I skriften har författarna tagit fram tio finansiella nyckeltal som belyser kommunernas ekonomiska situation och hur ekonomin har utvecklats åren 1992, 1993, 1994, 1995 samt planeras för 1996. Vidare har de även tagit fram fyra finansiella nyckeltal för kommunkoncernen för åren 1993, 1994 och 1995. För att få jämförbarhet i allt väsentligt, såväl mellan åren som mellan kommunerna, har kommunernas siffror justerats i möjligaste mån. De justeringar som har gjorts beträffande kommunen har även skett för koncernen.

Författarna har konsekvent i denna skrift valt att låta pensionsskuldsförändringen ingå bland verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen och den totala pensionsskulden bland långfristiga skulder i balansräkningen.

I kapitel 4 sammanställs en årsredovisning på totalnivå för kommunkoncernerna i Skåne. Resultaträkningen för 1995 visar att skatteintäktsutvecklingen är bättre än nettokostnadsutvecklingen, vilket inneburit att resultatet förbättrats. Dock är resultatet fortfarande negativt eftersom resultaträkningen för Skåne visar att det egna kapitalet har minskat med 441 Mkr under 1995. Detta skall jämföras med år 1994 då det egna kapitalet minskade med 1 385 Mkr.

Sammanställningen visar också att koncernföretagen bidrar positivt till kommunkoncern Skånes resultat med ca 217 Mkr under 1995. I balansräkningen framgår att tillgångarna till betydande del finansierats med skulder, vilket således lett till att soliditeten under 1995 har minskat till 19%.

I kapitel 5 visas en årsredovisning på totalnivå för kommunerna i Skåne. Det framgår av resultaträkningen för 1995 att nettokostnaderna i relation till skatteintäkterna har minskat med 2 procentenheter jämfört med 1994, d v s utvecklingen har jämfört med föregående år varit positiv. Dock är resultatet fortfarande negativt eftersom resultaträkningen för Skåne visar att det egna kapitalet har minskat med 658 Mkr under 1995. Positivt är att en ökning av det egna kapitalet är planerad för 1996.

Resultaträkningen visar att pensionsskulden ökade under 1995 med 8%. Finansieringsanalysen för 1995 visar att Skånekommunernas rörelsekapital har ökat med 752 Mkr. Rörelsekapitalet kommer enligt planerna att minska under 1996. Nettoinvesteringarna har minskat under 1995 och uppgår till 2842 Mkr. Enligt budget1996 kommer minskningen av nettoinvesteringar att fortsätta.

I finansieringsanalysen framgår det att långfristiga skulder både under 1994 och 1995 har ökat. Ökningen uppgår 1995 till 797 Mkr. Under 1996 bryts trenden och de långfristiga skulderna planeras att minska.

Balansräkningen visar att omsättningstillgångarna är mindre än de kortfristiga skulderna men att skillnaden har minskat under 1995. Vidare framgår det att pensionsskulden är mer än dubbelt så stor som övriga långfristiga skulder.I Skåne har finansnettot under 1995 varit positivt, i genomsnitt ca 1% om det ställs i relation till totala skatteintäkter. Detta innebär att finansnettot ökat den genomsnittlige kommunens resurser. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna.

I rapporten undersöks också borgensåtagandena i kommunerna, vilka utgör ca 57% av bruttokostnaderna. Av
borgensåtagandena är merparten, ca 82%, borgen för kommunala företag. Även om många av dessa företag är finansiellt starka, kan ett eventuellt infriande av borgensåtagande betyda mycket för enskilda kommuner.

Pris: 60 kr, exklusive moms. KEFUs medlemmar erhåller 20% rabatt på ovanstående priser.