Fisken!
Vår blivande fångst! Det här handlar främst om ädelfisk, d.v.s. Lax, Öring, Harr m.m. Alla fiskar är växelvarma, d.v.s. deras kroppstemperatur påverkas direkt av de yttre temperaturförhållande i det vattnet fisken lever i. Detta innebär att deras ämnesomsättning, är mycket varierande beroende på om det är kallt eller varmt i vattnet. Ämnesomsättningen är det som styr fiskens (din också för den delen) hunger och aptit. T.ex. om det är för varmt i vattnet blir fisken slö, och söker sig till de djupaste hålorna och ligger bara där och dåsar, inte mycket till matlust då inte. Samma temperaturer gäller inte för alla fiskarter. De har alla olika temperaturområden som de trivs bäst i, deras idealtemperatur. Laxen trivs t.ex. bäst i lite kallare vatten, då det oftast är bättre syresatt än varmt vatten, medan en Aborre tycker att livet leker när det är lite varmare. Fiskar är mycket känsliga när det gäller att känna av temperaturförändringar, även den allra minsta förändring, så lite som en tiondels grad, känner den av direkt. Är det då lite kallt i vattnet och vädret skiftar och det blir lite varmare, så kan detta omedelbart utlösa en huggperiod då det är mycket gott fiske. Lika dant är det då åt andra hållet. Vem har inte varit med om ett alldeles strålande morgonfiske, som plötsligt som om någon släckte ljuset, upphör totalt. Detta kan då bero på att vattnet börjat värmas upp en aning, och fisken söker sig till andra jaktmarker. Laxen är som sagt en kallvattenfisk, vilket även gäller för Havs-Öringen. När det äntligen är Havs-Öring´s premiär brukar det dock vara något för kallt i vattnet, och aktiviteten hos fisken är i regel inte speciellt hög. Oftast är det ingen större idé att gå ut och fiska då, men vem kan hålla sig. Dum som man är så står man där med vatten till midjan och svär o fryser, och fiskelyckan är det som sagt inget vidare med. Men det kan ju å andra sidan bara bli bättre till nästa tur. Nej vänta i stället tills det blir något varmare i vattnet, både för din hälsa och fiskelyckans skull, 6-7 grader är ganska lagom för att det riktigt bra fisket ska sätta fart. Tänk på att när premiären stundar, har fisken tillbringat hela vintern i sina lekvatten och inte ätit ett smack sedan hösten året innan. Detta innebär att förutom att det enligt mig är helt etiskt fel att ens ta upp sådan fisk så smakar den ungefär som en gammal spånskiva. Inte mycket till matfisk då alltså. Och om man ser på det från den sportsliga sidan så erbjuder en enkilos "besa" (som man brukar kalla utlekt fisk), ungefär lika mycket motstånd som en enhektos mört. Samma fisk när den har fått äta upp sig lite väger kanske runt ett och ett halvt kilo, och då ska du få se på fight. När den då har varit ute i havet en runda och kommit tillbaka igen, vilket är ganska vanligt, så är den mycket skyggare och man får vara mycket försiktigare när man fiskar. Då gäller det verkligen att presentera flugan på rätt sätt så att fisken inte blir rädd och simmar därifrån. Detta gäller då i högsta grad vid höstfisket då fisken tillbringat hela sommaren i havet kanske långt bort i ishavet någonstans, och kalasat på krill och småbläckfiskar och annat mumsigt. Om jag nu ska till att rekomendera några flugor vid Havs-Öringsfisket så är det tre favoriter som gäller. Vid vårfisket är det Glödhäck som gäller, och när borstmasken börjar leka så är Wolly Worm en aldeles enastående fluga. Glöhäcken får dessutom gärna vara bunden på dubbelkrok. När vi sedan kommer till höstfisket, kan jag varmt rekomendera enligt mig världens bästa Havs-Örings fluga. Silver & Tippet, bunden på dubbelkrok med dubbelt lager flat silvertinsel ribbad med oval silvertinsel, lite svart tupphackel på undersidan, som vingar lägger du ihop två guldtuppsfjädrar mot varandra och binder in dom så att undersidan på vingen vilar mot kroppen på flugan. som sjärtspröt använder du tre strån från en guldtuppsfjäder och binder in dom så att de två svarta markeringarna på stråna syns. Sen är det bara att lacka med svart lack. |