentliga tandvården är ett ömsesidigt ansvar för arbetsgivare och anställda. I en framsynt och kompetent organisation är detta en självklarhet och en stimulerande utmaning. Ska Bohuslandstinget med uthållighet befinna sig i frontlinjen av denna utveckling måste tandläkarkåren vara bra avlönad.
- Lönesättningen ska vara individuell.
Hur lönen bestäms kan variera alltifrån hur mål och visioner i verksamheten förändras, vilka befattningar som avses mm Det som bestämmer lönen ska dock alltid vara tydligt och självklart sammanfalla med verksamhetens mål.
- Utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg för att visa vad som påverkar lönen.
Varje medarbetare måste få en klar inblick i förväntade resultat och arbetsinriktning, liksom värdering av gjorda insatser. Individuell lönesättning ställer därför särskilt stora krav på gott ledarskap i organisationen. Det är arbetsgivarens ansvar att sådant ledarskap finns.
- Lönen ska innehålla ingredienser av generell löneutveckling.
Det bör finnas ett visst samband mellan antal år i yrket och lönenivå. Detta bör bevakas genom någon form av lönetrappa de första åtta till tio yrkesåren. Det är inte rimligt att äldre medarbetare, med ett långt yrkesverksamt liv, har samma eller lägre lön än vad yngre, nyligen anställda, har.
- Det ska finnas en klar lönespridning inom kollektivet.
Åtminstone ett 50%-igt påslag av ingångslönen bör utgöra högsta lön bland distriktstandläkare, men i princip finns inget lönetak vid individuell lönesättning.
- Det är viktigt att Du bevakar Din löneutveckling!
Vid individuell lönesättning ställs speciella krav på varje medlem att själv bevaka sin egen löneutveckling. Ett viktigt hjälpmedel är lönestatistik och bra beskrivning av lönenivåer och löneutveckling. En sådan beskrivning bör inför varje löneförhandling tas fram av facket och göras tillgänglig för alla.
Självklart ska facket formulera allmänna lönekrav och driva förhandling, men i de enskilda fallen måste varje medlem känna ansvar för de egna argumenten och yrkanden. En större delaktighet i den egna löneförhandlingen genom inhämtande av information, formulering av lönekrav, krav på tydlighet vid utvecklingssamtal och dialog med de fackliga förhandlarna, ger mer än enbart del i löneförhandlingen. Sannolikt ökar detta också engagemanget i både facket och den dagliga verksamheten.
Överst på sidan
Personalfrågor
- Det är inom folktandvårdsorganisationen som tandläkaryrket har möjlighet att utvecklas bäst. Genom en omvärdering av vår arbetsinsats och vårt yrkeskunnande kan tandläkaryrket utvecklas positivt.
Yrkets status måste höjas
-
- Vi måste kraftfullt och enigt verka för att lönerna höjs rejält.
-
- Kortare klinisk tid. Egen skrivplats.
-
- Vidareutbildning säkras.
-
- Fler karriärmöjligheter skapas.
Utåtriktad information
-
- Vi måste tala om för vår omgivning att vi är duktiga, och visa det genom dokumentation
Mer akademisk anknytning
-
- Mer forskning, stimulerande seminarieverksamhet, etc. på kliniknivå
-
- Ökat samarbete med andra medicinska ämnesområden
Delegering
-
- Tandläkaren utvecklas mer mot arbetsledning / chefskap.
-
- Delegering ska styras av tandläkare utifrån ett vårdinnehåll
Det är arbetsgivaren som anställer, inte facket! Endast i undantagsfall bör facket förorda någon till en viss tjänst. Vår uppgift blir att bevaka så att alla behandlas lika.
Alla fasta tjänster bör utannonseras externt
Heltid eller deltid ska kunna diskuteras alltefter önskemål hos arbetsgivare och arbetstagare.
Den som har deltidstjänst och önskar gå upp i tid ska så fort tillfälle ges erbjudas detta.
Vid anställning ska hänsyn tas till följande faktorer:
- Utbildning, utöver grundutbildning, relevant för tjänsten
- Klinisk skicklighet
- Tjänstetid (inom tandvården)
- Personlig lämplighet (samarbetsförmåga, flexibilitet osv.)
- Allmän erfarenhet (annan kunskap än från tandvården)
- Befintlig personals åsikt
- Jämställdhet.
Den kliniska arbetstiden för tandläkare måste minskas och bör på sikt ej överstiga 30 timmar i veckan.
Pensionsåldern bör vara flexibel inom intervallen 60 till 65 år.
Alla chefsförordnande bör vara på visstid och omförhandling ska ske i god tid innan nytt förordnande. Klinikchefsförordnanden bör vara 6 år. Avgående chefer ska i första hand beredas möjlighet att återgå till ursprunglig tjänst.
