![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
![]()
Om du lär dig hur musiken fungerar i teorin, till exempel hur ackord och skalor är uppbyggda och hur noter och tabulering fungerar, tar du ett stort steg framåt i att "förstå" musiken. Oroa dig inte om det verkar svårt, det klarnar så småningom.
2. Strängarnas namn. (Se till att du kan dem!)
------------ E Sträng 1 (den tunnaste) 3. 12 toner. All musik byggs upp från 12 olika toner. Dessa 12 är (Om vi börjar från tonen C):
Grundtoner:
C
D
E
F
G
A
B
C# och Db är samma ton. Alla toner som höjs lägger man på -iss efter, C# uttalas alltså Ciss, D blir Diss etc. Om tonen sänks lägger man på -ess efter, Db uttalas Dess, Eb uttalas Ess och så vidare. Beroende vilken funktion tonen har i till exempel tonarten eller ackordet höjs eller sänks tonen. 4. Intervall. Intervallen mellan tonerna är viktiga att första för de är grunden till alla ackord och skalor. Ett Intervall är avståndet mellan en ton och nästa. Om vi återigen börjar från tonen C, kan vi använda grundtonerna som vi räknade upp tidigare. Nu följer 4 exempel på hur man får fram intervallen mellan noterna. Intervallet mellan tonerna C och E är 3 steg och kallas ters.
Intervallet mellan tonerna C och G är 5 steg och kallas kvint.
Intervallet mellan tonerna C och B är 7 steg och kallas septima.
Intervallet mellan tonerna C och C är 8 steg och kallas oktav, men när man nått C en oktav högre börjar man om från 1 igen.
Nu följer en sammanställning av alla intervall inom en oktav. Till några intervall finns ett låtexempel. De två första orden i melodin har det aktuella intervallet. Försök att spela hela låten så långt du kan, och kanske kan du hitta egna låtar till de intervall som fattas.
När intervallet mellan tonerna blir stort på gitarren kanske du kan hitta tonen på en annan sträng...
Överkurs 5. Tonarter.
Alla musikstycken är skrivna eller spelas i olika tonarter.
För att tonarten eller skalan ska vara -dur måste intervallen mellan tonerna vara detsamma. Om vi räknar 5 steg upp från tonen C kommer vi till tonen G.
I tonarten G-dur måste tonen F höjas för att intervallen ska vara lika som i C-dur. Spela -dur skalorna på gitarren, och försök hitta tonerna så att du inte behöver flytta handen längs gitarrhalsen. G hittar du på sträng E (6), och 3:e bandet. Räkna 5 steg upp från tonen G.
Detta är tonarten D-dur. Nu måste även tonen C höjas för att samma intervall ska bibehållas.
Nu höjdes tonen G.
Tonen D höjs.
Men tyvärr räcker det inte med dessa tonarter, för det finns tonarter med sänkningstecken också.
För att behålla intervallen Helton, Helton, Halvton, Helton, Helton, Helton, Halvton mellan tonerna måste tonen B sänkas till Bb.
Tonen E måste sänkas till Eb för att intervallen ska vara lika.
Här sänks tonen A till Ab.
Tonen D sänks till Db.
Ett vanligt sätt att visa tonarterna är den så kallade kvintcirkeln. De toner som höjs resp. sänks för varje ny tonart är skrivna med röd text.
![]()
Vilken nivå du än spelar gitarr på är det bra att känna till hur ackord är uppbyggda. Nu kommer du att ha nytta av avsnittet om intervall som du läste om tidigare.
Durackordet är uppbyggt av 1:a, 3:e och 5:e tonen från dur-skalan.
Här ser du en s k ackordbox. Ackordet känner du säkert igen. Till höger om boxen, står tonernas namn och vilket intervall de har. Krysset till vänster betyder att strängen inte ska spelas, och nollorna betyder att strängarna spelas öppna. Siffran under boxen talar om vilket band ackordet "börjar" på. Mollackordet är uppbyggt av 1:a, sänkt 3:e (b3) och 5:e tonen från dur-skalan. Am-ackordet består av A , C , E .
Jämför "formeln" med dur-ackordet. Enda skillnaden är att intervallet 3 har sänkts till b3. Det är denna lilla förändring som gör att ett ackord får moll-karaktär istället för dur. 7-ackordet är uppbyggt av 4 toner. 1:a, 3:e , 5:e och sänkt 7:a (b7). G7 innehåller tonerna: G , B , D , F.
För att få ett dominant 7 -ackord lägger man alltså till en liten septima till dur-ackordet. Maj7-ackordet består av 1:a, 3:e , 5:e och 7:a. Cmaj7-ackordet innehåller tonerna C , E , G , B.
Jämför med C-dur ackordet ovan. Spela ackorden på gitarren och lyssna på skillnaden. Försök att räkna ut hur man åstadkommer ett C7 från C-dur. ( Ledtråd: Ändra tonen på 3:e sträng G).
Jämför klangen med A-moll ackordet. Här följer de vanligaste ackordformerna och deras toner och intervall. Vi utgår hela tiden från C-dur och C-moll.
Till vissa färgade ackord är det helt omöjligt att få med alla toner, pga att man bara har fyra eller fem! (läs lite längre ner!) fingrar att ta ackordet med. Då får man helt enkelt utelämna nå´n eller några toner. Vanligast är att kvinten (5:an) får stryka på foten.
Kolla in C13:
Om du aldrig läst någon musikteori förut kanske detta ter sig som rena grekiskan till att börja med. Men fortsätt att öva och läsa igenom texten då och då så ska du se att allt faller på plats så småningom.
|