- Omplacering/konflikthantering
Alla arbetsplatser ska präglas av ett gott samarbetsklimat. Arbetsgivaren har ansvar för att klinikledningarna har god social och kommunikativ kunskap. Det är viktigt att tidigt vidta åtgärder vid signaler om konflikter/oro på arbetsplatsen.
Vid konflikter på arbetsplatsen ska i första hand lösningar inom arbetsplatsen prövas. All omplacering ska ske så lokalt som möjligt och i samråd med närliggande kliniker. Den fackliga styrelsen ska finnas tillhands som stöd och hjälp för alla berörda, om så önskas, men ska alltid bevaka att arbetsgivaren tar sitt fulla ansvar.
Facket ska till det yttersta söka förhindra uppsägningar. Finns risk för uppsägning p.g.a. arbetsbrist bör exempelvis en annan arbetsfördelning mellan kliniker prövas. Vid uppsägning p.g.a. olämplighet eller dylikt måste hjälp genom omskolning, stödgrupper mm erbjudas.
Tillsammans med arbetsgivaren ska facket upprätthålla en beredskap för hantering av drogmissbruk i organisationen. På liknade sätt har vi ansvar att kunna agera när någon arbetskamrat eller kollega drabbas av svår sjukdom, sorg eller annan personlig kris. Genom att verka för ett gott kamratskap och ökad öppenhet och självsäkerhet bland tandläkare kan alla känna att stöd och hjälp finns bland kollegor när så önskas.
Överst på sidan
Vår efterutbildning
- Efterutbildning är en nödvändighet för att bibehålla tandläkaryrkets höga faktakunnande.
Efterutbildningen är inte enbart till för en positiv utveckling av den egna yrkesrollen Den behövs också för att utveckla och stödja grupper och enskilda i det ständigt pågående förändringsarbetet.
- Efterutbildningen bör skapa förutsättningar för att utveckla kontakter och samarbete med många medicinska specialiteter och därmed öka och bredda vår syn på hela människan.
Inom offentlig vård finns samtliga medicinska specialiteter representerade vilket ger oss oanade möjligheter till profilering. Genom en ökad profilering av tandläkarrollen skapas också bra förutsättningar att åstadkomma en bättre arbetsmiljö och en bättre löneutveckling.
- Efterutbildningen ska omfatta och engagera alla och i Bohuslandstinget bör den på sikt vara obligatorisk.
- Alla ska erbjudas utbildning på lika villkor oavsett tjänsteställning eller den enskilda klinikens ekonomi.
- Utbildningen bör kunna erbjudas i block med rullande kursutbud omfattande olika ämnesområden. Blocken kan ha något olika inriktning och möjlighet ska finnas att välja det block, som man har särskilt intresse och fallenhet för.
- Specialisternas efterutbildningsbehov måste vara väl tillgodosett, med tanke på dels respektive ämnes utveckling och dels behovet av utbildningsledare inom allmäntandvården.
- Utbildningsfrågor i Bohuslandstinget ska handhas av en särskilt partsammansatt utbildningsgrupp.
Överst på sidan
Hur bevakar vi arbetsmiljön
- Arbetsmiljöfrågor är en högt prioriterad facklig fråga.
Särskilt i tider med kärv ekonomi och hård arbetsmarknad ställs stora krav på den fackliga organisationen att bevaka arbetsmiljöfrågor.
Den fysiska arbetsmiljön har de senaste åren på ett bra sätt bevakats, medan bevakning och åtgärder inom det psykosociala området fortfarande upplevs som bristfälligt.
- Inom ramen för ordinarie arbetstid bör en förkortning av den kliniska tjänstgöringen ske.
Det måste finnas tid till planering av verksamheten, konsultationer med kollegor och övrig personal i teamet, och rimligt utrymme för samtal med patienter.
- Friskvården måste lyftas fram med bl.a. ergonomiutbildning och möjligheter till fysisk träning för tandläkarna.
- Bildande av nätverk för tandläkare bör ske, som ett forum för diskussioner kring yrkesrollen.
Syftet bör vara att åstadkomma en öppnare dialog kollegor emellan rörande bl.a. de etiska och professionella krav som ställs på yrket.
- Särskilt nätverk för klinikchefer bör inrättas.
- Redovisnings- och rapportsystemen inom folktandvårdsorganisationen måste göras enklare, så att känslan av övervakning minimeras.
Den individuella tidrapporteringen måste upphöra!
- I det fall huvudskyddsombudet inte är tandläkare ska biträdande huvudskyddsombud vara det.
- Lokala skyddsombud i Bohusläns tandvård måste träffas minst en gång per år för erfarenhetsutbyte, utbildning, information mm.
Överst på sidan
Oystein.Enoksen@bll.se